Virtuellt museum visar stulna kulturföremål
Världens första globala museum för stulna kulturföremål lanserades 29 september av Unesco vid den internationella kulturkonferensen Mondiacult i Barcelona. Museet är virtuellt och samlar 3D-modeller av stulna och försvunna kulturföremål från mer än 40 länder. Sex föremål som stulits från Sverige finns representerade.
Museet är unikt eftersom målet är att det en dag ska bli tomt, i takt med att föremål förhoppningsvis hittas och återförs till sina ursprungsländer, och är ett samarbete mellan Unesco och Interpol.
Riksantikvarieämbetet har, som ansvarig kulturarvsmyndighet, lett arbetet med de svenska nomineringarna. Arbetet har skett i nära samarbete med Svenska Unescorådet, polisens nationella operativa avdelning (NOA) och Myndighetsnätverket mot illegal handel. Genom att delta i museet vill Sverige bidra till att synliggöra dessa problem, på ett internationellt och nationellt plan.
– Museet är en viktig plattform för att sprida kunskap om problemen med illegal handel och på nytt kunna tillgängliggöra de stulna och försvunna kulturföremålen för allmänheten. Det kan också fungera som ett verktyg för att öka medvetenheten och förståelsen för hur hotat kulturarvet faktiskt är, även i Sverige, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Sverige bidrar med sex föremål
Sverige har bidragit med sex stulna föremål som nu kommer att gå att se i 3D-format i det virtuella museet (klicka på föremålet för en direktlänk till museet):
- Två dekorerade colt-revolvrar, en gåva från Abraham Lincoln till Kung Karl XV, som stals från Livrustkammaren på 1960-talet.
- Havorringen, en unik halsring i guld från 100-talet e.Kr, som stals från Gotlands fornsal 1986.
- Anders Zorns tavla Hins Anders från 1904 som stals från Thielska galleriet 2000.
- En träskulptur, föreställandes helgonet Sankt Olof från 1320-talet, som stals från Tidersrums kyrka 2010.
- En biskopskräkla, skapad av silversmeden Baron Erik Fleming, som stals från Lunds domkyrka 2009.
- En del av den Heliga Birgittas arm i ett relikskrin i guld, en gåva från påve Pius IX till drottning Josefina av Sverige, som stals från den katolska kyrkan Sankta Eugenia i Stockholm 2014.
Illegal handel med kulturföremål är ett globalt och gränsöverskridande problem. Stölder, plundringar och otillåtna utgrävningar sker även i Sverige och innebär en allvarlig förlust för vårt gemensamma kulturarv. Kulturarvsbrotten i Sverige utreds av åklagare som vill lyfta fram vikten av att föremålen kommer tillbaka.
Tyvärr pågår det en utveckling i omvärlden mot att det, än en gång, är genom förstörelse och plundring i krig som kulturhistoriskt viktiga föremål försvinner. Många av stölderna har också skett för ekonomisk vinning eller för att hamna hos illegala samlare.
– Det är därför oerhört värdefullt att Unesco uppmärksammar föremålen, även här i Sverige. Rimligen finns det personer som vet vart de hamnat och en förhoppning är så klart att vi kan få in tips som leder till att föremålen kommer tillbaka och att de ansvariga lagförs, säger senior åklagare Reena Devgun från Åklagarmyndigheten.
Att tänka på vid stöld av kulturföremål
För att motverka stölder och underlätta återlämnande är det centralt att föremålsägare har uppdaterade inventarielistor med foton. Vid stöld är det också nödvändigt att alltid göra en polisanmälan, annars kan föremål inte efterlysas nationellt eller internationellt via Interpols databas.
Även privatpersoner har en viktig roll. Genom att vara källkritisk vid köp av antikviteter, känna till lagstiftningen och undvika handel med misstänkta föremål kan man bidra till att stoppa den illegala handeln.
