Sverige rapporterar till Unesco om världsarvet Laponia 

En central punkt i världsarvskommitténs beslut är att inga ytterligare beslut ska fattas som möjliggör gruvutvinning i Kallak/Gállok.  

Rapporten från Sverige klargör att den beviljade koncessionen ger rätt att utvinna mineraler och utgör inte ett tillstånd att starta verksamheten. För att en gruva ska kunna etableras krävs ett miljötillstånd enligt miljöbalken. Någon sådan ansökan har ännu inte lämnats in och därmed finns det ingen pågående process om ett eventuellt beslut om miljötillstånd att kommentera. 

Analysera Unescos rekommendationer

Myndigheterna Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket arbetar nu gemensamt med att analysera Unesco:s rekommendationer och ta fram underlag som stärker skyddet av Laponia i dialog med berörda aktörer.  

 – Nu är det viktigt att fortsatt bevaka att Laponias värden inte skadas och att en kommande prövning kring miljötillstånd för gruvverksamhet föregås av konsekvensanalyser som utreder påverkan på världsarvet och förmedlas till Unesco, säger Elene Negussie, utredare vid Riksantikvarieämbetet.

Unesco har placerat Laponia under reaktiv övervakning sedan regeringen beviljat en bearbetningskoncession vid Kallak/Gállok, 30-35 km utanför världsarvsgränsen. Sverige kommer därför att rapportera årligen om utvecklingen och om eventuella förändringar som kan påverka områdets värden.  

Laponia utsågs till världsarv år 1996 av Unesco:s världsarvskommitté. Anledningen är en unik kombination av naturvärden och kulturvärden. Landskapet har formats tillsammans med en levande samisk tradition, framför allt renskötseln som har bedrivits i området under mycket lång tid. Unesco har uttryckt stor oro för att gruvverksamhet i Kallak/Gállok kommer att påverka renarnas flyttleder och betesområden utanför världsarvet där renarna rör sig mellan sommar- och vinterbete.