Hiphop-dansen är ett av över hundra projekt som får pengar

Syftet med bidraget är att stödja insatser som ökar delaktigheten i kulturarvsarbetet och allmänhetens tillgång till kulturarvet. Några projekt sticker ut då de handlar om ett yngre kulturarv.

– Det känns väldigt roligt att kunna stötta dessa projekt som på olika sätt skapar nya ingångar till historia, kulturarv och kunskapsförmedling, säger Sofia Lundin, handläggare på Riksantikvarieämbetet.

Hiphop-kulturens kvinnohistoria i fokus

United Soul, ett rikstäckande nätverk för barn och ungdomar inom hiphop-kulturen, får 320 000 kronor i bidrag för att fortsätta dokumentera och tillgängliggöra hiphop-dansens historia i Sverige.

Projektet har sett att hiphopens historia, trots att den inte är alltför lång, utgör en relativt odokumenterad del av det svenska kulturarvet. Denna etapp ska bland annat fokusera på att lyfta kvinnliga dansare, vars perspektiv varit underrepresenterat.

Ångbåtsförening samlar kunskap för fler fartyg

Föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten tilldelas 300 000 kr för ett utvecklingsprojekt kopplat till ångbåten Mariefred. Projektet kommer innebära minskad miljöpåverkan, reducerat slitage på ångpannan och lägre driftskostnader, samtidigt som fartygets kulturhistoriska värden och tekniska autenticitet upprätthålls.

Kunskap och erfarenhet från det här projektet kommer också bidra till bevarandearbetet av andra historiska ångfartyg.

Platsgemenskap dokumenteras i Husby

Föreningen Folkets Husby tilldelas 278 000 kronor för att arbeta med ett så kallat ”communityarkiv”. Det är ett slags ”gräv där du står-rörelse”, där personer som har något gemensamt, till exempel att de bor på samma plats, dokumenterar sitt kulturarv utifrån sina gemensamma erfarenheter eller identiteter.

– Kulturarv ska vara likvärdigt tillgängligt för alla, både unga och gamla. Det ska finnas en mångfald av kulturarv som alla människor i hela landet kan känna sig delaktiga i för att skapa sammanhang och hjälpa människor att förstå sin plats i tiden, säger Magnus Larsson, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.

Även immateriellt kulturarv uppmärksammas

Bland årets mottagare finns flera projekt med inriktning på bevarande av föremålssamlingar samt insatser för bevarande och tillgängliggörande av immateriellt kulturarv, exempelvis hantverkstekniker. Ett stort antal beviljade ansökningar rör även vård och renovering av det rörliga kulturarvet, såsom tåg och fartyg.

Samtidigt märks en ökning av projekt som synliggör personliga berättelser och livsöden. Flera insatser fokuserar på att tillgängliggöra och fördjupa kunskapen om mat‑ och måltidskultur som en del av det immateriella kulturarvet. Genom att uppmärksamma mat och måltider som kulturarv synliggörs levande traditioner, vardagsnära kunskap och sociala praktiker, vilket bidrar till att bredda förståelsen av kulturarvets innehåll och uttrycksformer.

Fler exempel på projekt som får pengar

• Kulturföreningen Trikåfabriken i Ljungskile får 212 250 kronor för projektet ”Berättelser ifrån Trikåfabriken”.

• Svampkonsulenternas Riksförbund får 92 000 kronor för att belysa och dokumentera svenska kvinnors roll i utvecklingen av och kunskapen om svampfärgning som ett hantverksbaserat kunskapsområde i projektet ”En färgstark historia”.

• Stiftelsen Statarmuseet i Skåne beviljas 207 000 kronor för ”Smakrundor – minnen, måltider och statarhistoria”. Projektet syftar till att ta fram ny kunskap och utveckla metoder för sinnesbaserad kulturarvsförmedling om statarsamhällets mathållning.

• Huskvarna hembygdsförening tilldelas 211 250 kronor för projektet ”Vad var det vi åt: Köksvägen till vår historia”. Projektet syftar till att tillgängliggöra samlingar av husgeråd från genom tidstypiska maträtter.

Hela listan som fått bidrag till kulturarvsarbete

Beviljade ansökningar 2026

Beviljade bidrag per län (pdf)