Nationell sektorsövergripande rumslig planering
Miljömålsrådet har avslutat sitt program Ramverk för nationell planering. Ett samverkansprojekt som handlat om att undersöka formerna för en nationell sektorsövergripande planeringsnivå i Sverige. Här kan du läsa mer om resultaten av arbetet och behoven framöver.
Klimatförändringar, ökad säkerhetspolitisk oro och behovet av en robust energi- och livsmedelsförsörjning samt en stärkt beredskap medför komplexa och storskaliga markanspråk vilket ställer nya krav på dagens planeringssystem. Det är bakgrunden till att Miljömålsrådet startade upp ett programarbete, Ramverk för nationell planering (boverket.se), där 13 nationella myndigheter, däribland Riksantikvarieämbetet, och länsstyrelserna samverkat för att undersöka hur en nationell sektorsövergripande planering skulle kunna organiseras.
Hur kan staten genom bättre samverkan öka förutsägbarheten för olika aktörer och bidra till en nationell överblick och systemförståelse? Vilka förutsättningar krävs för en sådan samverkan och vad behövs för att planeringsunderlag och analyser ska fungera på en nationell nivå? Det utforskande arbetet kring dessa frågor har skett i delleveranser med fokus på tre olika teman:
- Nationella lägesbilder: Arbetssätt och metod för framtagande av nationella lägesbilder (boverket.se)
- Förutsättningar och verktyg att analysera kumulativa effekter med fokus på renskötsel och samisk kultur samt: Förutsättningar och verktyg att analysera kumulativa effekter med fokus på renskötsel och samisk kultur (boverket.se)
- Möjlighetsplanering för stora solcellsparker på mark: Möjlighetsplanering för stora solcellsparker på mark (boverket.se)
Planeringsförutsättningar för kulturmiljö
Det krävs ett helhetsgrepp kring nationell planering. Kulturmiljö är ett av flera sakområden som är av betydelse och som behöver vägas in för att bidra till ett robust samhälle. Inom ramverksarbetet har Riksantikvarieämbetet utforskat förutsättningarna för kulturmiljö i en nationell planering.
Vid planeringen av en ändrad mark- och vattenanvändningen är det viktig att kulturmiljöns planeringsförutsättningar är tydliga redan i tidiga skeden för att inte signalera större möjligheter för fortsatta planerings- och prövningsprocesser än vad som är fallet.
För att nå dit finns fortfarande flera frågor som behöver lösas för att kulturmiljön ska kunna integreras och ta plats i en tänkt nationell planering.
Övergripande kan sägas att utmaningarna handlar om:
- Att det behöver finnas planeringsunderlag i rätt skala för den nationella planeringsnivån som är anpassade till de frågor som ska hanteras i förhållande till en regional och lokal planeringsnivå.
- Att det finns förutsättningar för och är tydliggjort hur kulturmiljö ska integreras och hanteras i samtliga steg i kommande planerings- och prövningsprocesser.
- Att nationella myndigheter har likvärdiga förutsättningar att företräda sina sakintressen in i en nationell planering och att sakintressena hanteras på likartat sätt i de fortsatta processerna på en regional och lokal nivå.
Vilken roll ska den nationella planeringen ha?
I samband med redovisningen av ramverkets arbete till Regeringskansliet togs en promemoria fram med budskap och förslag till uppdrag. Miljömålsrådet ser vikten av att ett helhetsgrepp tas kring nationell planering i Sverige, särskilt inför den av regeringen aviserade översynen och utredningen om en samlad nationell planering.
Ramverk för nationell planering – samlade budskap och förslag till uppdrag (pdf)
För Riksantikvarieämbetet är ett av de viktigaste budskapen och en central fråga framåt att få klarhet i vilka samhällsutmaningar en nationell planering ska hantera, om den nationella planeringen ska vara styrande eller stöttande i förhållande till andra planerings- och prövningsprocesser och hur den nationella nivån ska regleras och organiseras i förhållande till nuvarande lagstiftning. När det har tydliggjorts kommer det att finnas andra möjligheter än i dag att möta utmaningarna ovan.