Significance 2.0 – Ett stöd för att bedöma samlingars signifikans

Significance 2.0 är en metod som kan användas för att definiera ett objekt eller en samlings betydelse och värden genom undersökningar och analys, samt genom bedömning mot ett antal fastställda kriterier. Den kan användas av samlingsförvaltare som behöver förklara museisamlingars eller andra samlingars betydelse och som behöver göra prioriteringar.

Metoden har tagits fram i Australien, men har licenserats till CC-BY 4.0, som innebär att den får användas och modifieras av andra. Metoden har använts av flera svenska museer och finns här i en svensk översättning.

Significance 2.0 – Ett stöd för att bedöma samlingars signifikans. Svensk översättning (pdf)

Den australiensiska versionen av Significance 2.0 (www.arts.gov.au)

Gå igenom följande steg vid bedömning av natur- och kulturhistoriska samlingar och objekt.

1. Sammanställ en ärendemapp.
2. a) Undersök bakgrund och proveniens för objekt.
   b) Granska omfattning och teman för hela samlingen utifrån vad som kom fram i undersökningen.
3. Konsultera kunniga personer. För vem är objektet eller samlingen signifikant?
4. Undersök objektets eller samlingens kontext. Fundera kring mönster, utveckling, funktion, geografi och miljö.
5. Analysera och beskriv objektets eller samlingens utseende, uppbyggnad och tillstånd. Fundera kring karaktär, material, design, tillverkning och förändringar.
6. Jämför med andra exempel.
7. Identifiera relaterade platser samt andra objekt och samlingar. Vad har betydelse?
8. Bedöm signifikans mot de primära och komparativa kriterierna.
9. Skriv ett kortfattat signifikansutlåtande. Överväg all insamlad information. Förklara hur och varför objektet eller samlingen är signifikant och vad det betyder. Diskutera detta med andra.
10. Agera. Vad ska göras härnäst? Gör en lista på rekommendationer, policyer och arbetsuppgifter som synliggjorts.

I signifikansmetoden beskrivs fyra primära och fyra komparativa kriterier.

Primära kriterier:

• Historisk signifikans
• Konstnärlig eller estetisk signifikans
• Vetenskaplig eller forskningsrelaterad signifikans
• Social eller andlig signifikans

Komparativa kriterier:

• Proveniens
• Sällsynthet eller representativitet
• Tillstånd eller helhetsgrad
• Tolkningsbarhet

I Checklistan för signifikansmetoden tas kriterierna upp i steg åtta. Med hjälp av dessa kriterier går det att få ut betydelsen och värdet hos objekt och samlingar. Detta kan sedan inarbetas i signifikansutlåtandet i steg 9.

• Ett eller flera kriterier kan gälla eller hänga ihop
• Det är inte nödvändigt att alla kriterier uppfylls för att visa på signifikans
• Ett föremål eller en samling kan vara högst signifikant även om bara ett av kriterierna uppfylls
• De komparativa kriterierna interagerar med de primära kriterierna för att ändra eller klargöra graden av signifikans.
• Använd kriterierna för att peka på de speciella egenskaperna hos ett objekt eller en samling vad gäller signifikans, hellre än att bara säga att det till exempel är historiskt relevant.
• Genom att använda kriterierna för att bedöma objekt och samlingar kan man skapa jämförbara bedömningar mellan olika typer av samlingar.
• De föreslagna kriterierna för signifikans utgör ett ramverk för att beskriva och belysa hur och varför en samling är betydelsefull. Ramverket kan anpassas och omformuleras för att passa särskilda objekt och samlingar.

Efter att ett utkast till signifikansutlåtandet har skapats; se över informationen som samlades in vid processen som beskrivs i checklistan och omvärdera hur kriterierna kan tillämpas.

Analysing Significance – Finsk version av significance 2.0 (på engelska) (pdf)

Vurdering av samlingene – Blogg om samlingsvärdering i Norge