Parachastextil från Statens museer för världskultur - återlämnat 2014 Foto: (CC BY)

Stöd för återlämnande av kulturföremål och mänskliga kvarlevor

I museernas samlingar kan det finnas föremål och mänskliga kvarlevor som införlivats på vad som idag betraktas som ett etiskt tveksamt sätt och som kan behöva utredas för ett eventuellt återlämnande. Ett stöddokument från år 2020 finns som kan användas av museer som vill ta fram egna policyer.

Riksantikvarieämbetet tog år 2020 på uppdrag av regeringen fram ett stöddokument för återlämnandeärenden. Det är tänkt att användas som utgångspunkt när museer tar fram egna policyer. Stöddokumentet finns på både svenska och engelska.

God samlingsförvaltning. Stöd för museer i återlämnandeärenden

Guidance for managing the return of cultural objects

Om återlämnande

Museer får ibland in krav på att föremål i samlingarna ska återlämnas till en individ, en grupp eller en nation. Andra återlämnandeärenden initieras i samband med att museet har gjort en samlingsöversyn eller på annat sätt upptäckt att det kan finnas skäl för att utreda ett återlämnande av ett eller flera föremål.

I utredningen behöver museet ta ställning till argumenten för och emot ett återlämnande, samt till övriga sätt att tillgodose parternas behov, exempelvis genom informationsdelning eller annat utbyte. I processen behöver museet i allmänhet ta fram och sammanställa nedanstående information.

  • Möjliga mottagare – finns det en eller flera tänkbara mottagare och vilken koppling har de till föremålet?
    Föremålets betydelse för mottagaren, exempelvis kulturhistoriska, religiösa och identitetsmässiga värden.
  • Föremålets betydelse i museets samling.
  • Hur föremålet har samlats in.
  • Om föremålet är en del av en materiell helhet som finns i museets samling eller om sammanhanget som föremålet hör till finns hos den potentiella mottagaren.
  • Föremålets forskningsvärde. Här kan museet behöva samla in kunskap från flera olika vetenskapliga discipliner.
  • Föremålets framtid vid ett eventuellt återlämnande.
  • När ett krav har inkommit bör det utredas skyndsamt men återlämnandeärenden kräver ofta omfattande utredningar och kan därmed ta lång tid. Hanteringen av återlämnandeärenden bör präglas av öppenhet och respekt för andra individers och gruppers perspektiv.

Varje museum bör ha en egen policy för återlämnande.

Även stöddokumentet om mänskliga kvarlevor kan vara till hjälp:

God samlingsförvaltning. Stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar

Relaterad information

Här hittar du länkar till vidare information om återlämnande av kulturföremål och mänskliga kvarlevor i museisamlingar.

Vidare läsning

Bring, Ove. 2015. Parthenonsyndromet: kampen om kulturskatterna. Stockholm. Atlantis

Feigenbaum, Gail & Reist, Inge Jackson (red.). 2013. Provenance: an alternate history of art. Los Angeles, Getty Research Institute.
Greenfield, Jeanette. 2007. The Return of Cultural Treasures. 3 uppl. Cambridge, Cambridge University Press.

Hammelev Jörgensen, Mikael. 2017. Förhandlingar om kulturföremål. Parters intressen och argument i processer om återförande av kulturföremål. Diss. Gothenburg Studies in Conservation 39. Institutionen för kulturvård. Göteborg, Göteborgs universitet.

Lundén, Staffan. 2016. Displaying Loot. The Benin objects and the British Museum. Diss. GOTARC Series B. Gothenburg Archaeological Theses 69. Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet.

Nicholas, Lynn H. 1994. The Rape of Europa: The Fate of Europe’s Treasures in the Third Reich and the Second World War. New York, Knopf.

Pearson, David. 2019. Provenance Research in Book History: A Handbook. Omarb. uppl. Oxford, The Bodleian library.

Rydell, Anders. 2013. Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter. Stockholm Ordfront.

Rydell, Anders. 2015. Boktjuvarna. Jakten på de försvunna biblioteken. Stockholm. Norstedts

Sarr, Felwine & Savoy, Bénédicte. 2018. The Restitution of African Cultural Heritage. Toward a New Relational Ethics. Paris, Ministère de la culture.

Unesco. 2009. Witnesses to History. Documents and writings on the return of cultural objects.

Yeide, Nancy H., Walsh, Amy & Akinsha, Konstantin. 2001. The AAM Guide to Provenance Research. Washington DC, American Association of Museums.

Konventioner och internationella överenskommelser

Unesco 1970 – Convention on the Means of Prohibiting and Preventing the Illicit Import, Export and Transfer of Ownership of Cultural Property. 1970

Unesco 1954 – Hague Convention for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict. 1954.

Unidroit 1995 – Unidroit Convention on Stolen or Illegally Exported Cultural Objects. 1995.

FN-urfolksdeklaration – United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples. 2007.

Washington-principerna – Washington Conference Principles on Nazi-Confiscated Art. 1998.

Terezin-deklarationen – Terezin Declaration on Holocaust Era Assets and Related Issues. 2009.

Rekommendation om skydd för och främjande av museer och samlingar, deras mångfald samt roll i samhället. Antagen av Unescos generalkonferens den 17 november 2015.

Svenska Icom. 2011. Icoms etiska regler. Andra upplagan. Stockholm.

Riktlinjer och stöd

Collections Trust. 2019. Spectrum 5.0. Standard för samlingsförvaltning. Riksantikvarieämbetets svenska översättning av The UK Museum Collections Management Standard, Collections Trust, 2017.

Department for Culture, Media and Sport. 2005. Guidance for the Care of Human Remains in Museums. London.

Deutscher Museumsbund. 2019. Guidelines for German Museums. Care of Collections from Colonial Contexts. 2 uppl.

Riksantikvarieämbetet. 2017. God samlingsförvaltning – stöd för museer i gallringsprocessen. Visby.

Riksantikvarieämbetet. 2020. God samlingsförvaltning. Stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar. Visby.

Exempel på policys

Nationaal Museum van Wereldculturen. 2019-03-07. Return of Cultural Objects: Principles and Process.

Natural History Museum, England. 2010.  Policy on Human Remains.

Övrigt

Kulturarvspolitik: regeringens proposition 2016/17:116. 2017. Stockholm. Riksdagens tryckeriexpedition.

Nagpra – The Native American Graves Protection and Repatriation Act. Federal lag i USA.

Sökmotorer och databaser för stulna föremål

The Art Loss Register.

The Central Registry of Information on Looted Cultural Property.

Europeiska kommissionen. Informationssystemet för den inre marknaden (IMI). 

Icom. Red Lists Database. Emergency Red Lists of Cultural Objects at Risk.

Interpol. Stolen Works of Art Database.

German Lost Art Foundation. The Lost Art Internet Database.

Unesco. Unesco Database of National Cultural Heritage Laws.

United Nations Office on Drug and Crime (UNODC). Sherloc. Sharing Electronic Resources and Laws on Crime.

Lagar

Begravningslag (1990:1144)

Budgetlag (2011:203)

Kulturmiljölag (1988:950), KML

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)

Museilag (2017:563)

Myndighetsförordningen (2007:515)

Återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (direktiv 2014/60/EU). Återlämnandedirektivet (infört i KML)

Inspelningar

SPNHC and ICOM NATHIST conference ”The Role of Natural History Collections in Global Challenges”, June 7-12 2020. Presentation av de två stöden om återlämnande och hantering av mänskliga kvarlevor.

Kontakt

Samlingsförvaltning

Museiavdelningen

08-5191 80 00 samlingsforvaltning@raa.se