Judiska influenser på svensk arkitektur

År 1775 blev ett historiskt genombrott i Sverige, då judar äntligen fick rätten att öppet leva och verka som judar. Detta banade väg för ett blomstrande offentligt judiskt liv, där traditioner och kultur kunde frodas och bidra till landets mångfald.

Regeringen ser jubileumsåret 2025 som ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. Därför genomförs en satsning på att uppmärksamma 250-årsjubileet där Riksantikvarieämbetet tillsammans med flera myndigheter deltar.

Som en del i firandet bjuder Riksantikvarieämbetet in till ett seminarium om den judiska kulturens betydelse för utvecklingen av den moderna arkitekturen i Sverige under sent 1800- och tidigt 1900-tal.

När: Den 22 oktober kl. 17.00–19.00
Var: Riksantikvarieämbetet, Stora sessionssalen, Storgatan 41,  Stockholm

Talare

Särskilt inbjudna talare är professor i arkitekturhistoria Fredric Bedoire, som talar utifrån sin bok Ett judiskt Europa. Kring uppkomsten av en modern arkitektur 1830–1930 (Carlssons förlag) samt författaren och journalisten Johan Schück som föreläser utifrån sin nya bok Erik Josephson. En svensk judisk arkitekt (Medströms Bokförlag).

Fredric Bedoire är professor em. i arkitekturhistoria vid Kungl. Konsthögskolan, docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet och hedersledamot i Konstakademien. Bedoire har i sitt författarskap en särskild inriktning mot svensk arkitektur samt restaureringskonst. Johan Schück är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning med särskild betoning på ekonomisk politik och global ekonomi. Schück har tidigare varit ledarskribent vid Dagens Nyheter och Expressen och arbetar idag som frilans.

Varmt välkommen!