Topografiska serien

De topografiska dossiererna

Om du vill veta vad som har hänt på en plats rörande arkeologiska fynd och utgrävningar, restaureringar och ombyggnader av kyrkor och statliga byggnadsminnen, m.m., från 1800-talet fram till idag, då ska du beställa fram material ur den s.k. topografiska serien.

Här samlas skriftliga handlingar ordnade efter landskap och socken eller stad. Utöver detta finns fotografier som också ordnas efter geografi i en äldre och en yngre fotosamling. Ritningar finns också, men ligger i en separat ritningssamling och är sökbara från Ritningsregistret.

Det skriftliga materialet återfinns i en serie, som kallas de topografiska dossiererna (serie F I i ämbetsarkivet). Serien påbörjades år 1880 och består av omkring 75 % av RAÄ:s ärenden. Här återfinns handlingar om arkeologiska fynd och utgrävningar, ombyggnader av kyrkor och byggnadsminnen, konservering av byggnadsdetaljer och föremål, m.m. För äldre tider finns även enstaka etnologiska och andra inventeringar.

Dossiererna är indelade efter landskap och stad eller socken. För varje stad/socken fördelas de på följande sätt:
– staden/socknen allmänt (handlingar som rör flera fastigheter eller dylikt.)
– kyrkan (kyrkorna)
– byggnadsminnen, BM eller SBM (byggnadsminnen eller statliga byggnadsminnen)
– kvarter/stadsägor/byar/gårdar (fastighetsbeteckningarna är inte enhetliga)
– tidningsurklipp.

I några fall (t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö) är underindelningen utbyggd till att omfatta även stadsdelar. Sådana handlingar som berör flera socknar, såsom vissa inventeringar, är oftast lagda i arkivboxar för landskapet enbart (t.ex. ”Västergötland allmänt”). Varje landskap inleds i regel med en samlingsvolym innehållande excerpter samt hänvisningar till andra samlingar, arkiv m.m. som rör landskapet. Man bör alltid kontrollera dessa volymer, om man inte finner vad man söker i stads- eller sockenvolymerna. Riksantikvariens och Vitterhetsakademiens beslut och utgående skrivelser före omkring 1923 saknas vanligen i de topografiska dossiererna. Det beror på att man inte använde skrivmaskin och karbonpapper för att göra kopior. De återfinns i stället i protokollen och bland koncepten.

Likaså finns inte alla berättelser från arkeologiska undersökningar från tiden före 1940-talet i de topografiska dossiererna, om det samtidigt med undersökningen har överlämnats föremål (fynd) till Statens historiska museum. De ska då sökas i SHM:s åtkomsthandlingar, den s.k. bilagan till museiinventariet (se förteckningen över ämbetsarkivet 2 och 3). Det gäller också andra handlingar som inlämnats i samband med förvärv av föremål, t.ex. från kyrkor. En föregångare till de topografiska dossiererna är de äldre härads- och sockenbeskrivningar, som inkom till riksantikvarien under 1800-talet. De återfinns i ämbetsarkivet 2 under signa E III och E IV.

Den topografiska serien växer hela tiden och vi sorterar in de nya handlingarna löpande. Material från cirka 2013 och framåt tas därför inte automatiskt fram vid en beställning ur topografiska serien. Om du vill titta på detta material anger du dessa år i beställningen. Eftersom detta material till stor del är osorterat kan det också ta längre tid för oss att ta fram, och därför får du räkna med längre handläggnings- och framtagningstider.