Nytt uppdrag att utveckla digital plattform för kulturkanon 

Riksantikvarieämbetet har under lång tid arbetat med att göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten genom  olika digitala tjänster.

Digitaliserad information om museiföremål, fornlämningar, byggnader och annat kulturarv som finns i svenska museer, bibliotek, arkiv och andra institutioner är en fantastisk  resurs för att sprida kunskap om historien. Riksantikvarieämbetet ser att arbetet med kulturkanon blir en del av det pågående arbetet.

Värdefull data

Det är ett tydligt exempel på att värdefulla data om föremål, personer och platser inte finns bara hos en part, utan hos många olika. Det är genom öppenhet och samarbete som det går att skapa en större berättelse som gör historien begriplig.

–  Vi kommer göra det här uppdraget till något riktigt bra för alla som intresserar sig för och som arbetar med kulturarv i olika former. Framför allt hoppas vi att få fler att upptäcka och intressera sig för Sveriges historia, säger Åsa M Larsson, enhetschef för teknik och digital förmedling vid Riksantikvarieämbetet.

Riksantikvarieämbetet arbetar redan idag med att tillgängliggöra kulturarv och kulturmiljöer digitalt. Delvis via égna  sökplattformar, dels via tjänsten K-samsök som samlar in och publicerar data om miljontals föremål och handlingar i olika museisamlingar och arkiv, så att de kan användas för utveckling av nya tjänster. Genom så kallade länkade öppna data kan vi digitalt sammanfoga det som är utspritt på många olika organisationer.

Oavsett var man befinner sig

För de flesta är det inte möjligt att besöka alla de kulturarv som kanon omfattar och allt i våra samlingar kan av olika skäl heller inte visas upp fysiskt. Men med hjälp av digitaliseringen kan mycket av den kunskap och de kulturupplevelser som finns hos exempelvis museer, bibliotek eller arkiv ändå nå människor, oavsett var de befinner sig och oavsett tid på dygnet. På så sätt kan vi underlätta såväl tillgängligheten som möjligheten till fördjupningar och fortsatta bildningsresor för fler.

Digitaliseringen ger en möjlighet att anpassa informationen för olika målgrupper. Det här är också något som vi arbetar aktivt med på Riksantikvarieämbetet, och som vi uppmuntrar fler aktörer att göra inom både offentlig och privat verksamhet.

Sveriges kulturkanon kan bli ett bra exempel på detta

Kulturarvet är också en viktig resurs för lärandet, inte minst i skolorna. Som myndighet jobbar Riksantikvarieämbetet för att stärka museernas förmåga att svara upp mot skolans behov och förutsättningar. I vårt arbete uppmärksammar vi exempelvis digitala satsningar som museer och kulturarvsinstitutioner erbjuder skolor. Det är ett arbete som vi kommer att kunna ta med oss i det nya regeringsuppdraget.

Plattformen ska utgå från betänkandet En kulturkanon för Sverige och utformas utifrån användarnas behov och hänsyn ska tas till erfarenheter från tidigare statliga digitaliseringsinsatser.

Riksantikvarieämbetet ska överväga om den existerande digitala plattformen för Folkets kanon, som utvecklades av utredningen En kulturkanon för Sverige, bör integreras i den nya plattformen. Riksantikvarieämbetet ska förvalta plattformen till och med den 31 december 2028.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2027.