
Otillbörlig informationspåverkan tema för konferensdag
Hur kan museer, arkiv, bibliotek och andra kulturarvsverksamheter möta desinformation och antagonistisk påverkan? Den 10 november samlades aktörer inom kulturarvssektorn på Armémuseum i Stockholm för att ta del av en konferens om otillbörlig informationspåverkan via kulturarv. Fokus låg på ökad medvetenhet och beredskap.
Konferensen arrangerades av Myndigheten för psykologiskt försvar och Riksantikvarieämbetet tillsammans med Rådet för skydd av kulturarv.
Dagen inleddes av Magnus Larsson, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet som började med att berätta att kulturarv 2023 pekades ut som en viktig samhällsfunktion och att myndigheten 2025 blev en beredskapsmyndighet. Riksantikvarieämbetet är också sammankallande för Rådet för skydd av kulturarv som ska redovisa sin slutrapport till regeringen nu i december.
– Ett av de områden Rådet för skydd av kulturarv har pekat ut där vi behöver öka vår förmåga är digital beredskap. Därför tycker vi att det är viktigt att samlas här idag för att öka våra kunskaper så att vi står bättre rustade att möta desinformation och påverkanskampanjer.
Kulturarv och otillbörlig informationspåverkan
Det blev en intensiv dag där förmiddagen tog upp kulturarvets och historiens roll i det pågående hybridkriget. Magnus Hjort, Helene Rånlund och Frederick Fooy från Myndigheten för psykologiskt försvar medverkade under rubriken Kulturarv och historia: ett slagfält i det pågående hybridkriget. Även arkivens roll uppmärksammades genom Marie Lennersand från Riksarkivet.
Bildkunnighet som en del av beredskapen
Eftermiddagen handlade om bilders betydelse och medie- och informationskunnighet ur ett beredskapsperspektiv. Isabelle Karlsson, kommunikationsvetare vid Lunds universitet, talade om bildkunnighet och beredskap. Därefter var det dags för Helena Dal från Mediemyndigheten som medverkade under rubriken Bildens makt.
Medie- och informationskunnighet i praktiken
Dagen avslutades med exempel på arbete för att stärka medie- och informationskunnigheten. Pia-Marie Wehrling, utvecklingsledare för MIK-frågor inom Västra Götalandsregionen, presenterade hur regioen arbetar för att stärka kulturarvsaktörers medie- och informationskunnighet. Lisa Mobrand från Myndigheten för psykologiskt försvar avrundade dagen med en föreläsning om utbildningsinsatser och stöd.
Några röster från konferensdeltagarna

Hans Öjmyr, Dansmuseet
Är det något särskilt du vill lyfta som du har tagit del av här idag?
– Jo, vi har ju föremål från Sovjet, Ryssland och Kina till exempel i våra samlingar, vilket innebär att vi jobbar rent konkret med detta. Vi blev kontaktade vid ett flertal tillfällen från Ryssland, till exempel gallerier och media som sökte samarbeten. Vi får också hela tiden inbjudningar till kinesiska evenemang. Jag tycker att de här frågorna är jätteviktiga, högst relevanta och samtidigt lite otäcka.

Maria Berggren, Uppsala universitetsbibliotek
Vad tar du med dig från dagen?
– Stort intryck av förmiddagens olika föredrag som jag verkligen tyckte var jättebra. Jag tänker att det kan vara bra med en fortsatt diskussion och att det kanske hade kunnat vara mer diskussion i helgrupp under dagen. Det är väldigt viktigt och värdefullt att ta del av andras erfarenheter. När vi nu har suttit här och pratat lite grann om vad det är vi behöver mest i vår verksamhet så tänker vi att det handlar mycket om det här med att sortera, att veta vem man ska höra av sig till och att man också håller ihop helheten. Vad är det för erfarenheter som finns hos olika aktörer? Det skulle vara sammanhållande och ge ännu mera gemensam motståndskraft.

Krister Hillerud, Svenska Arkivförbundet och Centrum för näringslivshistoria
På vilket sätt är det här relevant i din verksamhet?
– Föredragningarna har varit väldigt, väldigt bra. Mycket intressanta allihop, så jag tror inte att jag inte vill lyfta fram någon särskild utan jag tycker att alla har en mycket bra nivå. Jag kanske inte omedelbart känner att det är någonting särskilt som jag kan implementera i vår verksamhet, men jag har med mig det som en helhet.
När du vill veta mer
Regeringen beslutade i början av 2024 att inrätta Rådet för skydd av kulturarv. Syftet med rådet är att det ska bidra till en effektiv beredskapsplanering för skydd av samlingar av kulturarv samt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer i Sverige. I december ska rådet lämna sin slutrapport till regeringen.
Rådet består av representanter för Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för civilt försvar och Statens fastighetsverk samt länsstyrelserna. Därutöver ingår representanter för de centrala museerna, de regionala museerna och Svenska kyrkan.