Nyheter
vå personer står bredvid varandra framför en stor färgstark bildskärm
Norges riksantikvar Hanna Geiran och Sveriges riksantikvarie Susanne Thedéen tillsammans på scen under Höstmötet i Oslo 10 november 2026. Foto: (CC BY-NC-ND)

”Sammen står vi sterkere”: Nordisk beredskapssamverkan

Sverige har kommit en bit på väg i beredskapsarbetet på kulturarvsområdet. Även i vårt västra grannland Norge tar man steg för att öka beredskapen och vill gärna utbyta erfarenheter med Sverige. Riksantikvarie Susanne Thedéen gästade därför i veckan systermyndigheten Riksantikvaren i Norge för att berätta om Sveriges kulturarvsberedskap.

2026 är totalförsvarsår i Norge och Norska Riksantikvarens årliga Höstmöte som ägde rum 10–11 november hade följaktligen i år temat beredskap. På Ambassaden i Oslo hölls en konferens i två dagar som fokuserade på olika aspekter av beredskap på kulturarvsområdet.  

Sveriges riksantikvarie Susanne Thedéen deltog i programmet och presenterade det svenska arbetet på området.  

– Riksantikvarieämbetet blev beredskapsmyndighet 2025 och i Sverige har vi arbetat intensivt med skydd av kulturarvet vid kris och krig de senaste åren. De stegen följer våra grannar i Norge förstås med stort intresse. Jag är därför mycket glad för inbjudan från riksantikvaren Hanna Geiran, att få presentera vårt arbete här på Höstmötet och samtidigt tacksam för att vi står tillsammans i de här svåra frågorna och delar erfarenheter med varandra. Det ökar vår gemensamma trygghet, säger Susanne Thedéen. 

Norges riksantikvar Hanna Geiran understryker att erfarenhetsutbytet är viktigt: 

–  Vi er så glade for at Susanne Thedéen ville delta og fortelle om hvordan Riksantikvarieämbetet arbeider med beredskap. Det er flott at vi kan samarbeide om disse viktige spørsmålene i Norden, og vi henter inspirasjon av erfaringene fra våre svenske venner. Sammen står vi sterkere, säger Hanna Geiran, Norges riksantikvar.  

Beredskap på kulturarvsområdet i Sverige  

I Sverige lyftes beredskapsfrågorna på kulturarvsområdet på allvar vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Kontakter etablerades på kulturarvsområdet mellan Sverige och Ukraina. Det blev snabbt tydligt att det ukrainska kulturarvet i sig många gånger var ett mål för ryska attacker. I Sverige togs flera steg för att öka beredskapen.     

  • 2022 kom nya föreskrifter för utmärkande av kulturegendom i enlighet med 1954 års Haagkonvention, den blåvita skölden. Idag har omkring hälften av länsstyrelserna märkt länets kulturegendom med blåvit sköld.   
  • 2023 utsågs kulturarv som en viktig samhällsfunktion som ska kunna upprätthållas även under krig och kris. I likhet med till exempel sjukvård, livsmedelsförsörjning och skola.  
  • 2024 bildades Rådet för skydd av kulturarv. Ett råd bestående av flera myndigheter som ska identifiera beredskapsåtgärder, prioritera dessa, samt bidra med kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kulturarvssektorn och aktörer inom totalförsvaret. 
  • 2025 blir Riksantikvarieämbetet beredskapsmyndighet. Som beredskapsmyndighet är myndigheten skyldig att ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Den ska även verka för att de övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda utvecklar sin förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Sverige har 67 beredskapsmyndigheter.  
  • 2025 fick Riksantikvarieämbetet i uppdrag att vidta särskilda åtgärder för att stärka skyddet av kulturarv genom beredskapsplanering avseende evakueringsmagasin och säkra transporter.   
  • 2026 Regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att föreslå ett antal kulturfastigheter med ett särskilt förstärkt rättsligt skydd.  

En samhällsviktig funktion  

Kulturarvet är alltså idag en viktig samhällsfunktion, integrerad i Sveriges totalförsvar. Den viktiga samhällsfunktionen kulturarv avser förmågan att samla in, skydda och bevara det materiella, immateriella och digitala kulturarvet och dokumentation av kulturarvet samt upprätthålla verksamheter vid museer, bibliotek och arkiv.  

Erfarenheter riksantikvarie Susanne Thedéen tog del av under sin resa till Kyjiv i maj 2026 är vikten av att kulturen och kulturarvet upprätthåller en verksamhet under krigstid. Det stärker människor och bidrar till såväl framtidstro som kraft att orka med de betydligt mer påfrestande levnadsförhållandena som omfattande kriser och krig innebär. 

Andra lärdomar från Ukraina är att samarbeten mellan kulturarvsinstitutioner inom landet och samarbete internationellt är väldigt viktigt, liksom att så snabbt som möjligt återställa en plats efter en väpnad attack eller förstörelse.   

Rådet för skydd av kulturarv  

Riksantikvarieämbetet har genom ett regeringsuppdrag uppgiften att leda Rådet för skydd av kulturarv åren 2024–2027. Syftet med rådet är att utbyta kunskaper och erfarenheter, identifiera behov av beredskap och föreslå åtgärder. Rådet har hittills bland annat identifierat behov av beredskapsplanering inom digital beredskap, stärkt kunskap och skydd av kulturföremål på plats.  

Starkare internationell samverkan  

Ett led i att stärka beredskapen är att samverka över gränserna. Sverige arbetar redan nära grannländerna i Norden och varje år ses de nordiska riksantikvarierna. Inom ramen för Östersjösamarbetet sker samverkan med främst de baltiska länderna, men även Polen. Det svenska Natointrädet gör att många standarder anpassas och blir desamma mellan de nordiska länderna.

Den internationella kulturarvsorganisationen Unesco får en allt mer framträdande roll i en orolig värld där kulturarvet hotas från både klimatförändringar och väpnad konflikt.  

          • Publicerad:
          • Uppdaterad: