Eksplintbagge – Lyctus linearis

Kan förekomma utomhus som skadedjur. Inomhus ser man dem oftast i samband med importerat trä eller i föremål av ek eller ekparkett.

Om insekten

Förekommer i södra Sverige upp till trakterna kring Mälaren.

Vuxen

Rostbrun till brunsvart skalbagge.
Den är ca 2,5-5 mm lång med en
långsmal kroppsform.
Tydliga gränser mellan huvud,
mellankropp och bakkropp.

Larven

Larven är vita med ett mörkt huvud,
och C formad och 5-6 mm lång.
Den gnager gångar och lever av
cellinnehållet i splintveden.
Larven är beroende av stärkelse,
socker och proteiner i
splintveden för att överleva men kan inte tillgodogöra sig cellulosa. De kan även leva av mögel som finns i veden.

Eksplintbagge – Lyctus linearis Foto: Stanislav Snäll (CC BY)

Levnadsbetingelse

Eksplintbaggen utvecklas i splintved av lövträ med tillräckligt hög halt av stärkelse och med tillräckligt stora kärl för att honan ska kunna lägga sina ägg. Ek är ett vanligt värdträ, men även andra lövträslag kan angripas. Larverna lever av stärkelse, socker och proteiner i splintveden och kan inte tillgodogöra sig cellulosa.

Utvecklingen påverkas av bland annat träets fuktkvot och innehåll av stärkelse. Splintbaggar kan utvecklas vid relativt låg fuktkvot, men aktiviteten är störst vid en fuktkvot på omkring 10–20 procent. Äldre trä blir mindre attraktivt för nya angrepp när stärkelsehalten minskar.

Skalbaggarna gnager gångar i virke av lövträd som ek. Larverna gnager gångar i splintveden. Föredrar ungt trä då honan inte lägger ägg i virke med mindre stärkelse än 3%. Virke som torkat långsamt och där cellernas stärkelse är förbrukad angrips ej av splintbaggar.

Skador

Larverna gnager gångar i splintveden. Vid angrepp syns rester från larven som gnager gångar i träet i form av små runda flyghål och puderfint borrmjöl. När de vuxna skalbaggarna lämnar träet bildas små, runda flyghål. Gångarna innehåller ett mycket fint och puderliknande borrmjöl.

Om angreppet är långvarigt kan träet bli helt förstört.

Störst risk för angrepp finns i relativt nytt och obehandlat lövträ med tillräckligt hög stärkelsehalt. Ek är särskilt utsatt, men även andra lövträslag kan angripas.

Förebyggande åtgärder

Kontrollera föremål av lövträ innan de förs in i samlingen, särskilt föremål av nytt eller importerat trä. Var uppmärksam på små runda flyghål och puderfint borrmjöl. Föremål där ett aktivt angrepp misstänks bör hållas åtskilda från övriga samlingar tills de har undersökts.

Att upptäcka angrepp

Kontrollera föremål av lövträ innan de förs in i samlingen, särskilt föremål av nytt eller importerat trä. Var uppmärksam på små runda flyghål och puderfint borrmjöl. Föremål där ett aktivt angrepp misstänks bör hållas åtskilda från övriga samlingar tills de har undersökts. Nytt borrmjöl eller nytillkomna flyghål kan vara tecken på ett aktivt angrepp.

Fällor

Olika typer av fällor kan användas för att upptäcka och skaffa sig en uppfattning om det finns många eller få insekter i ett magasin eller rum. Se mer i Vårda väl – Att använda klisterfällor för skadedjurskontroll.

Åtgärder vid angrepp

Frysning, låg syrehalt- eller värmebehandling dödar eksplintbaggens alla stadier. Vid frysning är det viktigt att se till att insekten inte hinner acklimatisera sig till en kallare temperatur, då de kan överleva sådan. Föremål där man misstänker ett pågående angrepp och som inte kan behandlas kan placeras i karantän med daglig inspektion. Håll då utkik efter eksplintbaggens aktivitet som till exempel borrhål och borrmjöl.

För frysning, se Vårda väl – Bekämpa skadeinsekter med frysning.

I sista hand använd kemisk bekämpning, kontakta skadedjursfirma.

Namn på olika språk

  • Latin: Lyctus linearis
  • Norska: Vanlig splintvedbille
  • Danska: Saknar namn. Ingår i Splintvedbiller
  • Finska: Tammikairo
  • Engelska: True powder post beetle, European Lyctus beetle
  • Tyska: Parkettkäfer, Gefurchter Splintholzkäfer