Huvudbyggnaden på Renshammar byggdes år 1764. Den stora salen med målade landskapsutsikter från år 1847 av Olof Hofrén från Arbrå.Huvudbyggnaden på Renshammar byggdes år 1764. Den stora salen med målade landskapsutsikter från år 1847 av Olof Hofrén från Arbrå. Foto: Bengt A Lundberg (CC BY)

Hälsingegårdarna

Hälsingegårdarna blev inskrivna på Unescos världsarvslista under världsarvskommitténs årliga möte i St Petersburg den 1 juli 2012. Hälsingegårdarna är därmed Sveriges femtonde världsarv i ordningen.

Världsarvet utgörs av sju gårdar från 1800-talet. De visar hur oberoende bönder som byggt sin rikedom på skog och linproduktion uppförde nya hus med särskilda rum eller egna byggnader för fester. Gårdarna med tillhörande ekonomibyggnader utgör höjdpunkten i en byggnadstradition som går tillbaka till medeltiden. Rumssviterna och byggnaderna är rikt utsmyckade med målningar. För uppgiften anlitade ägarna kringvandrande och lokala målare.

Av de cirka 1000 hälsingegårdar som finns har följande gårdar valts ut: Kristofers i Stene, Järvsö, Gästgivars i Vallsta, Arbrå, Jon-Lars i Långhed. Alfta, Pallars i Långhed, Alfta, Fågelsjö gammelgård (Bortomåa), Los, Bommars i Letsbo, Ljusdal, Erik-Anders i Asta, Söderala.

Gårdarna är välbevarade och är de bästa exemplen på denna byggnadstradition och uttryckskonst. Det omgivande landskapet visar på byggnadernas funktioner och kopplingen till jordbruket. Gårdarna representerar olika sätt att inrätta och dekorera rum och byggnader för fester.

För mer information:

Projekt Hälsingegårdar – världsarv och utveckling, tel: 026-65 02 00, info@halsingegardar.se

Se även:

Projekt Hälsingegårdar – världsarv och utveckling
Länsstyrelsen Gävleborg

Dela sidan på