Södra Ölands odlingslandskap
Världsarvsområdet Södra Ölands odlingslandskap omfattar drygt 56000 hektar och innehåller åkerjord, betade marker, byar, fornborgar och vattenområden. Här har människan nyttjat marken under flera tusen år och skapat ett unikt kultur- och naturlandskap som bär på många spår från olika tidsåldrar, sida vid sida med en levande jordbruksbygd.
Öland är till ytan Östersjöns fjärde största ö varav världsarvsområdet utgör drygt en tredjedel. De första ölänningarna började bruka jorden redan på stenåldern, cirka 3000-1800 f. Kr., och till stora delar är markanvändningen fortfarande densamma. Nu som då bedrivs jordbruk och boskapsskötsel.
Under medeltiden, cirka 1100 –1400 e.Kr., delades marken på Öland upp i dels bytomter och inägojord som bestod av ängar och åkrar, dels utmark som användes för bete. Så kallade radbyar uppfördes i ”laga läge”, något som vid den här tiden var vanligt i hela östra Sverige. Principen för en radby var att tomternas bredd mot den genomlöpande bygatan motsvarade det antal andelar som respektive gård hade i byn. Gårdstypen är oftast götisk med en karaktäristisk kringbyggd tomt uppdelad på mangård och fägård.
I anslutning till radbyn fanns en stor äng som ägdes gemensamt och som försåg husdjuren med vinterfoder. För att mota bort betande tamboskap och vilda djur, hägnades gärdet in med stenmurar. Så fungerade byarna fram till 1800-talets första hälft då enskifte och laga skifte genomfördes. Syftet var att fördela all jord på byns gårdar så att alla skulle få tillgång till de olika markslagen som fanns, det vill säga åker äng, alvar och sjömark. Det var vid den här tiden som många av de typiska Öländska murarna byggdes.
Utmarkerna har utnyttjats som betesmark sedan yngre stenåldern. De fungerade som byarnas allmänning och består av alvaren och sjömarkerna. Alvaren är ett av de mer karaktäristiska inslagen i utmarkerna och består av flacka hällmarker på hård kalkberggrund.
Stora Alvaret dominerar med sin säregna blandning av mycket speciella klimatförhållanden och jordar präglade av mångtusenårigt bete. För bete och slåtter användes även sjömarkerna som ligger intill den odlade jorden. Här finns fortfarande intakta spår av bosättningar från järnåldern i form av stenmurar, husgrunder och gravar.
Södra Ölands odlingslandskap fördes in på världsarvslistan år 2000.
Världsarvskommitténs motivering:
”Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi. Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tagits till vara på ett optimalt sätt.”
Se även:
Södra Öland – officiella webbplatsen för Södra Ölands odlingslandskap
Agricultural Landscape of Southern Öland – Unescos webbplats
För mer information:
Länsstyrelsen i Kalmar län – telefon 0480-820 00
Ölands Turist – telefon 0485-56 06 00