Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta historia
Sedan hösten 2024 pågår ett forsknings- och digitaliseringsprojekt om Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens historia, även kallat RiViH-projektet.
Mellan hösten 2024 och våren 2026 digitaliseras unika och sköra arkivhandlingar som speglar den svenska kulturminnesvårdens äldsta historia. Inom projektet genomförs även forskning på de aktuella samlingarna.
Efterfrågat material
De äldsta handlingarna, från cirka 1630 till sekelskiftet 1900, förvaras i huvudsak i Riksantikvarieämbetets och i Kungliga bibliotekets respektive arkiv. Bakgrunden till projektet är att samlingarna är mycket efterfrågade men samtidigt sköra och svårtillgängliga varför en digitalisering är nödvändig både för att kunna bevara och för att öka deras tillgänglighet.
Mer om RiViH finns på projektets webbplats (raa.libguides.com)
Samarbete mellan myndigheter
Projektet är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och Riksantikvarieämbetet. Det finansieras i huvudsak av Vitterhetsakademien (8,4 MKR) och bekostar löner för projektanställda, extern digitisering samt bevarandeåtgärder. I projektet arbetar till exempel bildtekniker och arkivarier, ett forskarlag på tre personer och papperskonservatorer.
Vid sidan av att skapa ny kunskap är syftet med projektet att synliggöra samlingarna och visa på dess forskningspotential. I takt med att material digitaliseras publiceras det i Riksantikvarieämbetets och i Kungliga bibliotekets respektive arkiv.
Unikt forskningsmaterial inom flera ämnesområden
Möjligheterna att forska på materialet är många eftersom kulturminnesvården vid den tiden spände över flera ämnesområden. Exempel på ämnen är arkeologihistoria, kulturmiljöhistoria, runologi, numismatik, etnologi/folklivsforskning, språkvetenskap, emblematik och heraldik. Även ämnen som tangerar den tidens politiska och ideologiska värderingar återfinns i arkivmaterialet, som statsvetenskap, politisk och ekonomisk historia, religionshistoria och historiebruk.
Kontaktpersoner
Kontaktpersoner är Ola Wolfhechel Jensen och Matilda Ekström på Riksantikvarieämbetet (se kontaktuppgifter på sidan) samt Christopher Natzén och Chris Haffenden på Kungliga biblioteket.