Frilagda stenpackningen intill erosionsbranten.
I Skallsjö, Lerums kommun, undersöktes 2015 en förhistorisk grav på fornlämningen RAÄ Skallsjö 1:1, som skadats av erosion och rasat ned i Säveån. Foto: (CC BY)

Uppföljning av klimatets påverkan på kulturmiljöer och kulturmiljöarbetet

Riksantikvarieämbetet följer årligen klimatförändringarnas effekter och dess påverkan på kulturmiljöer och det regionala och lokala kulturmiljöarbetet. Resultaten är tänkta att bidra med kunskaper till klimatanpassningen av det statliga kulturmiljöarbetet.

Den årliga uppföljningen inleddes 2025 och bygger på information som samlas från flera olika källor. De samlade resultaten kan användas bland annat i nationella uppföljningar och utvärderingar av klimatanpassning, generationsmålets strecksats om natur- och kulturmiljöer och miljömålens preciseringar om kulturmiljöer.

2025 års resultat i korthet

Under 2024 påverkades minst femtio kulturmiljöer negativt av en eller flera klimatrelaterade händelser, däribland de femton svenska världsarven.

Elva länsstyrelser uppger att de under 2024 beviljade bidrag till åtgärder för att förebygga, dokumentera eller återställa skador på kulturmiljöer, som kan vara relaterade till klimatförändringarnas effekter.

Kostnaderna uppgick till minst 8,5 miljoner kronor. Summan motsvarar tre procent av den totala ram för utbetalningar från anslaget 7:2 bidrag till kulturmiljövård under 2024, som Riksantikvarieämbetet fördelar till länen.

En fjärdedel av länsstyrelserna bedömer att klimatrelaterade händelser och förlopp, samråd om klimatanpassning med mera påverkade verksamheten på kulturmiljöområdet under hela 2024 och att påverkan kommer att fortsätta i flera år.

Beredskap saknas ofta för klimatpåverkan

Uppföljningen tyder på att många kommuner inte är förberedda på att hantera klimatrelaterade risker för kulturmiljön. Mindre än en fjärdedel av kommunerna berör klimatrelaterade risker för kulturmiljön i översiktsplanerna. Ännu färre planerar för att förebygga påverkan på kulturmiljön.

Då årets uppföljning är den första i en tänkt serie går det inte att dra några slutsatser om trender i utvecklingen. Däremot diskuteras de allmänna förutsättningarna att följa och överblicka kulturmiljöernas tillstånd regionalt och nationellt, och relationen mellan skötsel, underhåll och kulturmiljöernas sårbarhet för klimatförändringarnas effekter.

  • Läs rapporten Uppföljning av klimatförändringar och kulturmiljö 2025 (diva-porta.org)

Samarbete med RUS

Uppföljningen gjordes i samverkan med länsstyrelsernas samverkansorgan för det regionala miljömålsarbetet (RUS). Den bygger på en enkät till samtliga länsstyrelser, de svenska världsarvens periodiska rapportering till UNESCO samt analyser av länsstyrelsernas bidragsgivning enligt förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.

När du vill veta mer