26 nya platser skrevs in på världsarvslistan

Av de 26 platserna som skrevs in på världsarvslistan är 21 kulturarv, 4 naturarv och 1 är ett kombinerat kultur- och naturarv. Ett nordiskt exempel är naturvärldsarvet Møns Klint i Danmark som med sina stupande, branta kritklippor utgör ett unikt geologiskt område som representerar viktiga skeden i jordens utveckling.

Ett annat exempel är Murujuga Cultural Landscape i Australien som vittnar om Ngarda-Ngarli-folkets historia och relation till landskapet i över 50 000 år med över en miljon hällristningar från olika tidsperioder. Ngarda-Ngarli förvaltar kulturlandskapet och har haft en central roll i världsarvsnomineringen. Statsparten Australien fick beröm under mötet för att nomineringen föregåtts av ett gediget samarbete med Ngarda-Ngarli folket och att principen om fritt och informerat förhandssamtycke uppfyllts – en människorättslig norm baserad på urfolksrättigheter. Samtidigt uppmanas landet att särskilt bevaka påverkan av näraliggande industriutsläpp på hällristningarna.

Nya världsarv

Fem platser i Afrika upptogs på världsarvslistan utifrån väl formulerade nomineringsdossiers, vilket är resultatet av satsningar för att uppnå bättre regional representation på listan, inte minst genom stöd från African World Heritage Fund. Bland dessa är Gola-Tiwai Complex i Sierra Leone, ett område som är en hotspot för biologisk mångfald.

– Det är positivt att flera nya världsarv i Afrika har tillkommit eftersom regionen är underrepresenterad på världsarvslistan, vilket den svenska delegationen framförde under mötet, säger Elene Negussie utredare vid Riksantikvarieämbetet.

Vidare skrevs Knossos på Kreta in listan som ett av flera viktiga palats från den minoiska kulturen som tillsammans utgör världsarvet Minoan Palatial Centres i Grekland.

Världsarv under reaktiv bevakning

Under mötet fattade världsarvskommittén beslut om 248 förvaltningsrapporter över världsarv som står under reaktiv bevakning (Reactive Monitoring Process), inklusive de 56 världsarv som är uppsatta på listan över världsarv i fara. Av dessa öppnades endast 17 ärenden för diskussion av kommittén vilket i flera fall ledde till långa diskussioner kring beslutsunderlag och olika förslag till ändringar innan beslut kunde fattas.

Kommittén beslutade att avföra tre världsarv i Afrika från listan över världsarv i fara: Rainforests of the Atsinanana i Madagaskar, Abu Mena i Egypten och Old Town of Ghadamès i Libyen. Detta uppmärksammades som en stor framgång av statsparterna som i sina tal uttryckte stor uppskattning för stöd från såväl Unesco, de rådgivande expertorganen – ICOMOS, IUCN och ICCROM – samt de statsparter och organisationer som bistått med finansiering.

Inga världsarv skrevs in på listan över världsarv i fara som nu omfattar totalt 53 världsarv.

Laponia

Världsarvskommitténs beslut om Laponia (Laponian Area) fattades utan diskussion och återspeglar rekommendationerna i rapporten från Unescos platsbesök till Laponia våren 2024 som publicerades en vecka innan mötet. Sverige uppmanas bland annat att inte fatta beslut som möjliggör gruvutvinning i Kallak/Gállok då detta anses innebära ett betydande hot mot Laponias kultur- och naturvärden, särskilt i relation till samernas säsongsmässiga förflyttning av renar som utgör en viktig del av världsarvets värde. Kommittén uttrycker i beslutet även oro över ett flertal utvecklingsprojekt i världsarvets närområde samt begär att Sverige säkrar att konsekvensbedömningar utförs för samtliga projekt inom och i närheten av världsarvet.

Parallellt med kommittémötet hölls ett möte särskilt för världsarvens lokala företrädare – World Heritage Site Managers’ Forum – med 18 deltagare från 17 länder som träffades för utbyte av erfarenheter inom världsarvens förvaltning. I år var det särskilt fokus på deltagande i processen för reaktiv bevakning av världsarv vilket är aktuellt för Laponia. Sverige representerades av Åsa Nordin Pittja från Laponiatjuottjudus som efter ansökan blivit inbjuden att delta i mötet.

Svensk delegation till mötet

I den svenska delegationen till mötet ingick ambassadör Helena Sångeland och Louise Oscarsson från Sveriges delegation vid OECD och Unesco; Ellinor Hellberg från Svenska Unescorådet; samt Elene Negussie och Valentina Torres Ahlqvist från Riksantikvarieämbetet.

Under mötet bjöd den svenska ambassadören till OECD och Unesco in till en nordisk-baltisk mottagning i residenset i syfta att stärka samarbetet inom ramen för konventionen med över 30 delegater.

När du vill veta mer

• Mer info om kommittémötet: UNESCO World Heritage Centre – 47th session of the World Heritage Committee
• Mer info: UNESCO World Heritage Centre – New Inscribed Properties (47COM)
• Mer info om världsarven som avförts från listan över världsarv i fara: Three sites on the African continent removed from the List of World