Klimat, digitalisering och målkonflikter

Trots att ämnet är högaktuellt är det relativt outforskat inom fältet.

– När man tänker på molnlagring ser man kanske framför sig någonting som svävar, som bara finns där i luften, men det är i fysiska datorhallar som all data förvaras. De många stegen i lagringsprocessen, med olika servrar, gör det svårt att mäta påverkan på miljön och få statistik för hur mycket energi som faktiskt går åt, säger Matilda Bentzer.

Då det var dags för slutprojektet på masterprogrammet i ABM med inriktning musei- och kulturarvsvetenskap vid Uppsala universitet valde hon tillsammans med Emma Johansson ämnet miljömässigt hållbar digitalisering av kulturarv, vilket resulterade i uppsatsen Can we take a raincheck?: The issue of environmentally sustainable cultural heritage digitalisation.

Förhållandet mellan tre områden står i fokus i uppsatsen: miljömässig hållbarhet, kulturarv och digitalisering.

– Det är ett interdisciplinärt fält, där de tre områdena kombineras och arbetar tillsammans på olika sätt, menar Matilda Bentzer.

Nytt och obehandlat ämne

De upptäckte tidigt i arbetet att det var ett nytt och relativt obehandlat ämne och att det därför var svårt att hitta information. I arbetet med uppsatsen har de använt sig av både kvalitativa och kvantitativa data.

– Kvantitativa forskningsstudier är mindre vanligt inom ABM-fältet, men det var ett bra sätt att få en överblick över frågan: Är miljömässiga konsekvenser av datalagring samt hållbara digitaliseringsmetoder någonting som tas upp i kulturarvsinstitutioners policydokument och liknande dokument som har med digitalisering av kulturarv att göra? framhåller Emma Johansson.

I ett representativt antal dokument från de senaste tio åren har de sökt efter nyckelorden hållbarhet, miljö, klimat, global uppvärmning, ekologi och grön. I uppsatsen vill de inte enbart svara på frågan om orden finns där och hur många gånger, utan också undersöka varför hållbarhetsrekommendationer inte förekommer så ofta som de hade förväntat sig.

– Då gjorde vi en kvalitativ intervjustudie som ett komplement. Vi intervjuade yrkesverksamma inom ett eller flera av områdena digitalisering, kulturarv och miljö, berättar de.

Tre huvudproblem identifierade

I den tematiska analysen av intervjustudierna tog de upp tre huvudteman som problem eller anledningar till bristen på nyckelorden i policydokumenten: kunskapsglapp, ansvar och målkonflikter.
– Det kan vara svårt för personal inom kulturarvssektorn att få information om hållbar digitalisering. Det är problematiskt att hitta mätbar information vilket försvårar möjligheterna att jobba effektivt och implementera nya lösningar, säger Emma Johansson.

Målkonflikter finns både inom kulturarvssektorn, där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är viktiga för varandra, och mellan aktörer med olika prioriteringar.

– Kulturarvssektorns mål är inte alltid desamma som IT-sektorns. Det kan vara resursmässigt svårt att fokusera på många projekt samtidigt. Till exempel kan den aktuella beredskapsfrågan ta fokus ifrån miljöfrågan, fortsätter Emma Johansson.

Uppsatsen betonar den brådskande situationen och betydelsen av kollektiva åtgärder.

– Vad tycker ni är ett bra nästa steg? undrade avslutningsvis Riksantikvarieämbetets samtalsledare Björn Sundberg.

– Vi märkte genom hela uppsatsarbetet att det finns ett starkt driv och en ambition att arbeta mer hållbart hos alla som vi har intervjuat. Bristen på kunskap tror jag är huvudproblemet. Vi behöver mer forskning och information om hur digitaliseringen påverkar miljön. Även ett ökat samarbete mellan olika aktörer är viktigt, svarar Emma Johansson.

Måste vi digitalisera allting?

Miljöaspekten behöver i högre grad vara med i framtida informationsdokument om digitalisering och datalagring inom kulturarvssektorn, menar Matilda Bentzer.

– Hur ska vi prioritera i vår datalagring? Behöver vi digitalisera allting och behöver filerna verkligen vara i högsta upplösning? Det är en särskilt angelägen fråga nu med dagens AI-utveckling och 3D-digitalisering, avslutar Matilda Bentzer.

När du vill veta mer

Can we take a raincheck?: The issue of environmentally sustainable cultural heritage digitalisation (Kan vi skjuta upp det?: Frågan om miljömässigt hållbar digitalisering av kulturarv) av Matilda Bentzer och Emma Johansson. Uppsala universitet, 2025.

Regenerative digital transformation: sustainable pathways for cultural heritage, report. Europeana, 2025.

Toward environmentally sustainable digital preservation av Keith Pendergrass, Walker Sampson, Tim Walsh och Laura Alagna. The American Archivist, 2019.

A strong sustainability framework for digital preservation of cultural heritage: introducing the eco-sufficiency perspective av Evangelia Paschalidou, Charlotte Fafet och Leonidas Milios. Heritage, 2022.

Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala Samtal.