Ny inriktning för arkitekturpolitiken stärker kulturmiljön

– Det är betydelsefullt att regeringen så tydligt lyfter fram befintliga bebyggelsemiljöer som en resurs i samhällsbyggandet. Det stärker möjligheterna att arbeta långsiktigt med kvalitet i både bevarande och varsam utveckling av våra livsmiljöer, säger riksantikvarie Susanne Thedéen.

Ny inriktning klargör prioriteringar

Regeringens skrivelse Attraktiva platser – bredare genomslag för politiken för arkitektur, form och design bygger vidare på den arkitekturpolitik som riksdagen beslutade om 2018. Den ersätter inte det tidigare målet, men klargör vad som behöver prioriteras för att politiken ska få större genomslag i praktiken. Fokus ligger på att

• ta till vara befintliga bebyggelsevärden
• stärka samverkan mellan aktörer
• öka kunskapen och vägledningen i samhällsbyggnadsprocesser.

Befintliga bebyggelsemiljöer lyfts fram

En tydlig förändring är att regeringen nu mer explicit betonar det befintliga byggnadsbeståndet som en tillgång. Äldre bebyggelse, kulturarv och historiska sammanhang ses som viktiga för identitet, engagemang och långsiktig hållbarhet.

Kulturmiljön ses alltså inte enbart som något som ska skyddas, utan som en aktiv och central del i utvecklingen av attraktiva och hållbara platser där människor bor, lever och verkar.

Koppling till nya krav i plan- och bygglagen

Den nya inriktningen sammanfaller med ändringar i plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 1 december 2025. Kommunerna ska nu redovisa särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden i översiktsplanen och beskriva vilken hänsyn som krävs för att ta till vara dessa kulturvärden.

Skrivelsens betoning av befintliga värden, regeringen lyfter särskilt vikten av att peka ut lokala och regionala kulturvärden och behovet av bättre vägledning, knyter därmed direkt an till de nya kraven i PBL och de utmaningar kommunerna möter i planering och bygglovsprövning. I båda fallen handlar det om att skapa bättre förutsättningar för att kulturvärden ska kunna hanteras inkluderande och långsiktigt i samhällsbyggnadsprocesserna.

Riksantikvarieämbetets stöd till kommunerna

Mot denna bakgrund arbetar Riksantikvarieämbetet med att utveckla och stärka stödet till kommunerna, i samverkan med Boverket och länsstyrelserna. Arbetet omfattar bland annat metodstöd för kulturhistorisk inventering, beställarstöd för kulturmiljöunderlag och insatser som ska bidra till mer enhetlig och användbar kunskap om kulturvärden i den byggda miljön.

Syftet är att underlätta kommunernas arbete med både översiktsplanering och bygglovsprövning och att bidra till att kulturmiljön får en tydligare och mer integrerad roll i samhällsbyggandet.

– När kraven på att hantera kulturvärden i planering och bygglov skärps, behöver också stödet till kommunerna stärkas. Vår uppgift är att bidra med kunskap och verktyg som underlättar för kommunernas arbete med att ta till vara kulturvärden på ett enhetligt och hållbart sätt, säger Susanne Thedéen.

Så påverkar inriktningen kommunernas planering

Regeringens förtydligade inriktning för gestaltad livsmiljö innebär inga nya lagkrav, men klargör statens syn på vilka frågor som bör prioriteras i samhällsbyggandet. Det är relevant för både kommunal planering och länsstyrelsens tillsyn och samordning. I praktiken innebär detta att:

• Befintliga kulturmiljövärden ska ges större tyngd i planering och byggande.
  Äldre bebyggelse, kulturhistoriska sammanhang och redan byggda miljöer lyfts tydligare fram som resurser i utvecklingen av attraktiva och hållbara platser.
• Kulturmiljö ses som en del av platsutveckling.
  Kulturmiljö och historiska värden kopplas närmare till frågor om identitet, attraktivitet, trygghet och långsiktig hållbarhet – inte enbart till bevarande.
• Större behov av kunskap och vägledning.
  För att hantera befintliga miljöers värden pekar regeringen på behovet av bättre stöd i samhällsbyggnadsprocesser, där flera intressen vägs samman.
• Samverkan mellan aktörer är avgörande.
  Genomslag för gestaltad livsmiljö förutsätter samarbete mellan kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter och andra aktörer i både planering, genomförande och förvaltning.
• Befintliga arbetssätt får ett tydligare politiskt stöd.
  Den nya inriktningen bekräftar betydelsen av att arbeta med kulturmiljö tidigt och integrerat i samhällsbyggandet, inom ramen för gällande lagstiftning och ansvar.

Sammanfattningsvis: Regeringens skrivelse förändrar inte roller eller ansvar, men ger ett tydligare politiskt stöd för att kulturmiljö och befintlig bebyggelse ska vara en aktiv del av samhällsbyggnadsprocessen.