Blod, krut, lera och fågelspillning

Armémuseum i Stockholm har fått pengar i årets utlysning av FoU-medel från Riksantikvarieämbetet för att undersöka smutsen på militära sidenfanor.

Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete där konstvetenskap, konserveringsvetenskap, miljöhistoria och kemi kombineras för att undersöka smutsen på fanorna. ”Spår av miljö och människa: Tvärvetenskapliga studier av smuts på historiska textilier” heter projektet som har tilldelats drygt 620 000 kr.

Projektledaren berättar

Vi ställde några frågor till Karin Tetteris som är forskningssamordnare på Armémuseum och projektledare för forskningsprojektet:

Vilka fanor har ni valt ut för att undersöka?

– Vår samling består av cirka 5000 fanor och standar från flera länder och tidsepoker. Jag har valt ut 60 föremål som ska spegla den mångfalden. Det betyder att såväl danska eller ryska fanor från 1600-talet som svenska fanor från 1900-talet finns med i undersökningen.

– Det viktigaste urvalskriteriet har varit att de inte ska ha rengjorts tidigare. Vi vill att så mycket smuts som möjligt ska finnas kvar på dem.

Vad har fanorna som ni har valt ut haft för funktion och betydelse?

– Militära fanors funktion har ändrats genom tiderna. Medan fanorna från 1600- och 1700-talen har varit med om fältslag och marscher genom Europa så har 1900-talets fanor främst används vid högtidliga tillfällen.

– Fanor har alltid haft en mycket stor symbolisk betydelse och soldater har i hundratals år svurit att försvara sin fana med livet som insats. Om man trots allt förlorade fanor till fienden var det därför en stor skam för förloraren men en desto större ära för vinnaren. Det är anledningen till att så många erövrade fanor har bevarats och ställts ut i Stockholm som troféer, från 1630-talet ända till idag.

Den stora fanan som syns överst i artikeln, vad vet ni om den?

– Det är en fana från 30-åriga kriget som har använts av trupper som stridit på den kejserliga sidan. Det ser man på det stora röda korset med ”taggar” som går tvärs över fanan. Det användes visserligen i många olika sammanhang men det var allra mest känt som det Habsburgska korset, det vill säga att det hörde till den habsburgske kejsaren av det Tysk-Romerska riket, Ferdinand II.

– I samlingens äldre inventarier står det att denna fana togs av svenska trupper i slaget vid Lützen 1632. Det finns dock inga historiska belägg för det, så kanske kan våra tester ge oss något som kan bekräfta eller falsifiera den uppgiften. Det vore spännande!

Vad tror ni att ni kommer att kunna hitta för spår på fanorna?

– Med tanke på att många av fanorna varit utställda i Stockholm i flera hundra år är det rimligt att vi kommer se spår av luftföroreningar från till exempel förbränning av kol och ved. Vissa fanor har fläckar som skulle kunna vara blod, krut, lera eller fågelspillning.

Vilken ny kunskap kan analyserna av spåren ge oss?

– I projektet använder vi  analysmetoder där både ytsmuts och tvättvatten från fanorna undersöks för att få svar på vilka organiska och oorganiska ämnen smutsen på fanorna innehåller. Därmed ökar vi medvetenheten om vilka källor till kunskap som riskerar att försvinna vid en rengöring. Men vi får också veta om smutsen innehåller ämnen som är viktiga att få bort för att bromsa nedbrytningen av fanorna.

– Resultaten från det här urvalet av föremål kommer ge oss ett bra kunskapsunderlag för vad som rimligtvis kan finnas även på andra fanor i samlingen. Men själva analysmetoderna kommer också vara intressanta för alla typer av historiska textilier för att få kunskap om vad de innehåller som kan vara skadligt för föremålen, människan och miljön. De data som skapas i projektet kommer kunna användas av många andra forskare i framtiden.

• Läs mer om Trofésamlingen på Armémuseum (armemuseum.se)
• Vetenskapsradions inslag ”Militära och civila fanor som symboler för makt, hopp och gemenskap” (sverigesradio.se)