Nya tidsfrister för uppdragsarkeologi om förnybar energi
Den 1 juli träder nya bestämmelser i kulturmiljöförordningen (1988:1188) i kraft. Ändringarna innebär kortare tidsfrister i vissa uppdragsarkeologiska ärenden som rör förnybar energi. Riksantikvarieämbetet ser nu över hur föreskrifter och vägledningar för uppdragsarkeologi behöver anpassas för att ge länsstyrelserna stöd i den nya tillämpningen.
Ändringarna är en del av Sveriges genomförande av EU:s förnybartdirektiv. I kulturmiljöförordningen införs särskilda regler för handläggningen av tillståndsärenden enligt kulturmiljölagen (1988:950) när en ansökan gäller en verksamhet eller åtgärd för förnybar energi.
De nya reglerna innebär bland annat att länsstyrelsen som huvudregel ska besluta om arkeologisk förundersökning inom 45 dagar, om en sådan behövs. Länsstyrelsen ska annars begära in kompletteringar från den sökande eller meddela att handläggningen har påbörjats. Ärendet ska därefter avgöras inom ett till tre år, beroende på vilken typ av verksamhet eller anläggning det gäller.
Korta tidsfrister påverkar handläggningen
Förändringen påverkar både länsstyrelsernas handläggning och Riksantikvarieämbetets styrande och stödjande arbete inom uppdragsarkeologin. En fråga som behöver hanteras är hur tidsfristen på 45 dagar ska kunna förenas med de krav som finns i Riksantikvarieämbetets föreskrifter om val av undersökare.
I dag ska länsstyrelsen använda anbudsförfarande om kostnaden för en arkeologisk förundersökning bedöms överstiga 20 prisbasbelopp. Om kostnaden bedöms uppgå till mellan 5 och 20 prisbasbelopp kan företagaren begära att anbudsförfarande används. Ett fullständigt anbudsförfarande kan i många fall vara svårt att genomföra inom 45 dagar och samtidigt säkerställa en förundersökning av god vetenskaplig kvalitet.
Riksantikvarieämbetet bedömer därför att nuvarande föreskrifter och vägledningar behöver ses över för att ge länsstyrelserna ett tydligare stöd i ärenden som omfattas av de nya bestämmelserna.
För att kunna hålla tidsfristen har länsstyrelsen möjlighet att använda den ventil som redan finns i föreskriften till särskilda skäl för direktval av utförare. En annan möjlighet är att använda ett förenklat förfarande med standardiserat förfrågningsunderlag.
Tidiga samråd blir viktiga
Enligt kulturmiljöförordningen kan länsstyrelsen begära in kompletteringar i tillståndsärenden som rör förnybar energi. Det gäller sådana kompletteringar som den sökande ansvarar för. Behovet av en arkeologisk utredning kan däremot inte i sig ses som en brist i ansökan, eftersom staten ansvarar för att det finns ett tillräckligt kunskapsunderlag för att pröva ärenden enligt kulturmiljölagen.
Det är därför viktigt att samråd enligt 2 kap. 10 § kulturmiljölagen sker tidigt och att sökanden får information om detta redan när miljöprövningen inleds.
Riksantikvarieämbetet ser över stödet till länsstyrelserna
Riksantikvarieämbetet kommer skyndsamt att se över vilka ändringar som behövs i föreskrifter och vägledningar. Arbetet handlar på kort sikt om att hantera de omedelbara konsekvenserna av de nya bestämmelserna. På längre sikt behöver föreskrifterna för uppdragsarkeologin ses över mer samlat, med målet att göra reglerna mer ändamålsenliga, effektiva och tydliga.
I det fortsatta arbetet behöver konsekvenserna för konkurrens, kvalitet och kostnader inom uppdragsarkeologin analyseras. Riksantikvarieämbetet kommer också att föra fortsatt dialog med länsstyrelserna för att fånga upp behov av stöd, förtydliganden och eventuella föreskriftsändringar.