Nyhetsarkiv
Det moderna huvudbyggnaden för Estlands nationalmuseum i Tartu med en lång, vinklad byggnadskropp och glasfasad. Byggnaden är upplyst och lyser i mörkret.
Estlands Nationalmuseum i Tartu som beviljades förstärkt skydd på Unescomöte i december 2025. Foto: (CC BY-SA)

Nytt uppdrag om förstärkt skydd av kulturegendom

Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på kulturegendom som bör anmälas för förstärkt skydd enligt andra protokollet till 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Myndigheten ska även lämna förslag på hur det nationella förfarandet för anmälan kan organiseras framöver samt redovisa konsekvenser av förslagen.

– Vi välkomnar det här viktiga uppdraget från regeringen. Förstärkt skydd är den högsta skyddsnivån för kulturegendom i väpnad konflikt, och vi ser fram emot att bidra med förslag som stärker det folkrättsliga skyddet av kulturarvet i Sverige, säger riksantikvarie Susanne Thedéen.

Internationell förteckning

Kulturegendom som beviljas förstärkt skydd förs upp på en internationell förteckning och markeras med det särskilda kännetecknet för förstärkt skydd, en blåvit sköld omgiven av en röd ram. Beslut om förstärkt skydd fattas av en mellanstatlig kommitté inom ramen för Unescos Haagkonvention. Samtliga länder som ratificerat konventionen och dess tilläggsprotokoll har varje år möjlighet att anmäla nya egendomar till listan. Hittills har 34 egendomar i 14 länder beviljats förstärkt skydd, däribland egendomar i Estland, Italien och Tjeckien. Därtill har krigsdrabbade länder, såsom Ukraina och Libanon, fått beviljat provisoriskt förstärkt skydd för kulturegendom i nödsituationer.

Långsiktigt skydd

– Förstärkt skydd innebär ett starkt och långsiktigt skydd mot angrepp och militär användning. För att få förstärkt skydd krävs att egendomen är av största vikt för mänskligheten, skyddas genom nationella åtgärder och inte används för militära syften, säger projektledaren Peg Magnusson.

Riksantikvarieämbetet ansvarar för implementeringen av 1954 års Haagkonvention i Sverige. Arbetet med att ta fram ett nationellt förfarande för anmälningar och stärka implementeringen av förstärkt skydd i Sverige blir ett viktigt komplement till det arbete som redan bedrivs inom ramen för Haagkonventionen.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2026.

Grafiskt emblem i form av en spetsig sköld med röd ram. Inuti syns ett blått och vitt geometriskt mönster med fyra trianglar som möts i mitten.
Den blåvita skölden är en skyddssymbol som används under väpnade konflikter och dess användning är begränsad enligt lag. Förstärkt skydd har till skillnad från allmänt skydd en röd ram runt emblemet. 
  • Publicerad:
  • Uppdaterad: