Nyheter
Beige sten med runinskrifter mot svart bakgrund
Bilden visar delar av Laeborgstenen (Läborgstenen) (DR26) som är en av Skandinaviens mest historiskt betydelsefulla runstenar från vikingatiden. Stenen står idag på kyrkogården vid Laeborgs kyrka, Jylland, Danmark och ska undersökas inom projektet "Hugget i granit". På stenen står bland annat: “Ravnunge-Tue högg dessa runor efter Thyra, sin drottning”. Det är samme Ravnunge-Tue som ristade den berömda Jellingstenen i Danmark. Foto: (CC BY)

Forskning startar: Vilka var personerna på runstenarna?

Ett projekt med potential att förändra den nordiska historieskrivningen sjösätts nu. ”Hugget i granit” heter projektet som ska undersöka hur personerna som omnämns på runstenar kan kopplas samman i maktpolitiska nätverk. En av forskarna som ingår i projektet är Riksantikvarieämbetets runforskare, Laila Kitzler Åhfeldt.

”Hugget i granit” är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt och också tvärnordiskt. Helt naturligt eftersom de runstenar som ska 3D-skannas och analyseras står i det forntida Danmark vilket inkluderar de numera svenska landskapen Skåne, Halland och Blekinge.

– Runstenarna i södra Sverige är vår gemensamma angelägenhet och de digitala 3D-modellerna av runstenarna som kommer att göras inom projektet kommer kunna komma till stor nytta för såväl forskare, kulturvårdsaktörer som allmänhet, säger Laila Åhfeldt Kitzler, forskare på Riksantikvarieämbetet.

Runstenarna är historiska skatter

Projektet kommer att undersöka hur runstenarnas texter fungerade som rättsliga, religiösa och politiska dokument mellan åren 600 och 1100. Framför allt kommer forskarna att analysera hur de personer som omnämns på runstenarna kan knytas samman i maktpolitiska nätverk.

– Runstenarna är de äldsta skriftliga dokumenten vi har bevarade i Norden som vi vet är samtida originalkällor från vikingatiden. De är historiska skatter och genom att analysera dem och personerna som omnämns på stenarna kommer vi att kunna lära oss mer om vikingatidens samhälle och maktstrukturer, fortsätter Laila Kitzler Åhfeldt.

En större grå sten och flera mindre på en grön äng och med gröna träd runt.
Glavendrupstenen (DR 209) är en av runstenarna som kommer att analyseras i projektet ”Huggit i granit”. Stenen står i Glavendrup, Fyn, Danmark. Den har Danmarks längsta runinskrift och ingår som stävsten i en 60 meter lång skeppssättning. Minnesinskrifter, en förbannelse riktad mot den som på något sätt åverkar stenen och en åkallan av guden Tor, går att läsa på stenen. Foto: (CC BY)

Samfinansiering Danmark och Sverige

Projektet leds av Runologisk Laboratorium vid Nationalmuseum i Köpenhamn och deltar gör forskare därifrån och från Aarhus universitet, Köpenhamns universitet, Länsstyrelsen i Västergötland och Laila Kitzler Åhfeldt från Riksantikvarieämbetet.

Projektet finansieras till största delen med forskningsmedel från Augustinus fonden i Danmark och medfinansiärer är Nationalmuseet i Köpenhamn, Aarhus universitet, Köpenhamns universitet och Riksantikvarieämbetet i Sverige.

2031 får vi svaret

Projektet kommer att pågå under fyra år mellan 2027–2031 och kommer att resultera i vetenskapliga artiklar samt en danskspråkig antologi.

– Projektet ”Hugget i granit” är en fortsättning på tidigare forskningssamarbeten, bland annat samarbetet kring Jellingstenen i Danmark. Det samarbetet gav oss mycket mer kunskap och resultaten från det här projektet kommer att spela en stor roll för hur vi förstår runstenstraditionen i Norden, avslutar Laila Kitzler Åhfeldt.

    • Publicerad:
    • Uppdaterad: