Glimmingehus medeltida borg. Foto: ( CC BY)

Om Glimmingehus

Glimmingehus är Nordens bäst bevarade medeltida borg. När borgen uppfördes skulle den i första hand fungera som praktfull och representativ bostad åt den danske riddaren Jens Holgersen Ulfstand och hans fru Margareta Arvidsdotter från Sverige. Skåne tillhörde då Danmark.

I dag är Glimmingehus ett levande fornminne, ett spännande utflyktsmål och ett centrum för medeltidsintresserade. Arkeologiska fynd, skriftkällor och byggnadshistorisk forskning kan ge en bild av det vardagliga livet för adeln och deras anställda på Glimmingehus.

Borgens historia

Borgen på Glimmingehus uppfördes av Jens Holgersen Ulfstand som var riddare, riksråd, amiral och länsherre. Enligt inskriften ovanför portalen började det stora bygget år 1499. Denna typ av borgar brukar kallas för ”fasta hus” och fyllde många funktioner, så som förråd, kök, bostad, försvar och inte minst som skrytobjekt. I knappt tjugo år användes borgen som bostad av Margareta Arvidsdotter och Jens Holgersen. Här kunde det adliga paret leva ett rikt hovliv tillsammans.

I borgen fanns många bekvämligheter som till exempel ett varmluftssystem för uppvärmning, toaletter och utslagsvaskar. Här finns också ett försvarssystem i huset med skottgluggar för eldvapen, fällgaller och skållhål för heta vätskor att möte fienden med. Borgen omsluts också av vattengravar. Försvaret var framför allt inriktat mot att kunna stå emot ett bondeuppror.

Borgen tjänade som bostad under ett par generationer. Nya tider förde med sig nya boendeideal och redan i slutet av 1500-talet eller under tidigt 1600-talet flyttade man ut ur stenhuset och in i nya hus på borggården. Borgen ansågs dock fortfarande under 1600-talet som ett av Skånes starkaste fästen. Under skånska kriget var svenska kronan rädd för att huset skulle bli ett fäste för danska trupper. Karl XI beordrade rivning, men manskapet lyckades inte att förstöra de två meter tjocka murarna och huset fick stå kvar. Senast på 1700-talet började man använda borgen som sädesmagasin.

Välbevarade fynd från vallgraven

I samband med återställandet av vallgraven på 1930-talet framkom ett mycket välbevarat fyndmaterial. Många av fynden är förvånansvärt välbevarade och här påträffades exempelvis keramikgrytor, ugnskakel, rustningsdelar, vapen, nycklar, yxor, oxmuleskor och glaskärl. Bland fynden ingår både adelns exklusiva lyxföremål och tjänstefolkets mer vardagliga redskap och verktyg. Ett urval av vallgravsfynden finns utställda i Glimmingehus utställning Borgfolk.

Framtida forskning

Allt sedan 1800-talets mitt har medeltidsforskarna intresserat sig för Glimmingehus. Denna forskning har hjälpt till att ge en bild av hur borgen en gång byggdes och användes. Mer sentida undersökningar visar dock att det fortfarande är mycket som vi inte vet om borgens historia. Fyndstudier visar också att det fortfarande finns kvar en betydande forskningspotential i det rika vallgravsmaterialet. Till detta ska också läggas alla de bevarade skriftkällor från 1600-, 1700- och 1800-talet, som fortfarande inte har analyserats. Glimmingehus tidigmoderna och senmoderna tid är ännu oskriven. Det är uppenbart att det fortfarande finns mycket att göra för framtida forskare, när det gäller det eviga forskningsobjektet Glimmingehus.

Litteraturtips