Konferens om digitalisering, lärande och kulturarv
Välkommen till en halvdagskonferens i Linköping där fyra forskningsprojekt som fått medel från Riksantikvarieämbetets FoU-anslag presenterar sina resultat och berättar om de gemensamma seminarier som hållits under tre år.
Konferensen arrangeras av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Östergötlands museum och är gratis att delta i. Kaffe och te serveras i pausen.
När: Tisdag den 9 juni, kl. 13.00-16.00
Var: Östergötlands museum, Raoul Wallenbergs plats, Linköping
Du anmäler dig genom att fylla i formuläret längst ned på sidan.
På programmet
Under konferensen får du lyssna till forskare från både museer och akademi som berättar om fyra sinsemellan olika projekt, men med ett gemensamt: de handlar alla om kulturarv, digitalitet och lärande.
Evidens, källkritik och trovärdighet
Hur kan man överbrygga glappet mellan forskning, förmedling och publik? Digital kunskapsförmedling, inte minst genom immersiva och interaktiva teknologier, har fått fäste inom kulturarvsområdet då det tillåter nya sätt att utforska samlingar och förmedla kontexter.
Hur kan kulturarvsaktörer planera och utveckla immersiva och interaktiva utställningselement för att förmedla samlingarnas taktila, rumsliga eller emotionella djup? Vilka pedagogiska val erbjuder utställningsteknologin?
Jonathan Westin, docent i kulturvård, föreståndare för Göteborgs Forskningsinfrastruktur för Digital Humaniora och Wilhelm Lagercrantz, Kundansvarig Norden, Axiell ALM, tidigare på Statens historiska museer, presenterar projektet ”Evidens, källkritik och trovärdighet” och dess resultat, bland annat workshopkonceptet HILMA (Holistic immersive learning matrix), tänkt att vara en hjälp för museer i planeringsstadiet av en utställning.
Lärande i skolan och kulturhistoriska museers digitala resurser
På vilka sätt kan kulturhistoriska museer bidra till skolans undervisning och kunskapsmål genom digitala lärresurser och pedagogiska program? Hur kan skolan och de kulturhistoriska museerna får ökad förståelse för varandras behov, förväntningar och intressen?
Projektet ”Lärande i skolan och kulturhistoriska museers digitala resurser” har dels undersökt lärares användning av och visioner för digitala lärresurser, dels de prioriteringar som görs inom museerna när de utvecklar digitala lärresurser. Genom en designstudie har digitala lärresurser prövats i skolundervisningen för kunskap om principer för fungerande pedagogiska upplägg.
Med utgångspunkt i projektets resultat redogör Bodil Axelsson, professor i kulturarv vid forskningsmiljön Kultur och samhälle, Linköpings universitet och Björn Ivarsson Lilieblad, forskningsledare Östergötlands museum för hur musei- och arkivpedagogik liksom kulturarvsinterpretation förändras när lärande genom kulturarv äger rum i klassrum med digitala resurser producerade inom och utanför kulturhistoriska museer.
När studiecirkeln flyttar in och ut på museet — folkbildning som deltagande praktik
I projektet ”BLOM. Bildning och Museer” har Bohusläns museum tillsammans med HDK-Valand/Göteborgs universitet undersökt folkbildning som deltagande praktik i museal kontext. Tre studiecirklar: med medlemmar i Synskadades Riksförbund, konstintresserade och lokala fiskare har medverkat i projektet.
Projektet presenteras av Aaron Stutz, f dr i arkeologi och antropologi, koordinator för forskning och utveckling på Bohusläns museum och Hanna af Ekström, doktorand i design vid HDK-Valand, Göteborgs universitet, samt styrelseledamot i föreningen Utopia. Föreläsningen landar i konkreta riktningar för hur museer kan arbeta vidare med studiecirkeln som långsiktig samverkansform.
Utställningars materialitet – digitaliseringens betydelse för meningsskapande
Hur kan digitala medier bidra till meningsskapande, i relation till materialitet och olika sätt att uttrycka kunskap? Målet för projektet ”Utställningars materialitet – Digitaliseringens betydelse för meningsskapande” har varit att utveckla ett metaspråk för att analysera digital materialitet, som kan stödja både forskning och praktiskt arbete med utställningsdesign.
Eva Insulander, docent i didaktik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet och Fredrik Lindstrand, professor i medieteori med inriktning mot bildpedagogik, institutionen för bild- och slöjdpedagogik, Konstfack har genomfört workshops i samarbete med Statens museer för marin, transport och försvarshistoria för att undersöka hur digital teknik påverkar hur objekt tolkas.
Tekniken möjliggör nya sätt att presentera innehåll och positionera besökaren, kan förstärka estetiska aspekter, bidra till museets självbild och fungera som ett flexibelt, formbart material som kan anta olika egenskaper.
Seminarier på tvären – vad betyder gränsöverskridande möten mellan discipliner?
År 2023 beviljades de fyra forskningsprojekt som presenteras under dagen medel av Riksantikvarieämbetet under temat ”Museernas digitala omställning, lärande och pedagogisk verksamhet.”
Som ett projekt i projektet bjöds deltagarna in till gemensamma seminarier med syfte att utbyta erfarenheter och skapa synergier. Under tre år har gruppen träffats både digitalt och i fysisk form. Riksantikvarieämbetets roll har varit att agera ”möjliggörare”, leda träffarna och anteckna vad som sades.
Charlotte Ahnlund Berg, utredare på Riksantikvarieämbetet, leder ett samtal om vad träffarna har betytt för projekten. Är liknande tvärgående seminarier något att satsa på framöver?