Digitalt samtal: Materialet från Digitala museilyftets utbildningar släpps fritt
Centralmuseernas medarbetare i Stockholmsregionen har deltagit i projektet Digitala museilyftet, i syfte att stärka digital kompetens för att stödja museernas digitaliseringsarbete. Nu kan även alla andra museer och kulturarvsaktörer ta del av utbildningsmaterialet.
I det tredje och sista digitala samtal under våren 2026 i Riksantikvarieämbetets webbinarieserie om digitalt kulturarv berättade Fredrik Nordbladh, projektledare för Digitala museilyftet och David Jansson, digitaliseringsansvarig på Statens musikverk om sina erfarenheter av utbildningssatsningen och gav sina tips på hur man kan börja använda materialet.
Behov av kompetenshöjning inom digitalisering
Idén till Digitala museilyftet började med att representanter från centralmuseerna hörde av sig till Riksantikvarieämbetet och ville göra någonting gemensamt vad gäller kompetensutveckling.
– Centralmuseerna hade gjort en förstudie finansierad av Europeiska socialfonden och nu ville man ta det vidare till ett kompetensutvecklingsprojekt, inleder Moa Ranung, programledare på Riksantikvarieämbetet för digital omställning på museiområdet, och lägger till:
– Ett viktigt ramverk för projektet är den nationella strategin för digitalt kulturarv som vi på olika sätt konkretiserar genom det här utbildningsprogrammet.
Från regionalt till nationellt
Digitala museilyftet var en regional kompetenssatsning riktad till chefer, ledare och övrig personal vid de statligt finansierade museerna i Stockholm, med 1 400 deltagare. Det treåriga projektet finansierades av Europeiska socialfonden (ESF) och genomfördes i Riksantikvarieämbetets regi. En utvärdering har sedan gjorts av Strategirådet.
– Eftersom ESF finansierade projektet fick vi inte sprida det utanför Stockholmsregionen och de centralmuseer som ingick, men nu kan vi äntligen släppa materialet fritt, som vi dessutom har kunnat omarbeta och förbättra och som finns tillgängligt på webbsidan, berättar Fredrik Nordbladh, som sedan 2023 har varit projektledare för Digitala museilyftet på Riksantikvarieämbetet.
Några lärdomar som han nämner är att museisektorn behöver långsiktigt stöd, en nationell kontaktpunkt, en aktör som kan översätta strategier till praktiska vägval samt
strukturer och forum för kontinuerligt lärande.
– Vi har lärt oss att det är viktigt att göra målgruppsanalys innan man tar sig an materialet och tänka igenom vilka medarbetare som ska göra vilka kurser och hur behoven på arbetsplatsen ser ut, säger Fredrik Nordbladh och betonar att verksamhetsförändring kräver aktivt ledarskap.
– En lärdom är att projektet och utbildningsmaterialet fungerar, men endast som del av ett större system som kräver ett aktivt ledarskap och att någon tar tag i den här frågan, att man inte bara lämnar över det som en aktivitet man ska göra på egen kammare.
Ledningens prioritering gav effekt
En av de institutioner som deltog i Digitala museilyftet var kulturarvsmyndigheten Statens musikverk. David Jansson har suttit med i expertgruppen som varit kopplad till projektet.
– Vår generaldirektör och ledningsgrupp tog den här bollen direkt och var mycket engagerade. De tog ett stort ansvar genom hela genomförandet, vilket var väldigt värdefullt, konstaterar han.
Utbildningen inleddes med en obligatorisk dag för all personal, då man gjorde de första kurspaketen tillsammans.
– Det skapade en gemensam motivation, menar David Jansson, som tycker att det är ett effektivt och roligt tillvägagångssätt att göra åtminstone delar av utbildningen tillsammans.
– Det blir som en våg av energi som man sedan kan surfa vidare på individuellt också.
Skapade ett myndighetsövergripande AI-råd
Den generativa AI-boomen kom precis när Digitala museilyftet låg i startgroparna. David Jansson berättar att Statens musikverk, efter att projektet avslutades, har instiftat ett myndighetsövergripande AI-råd, som har utformats delvis mot bakgrund av de här utbildningsinsatserna.
– Det är tänkt att det ska vara både ett stöd till enskilda medarbetare och till ledningen.
Samtalsdeltagarna pratade även om sina tankar kring fortsatt kompetensutveckling inom museiområdet. David Jansson framhöll vikten av att hitta naturliga kontaktytor mellan medarbetare i en kulturarvsorganisation som har djupa ämneskunskaper och de som har teknisk expertis. Fredrik Nordbladh påpekade att det är viktigt att enas om frågorna tidigt och förstå varandras förutsättningar i arbetet att bedriva digital omställning.
– Det gäller att först bestämma sig för en inriktning att satsa på, som alla förstår och är överens om. I nästa steg kan man tänka på de digitala möjligheter som finns utifrån målgruppen. Alla medarbetare ska känna sig inkluderade, säger han.
När du vill veta mera
Till e-utbildningen Digitala Museilyftet.
Håll dig uppdaterad om kommande datum och teman för webbinarieserien Digitala samtal.