Digitala historiska kartor

Sverige har ett unikt och omfattande historiskt kartmaterial som sträcker sig från tidigt 1600-tal fram till våra dagar. Kartorna är en viktig källa för alla dem som arbetar med landskapet.

Riksantikvarieämbetet arbetar för att öka tillgängligheten till detta unika arkivmaterial. Samtidigt utvecklas metoder, som gör det möjligt att arbeta med historiska kartor i geografiska informationssystem (GIS).

Riksantikvarieämbetet samarbetar med Lantmäteriet för att förbättra tillgängligheten. Metoder har utvecklats för att skapa högkvalitativa, digitala kopior av de historiska kartorna och för att göra det möjligt att söka, titta på och beställa sådana kopior via Internet.

En god tillgänglighet till historiska kartor är av betydelse inom till exempel samhällsplaneringen, där de tillsammans med annan information utgör underlag för arbetet med att skydda, planera och utveckla landskapet. Detta har även inneburit ökande krav på att den historiska kartinformationen anpassas till geografiska informationssystem (GIS) och görs jämförbar med annan digital landskapsinformation.

Riksantikvarieämbetet arbetar därför med utveckling av metoder för anpassning av historiska kartor till GIS. Utvecklingsarbetet har bland annat resulterat i en enkel, användarvänlig metod för digital rektifiering och i olika metoder för vidarebearbetning, analys och presentation. Resultaten av arbetet finns redovisade i en serie rapporter och manualer.

Kartornas historia

Lantmäteriets verksamhet genom århundradena har resulterat i hundratusentals kartor av olika typer. Kartorna förvarades tidigare i olika arkiv runt om i landet. Det största var Lantmäteriets forskningsarkiv i Gävle, vilket sedan 2008 är flyttat till Riksarkivet.

Det historiska kartmaterialet kan delas in i de två huvudgrupperna storskaliga och småskaliga kartor. De storskaliga kartorna är i allmänhet upprättade i skala 1:4000 och redovisar som regel en gård, by eller stad och dess tillhörande marker. De småskaliga kartorna redovisar ett större geografiskt område, till exempel en socken, ett härad eller ett län, och är upprättade i allt mellan skala 1:10 000-1:150 000.

Storskaliga kartor

Den storskaliga karteringen har genom tiderna bedrivits i olika syften, bland annat skattläggning, utredning av ägotvister och skiftesreformer. Kartorna kan delas in i följande serier, utifrån syfte och tidstillhörighet:

  • geometriska jordeböcker från 1630-1650
  • yngre geometriska kartor från omkring 1680-1750
  • storskiftesakter från 1700-talets senare del
  • enskiftes- och laga skiftesakter från 1800-och 1900-talet
  • stadskartor från 1630-talet och framåt

De äldsta kartorna, de som är inbundna i de geometriska jordeböckerna, upprättades endast i ett exemplar av varje karta. Senare storskaliga kartor upprättades däremot som regel i tre exemplar. Originalet, eller konceptkartan, förvarades av länslantmätaren, som arbetade på uppdrag av landshövdingen. En sakägarkopia tilldelades byalaget eller gårdsägaren. En andra kopia, eller renovation, sändes till det centrala lantmäterikontoret som tidigare var beläget i Stockholm.

Kartorna är numera sökbara via Lantmäteriets e-tjänst Historiska kartor och via Riksarkivet.

Småskaliga kartor

Vid 1800-talets mitt påbörjades en mer systematisk ekonomisk och topografisk kartläggning av landet. Kartläggningen som hade både militära och civila syften har givit upphov till en annan arkivbildning, nämligen Rikets allmänna kartverk (RAK). Det kan nås via Lantmäteriets e-tjänst Historiska kartor och innehåller småskaliga kartor från 1800-talets mitt och fram till 1970-talets slut. I RAK-arkivet finns:

  • Den äldre ekonomiska karta, vanligtvis kallad häradskartan, som framställdes mellan 1859-1930.
  • Generalstabens topografiska karta, som framställdes mellan 1859-1950.
  • Den tryckta ekonomiska kartan i skala 1:10 000 som framställdes från 1930-talets början fram till 1970-talets slut.

Kartor på Internet

Här hittar du information om webbsidor där du kan söka efter och titta på historiska kartor. På vissa sidor har du även möjlighet att beställa kartor som utskrifter eller i digitalt format. Länkar till webbsidorna finns till höger.

Lantmäteriet

Kartor från Lantmäteristyrelsens arkiv, de regionala förättningsarkiven och RAK-arkivet kan är sökas och beställas på Lantmäteriets internettjänst ”Historiska Kartor”. Funktioner finns för förhandsvisning av kartbilderna. Kopior kan beställas i olika format, såväl digitala rasterbilder som utskrifter.

Riksarkivet

Vid Riksarkivet finns miljontals kartor från 1500-talet och framåt. Via deras hemsida går det att söka efter de äldsta storskaliga kartorna från 1600-talet. Det går även att se vad som finns i Krigsarkivets register över kartor från 1600-, 1700- och 1800-talen från både nuvarande Sverige och andra delar av världen.

Hela Lantmäteriets centralarkiv är sedan 2008 överfört till Riksarkivet.

1600-luvun maakirjakartat

Finska jordeboks- och skattläggningskartor finns tillgängliga på webbsidan Finlands virtuella universitet. Här kan man söka bland och titta på cirka 3000 kartor från 1600- och 1700-talet. Originalen finns i finska riksarkivet. De ansvariga bakom sökttjänsten är Jyväskylä universitet och tjänsten riktar sig framför allt till forskare. Sidans informationstexter är finska, men avsikten är att sådana så småningom även skall finnas på svenska och engelska. För att titta på detta spännande kartmaterial följer du länken nedan. När sidan öppnats, klicka på fliken ”Kartat” och därefter ”Tarkennettu haku”. Välj län (lääni) och klicka ”Hae” för att visa sökresultat. I listan på sökresultat kan man välja i vilken upplösning kartan skall visas. Klicka på ”pieni” för lågupplöst, ”keski” eller ”suuri” för medel respektive högupplöst.

Se även:

Kartrummet – Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet har lagt ut historiskt kartmaterial på sin hemsida. Tjänsten riktar sig främst till studenter och forskare vid universitetens geovetenskapliga institutioner.

Digital rektifiering

Riksantikvarieämbetet har utvecklat en användarvänlig metod för rektifiering med vilken digitala historiska kartor kan anpassas till geografiska informationssystem (GIS).

Vid rektifieringen åtgärdas några olika problem. Den historiska kartbildens skala och orientering anpassas till dagens standardiserade kartmaterial och den placeras in i ett känt koordinatsystem. Ibland måste även den inbördes geometrin i kartbilden rättas till. Den jämförelsevis enkla lantmäteritekniken som användes under 1600-, 1700- och 1800-talen kan ibland ha givit upphov till osystematiska vinkel- och avståndsfel. Avstånd och vinklar mellan olika delområden i kartan överenstämmer inte med moderna, flygfotobaserade kartor.

Den grundmetod för rektifiering som har utvecklats inom Riksantikvarieämbetet innebär att problemen åtgärdas med hjälp av bildbehandlings- och GIS-programvaror. Under perioden 2001-2005 genomfördes utbildningar där cirka 180 handläggare inom kulturmiljövården utbildades i arbetssättet. Det finns även redovisat i manualer, som beskriver arbetsgången i olika programvaror. Manualerna kan laddas ned som pdf-filer (inforutan till höger).

Ladda ned manualer

Nedan kan du ladda ner våra manualer. Manualernas filstorlek är relativt stor. De kan därför ta en stund att ladda ned med modemuppkoppling. Om du är osäker på vilken version av manualerna som passar dig, börja med att ladda hem dokumentet ”Beskrivning av manualversioner”. Även om manualerna är något föråldrade innehåller de tips kring hur man kan arbeta med dagens programvaror.

Digital rektifiering av historiska kartor – manualer (pdf) – Beskrivning av de båda manualernas innehåll.

Digital rektifiering av historiska kartor – manual version 1.0 (pdf) – Manual version 1.0, anpassad för rektifiering i ArcView 3.x serien.

Digital rektifiering av historiska kartor – manual version 2.0 (pdf) – Manual version 2.0, anpassad för rektifiering i ArcGIS/ ArcView 8.x och 9.x

  • Skriven av: Eva Fadeel
  • Publicerad: 24 augusti 2017
  • Uppdaterad: 22 november 2017