Rapportering, förmedling och arkeologiskt dokumentationsmaterial

Rapporteringen och dokumentationsmaterialet utgör tillsammans med fynden en arkeologisk undersöknings källmaterial och det som blir kvar av en fornlämning efter att en undersökning utförts. Rapporteringen och förmedlingen styrs, dels av anvisningar som initialt ges i länsstyrelsens förfrågningsunderlag, dels av den strategi för rapportering som ingår i undersökningsplanen.

Vägledning avsnitt 8 – Rapportering, förmedling och arkeologiskt dokumentationsmaterial (2015)
Bilaga till avsnitt 8 – Arkivering av arkeologisk dokumentation (2012)

Till grund för all rapportering från undersökningen ligger det arkeologiska dokumentationsmaterialet, som bland annat utgörs av undersökningens databas med inmätningar, beskrivningar och registreringar.

Rapporteringen från en undersökning består av flera olika produkter. Det första steget i den skriftliga rapporteringen direkt efter att fältarbetet avslutas är ofta redovisningen av undersökningens preliminära resultat som görs genom att fylla i FMIS-blanketten.

Rapporteringen från alla undersökningar ska sedan omfatta en basrapport där undersökningens grunddata sammanställs och tolkas. För utredningar och förundersökningar är detta tillräckligt. Men för en arkeologisk undersökning där målet är kunskapsproduktion behövs det oftast en vetenskaplig fördjupning som går utöver det som sker inom ramen för basrapporten. För arkeologiska undersökningar krävs dessutom en undersökningsredovisning. Beroende på undersökningens målgrupper gör länsstyrelsen en bedömning av behovet av populärvetenskaplig förmedling till allmänheten.

Uppdragsarkeologi bedrivs på uppdrag av det allmänna. Därför ska också materialet som en undersökning ger i form av rapportering, dokumentationsmaterial och fynd tillhöra det allmänna. Rapportering och dokumentationsmaterial ska bevaras för framtiden och finnas tillgängliga för forskare och allmänhet som allmänna handlingar i offentliga arkiv och bibliotek.

För att möjliggöra en god spridning och användning av arkeologiska resultat ska den skriftliga rapporteringen och förmedlingen samt dokumentationsmaterialet omfattas av en upphovsrättslicens, s.k. CC BY-licens. Lantmäteriets kartor är undantagna från kravet på CC BY-licens, men kravet omfattar allt material som skapats inom ramen för undersökningen. Basrapporter, vetenskapliga fördjupningar ska laddas upp i det öppna arkivet Samla på Riksantikvarieämbetets webbplats.

 

Riksantikvarieämbetet har tagit fram en mall för undersökningsredovisning.

Arkeologiska rapporter finns i Samla

Sök arkeologiska rapporter i Riksantikvarieämbetets öppna arkiv – Samla.

Förmedling

Fornlämningar och arkeologiska resultat ska kunna användas, människor ska kunna vara delaktiga och det som uppdragsarkeologin ger ska kunna vara en källa till bildning och upplevelser. Då behövs en populärvetenskaplig förmedling som på ett lättillgängligt sätt presenterar de viktigaste resultaten. Med begreppet förmedling i kulturmiljölagen avses populärvetenskaplig förmedling till allmänheten.

Förmedlingen kan ske under fältarbetet eller rapportarbetet och vara analog eller digital. Oftast är förmedlingen muntlig eller skriftlig, men den kan också göras i andra former. De vanligaste typerna av muntlig förmedling är visningar och föredrag, andra typer kan vara filmer eller sändningar via internet. Den skriftliga förmedlingen är mer mångfacetterad. Förutom olika typer av populärvetenskapliga skrifter görs inlägg på sociala medier, bloggar och i dagböcker. Ibland görs skyltar vid grävplatsen och tryckta broschyrer.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Att sammanfatta undersökningsresultaten populärvetenskapligt har stor betydelse för att nå ut i samhället, till allmänheten, kommunen, skolan och vetenskapsjournalistiken. Enligt föreskrifterna för uppdragsarkeologin ska därför populärvetenskapliga sammanfattningar framställas för alla arkeologiska undersökningar.

Om undersökningen är av liten omfattning eller resultaten inte är av tillräcklig relevans för forskningen eller allmänheten, kan dock länsstyrelsen göra undantag från kravet på populärvetenskaplig sammanfattning. Den populärvetenskapliga sammanfattningen ska betraktas som en miniminivå för förmedlingen från en arkeologisk undersökning. För arkeologiska undersökningar av hög relevans för allmänheten finns det skäl för länsstyrelsen att även ställa krav på en populärvetenskaplig publikation.

Den populärvetenskapliga sammanfattningen kan publiceras i basrapporten men den behöver också utformas som ett eget dokument. Den fristående pdf-filen ska laddas upp på Riksantikvarieämbetets webbplattform (Samla) där den får en beständig url-adress. Där kommer den att vara sökbar i ett långtidsperspektiv och det är meningen att andra ska kunna länka till den.

Mer information finns i Handledningen för populärvetenskapliga sammanfattningar.

Exempel på populärvetenskapliga sammanfattningar: