Tingens metod
Hur kan museer kombinera sin önskan om öppenhet och inkludering med sina kärnaktiviteter – förvaltning, forskning och förmedling? Det norska projektet Tingens metod har försökt besvara den frågan och metoden testas även av museer i Sverige.
Tingens metod utgår från föremålen och syftet är att hitta nya perspektiv på samlingarna som gör dem mer relevanta för dagens människor. Metoden har utvecklats i ett samarbetsprojekt mellan tre norska museer: Oslo Museum, Kulturhistorisk museum och Norsk Teknisk Museum.
Namnet till trots är Tingens metod mer en filosofi eller ett förhållningssätt än en praktisk metod. Den bygger på de teorier som den franske filosofen, sociologen och antropologen Bruno Latour utforskade i utställningen Making things public 2005. I utställningen var Latour inspirerad av dubbelheten i det nordiska ordet ting – att det både betyder föremål och möte (hålla ting).
Om metoden i korthet
Tingens metod kan leda till både enhetsövergripande samarbeten på museerna och till externa samarbeten. Ett projektteam sammansatt av olika funktioner i museet väljer ut och undersöker föremål ur samlingarna. Museet skapar en plats, ett rum för kreativa möten, i sina lokaler. Där kan gruppen genomföra workshoppar kring föremålens olika betydelser och berättelser. Teamet läser och delar också forskningsrapporter och annan litteratur som kan vara intressant.
En rad aktörer behöver delta i samtalet för att så många av tingets olika relationer och berättelser som möjligt ska kunna komma fram. Därför bjuder gruppen in forskare, sakkunniga, förskolebarn eller andra som ges möjlighet att berätta om sin relation till föremålet och bidra med sin kunskap. Därefter väljer museet vilka relationer och berättelser man vill gå vidare med i till exempel en utställning. Den fördjupade kunskap som museet har fått om föremålet kan även adderas till databasens uppgifter.
För den som vill veta mer
Riksantikvarieämbetet har följt arbetet med att pröva metoden på några svenska museer. Det går att läsa om under relaterade länkar nedan. Där finns också länk till ett inspelat seminarium där Göteborgs stadsmuseum, Malmö museer och Tekniska museet redovisar sina erfarenheter av att arbeta med metoden.
Det finns en Facebook-grupp för den som är nyfiken på att ta del av fler erfarenheter av metoden, och själv vill dela med sig av tankar och idéer. Den som är intresserad av att bli medlem är välkommen att kontakta oss.
Metodutvecklingen fortsätter. I Norge har projektet Museenes kunnskapstopografi pågått under tre år och 2023 utger man en antologi där både svenska och norska museer bidrar med artiklar om Tingens metod i praktiken.