Nytt stöd ska lyfta kulturvärden i kommunernas planering
Riksantikvarieämbetet har tagit fram ett nytt metodstöd för inventering av bebyggelse med kulturvärden. Syftet är att ge kommuner bättre förutsättningar att ta tillvara befintlig bebyggelse i plan- och byggprocessen och därmed bidra till en mer hållbar utveckling av den byggda miljön.
Kommunerna har ansvar för att bevara och varsamt utveckla bebyggelsemiljöer med kulturvärden. Nya krav i plan- och bygglagen och regeringens nya inriktning för arkitekturpolitiken ökar kommunernas behov att identifiera och beskriva hur kulturvärden ska tas till vara i samhällsplaneringen. Nu släpper Riksantikvarieämbetet ett metodstöd som ska underlätta för kommuner att beskriva och värdera byggnader med kulturvärden för att kunna använda dem som en resurs i samhällsplaneringen.
– Det nya metodstödet är ett viktigt steg för att stärka kommunernas möjligheter att arbeta långsiktigt och hållbart med kulturvärden. Genom att ta vara på det som redan finns kan vi både hushålla med resurser och skapa attraktiva och hållbara livsmiljöer, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.
Stort behov av stöd i kommunerna
Kommunernas behov av vägledning är tydligt. Riksantikvarieämbetets uppföljningar visar att många kommuner i dag saknar aktuella och tillräckligt tydliga underlag om bebyggelsens kulturvärden. Många inventeringar är äldre än tio år, framtagna med olika metoder och visar inte en aktuell bild av bebyggelsens kulturvärden. Skillnader i begrepp, urval och detaljeringsgrad gör det svårt att skapa förutsägbarhet, både inom kommunen och i dialogen med allmänhet, fastighetsägare och andra aktörer.
En bebyggelseinventering är ett centralt kunskapsunderlag i kommunernas plan- och lovprocesser. Den hjälper kommuner att förstå vilka kulturvärden som finns i bebyggelsen och hur de kan tas till vara i olika beslut – från översiktsplanering till bygglov.
Kulturvärden som resurs i omställningen
Kunskap om kulturvärden handlar inte bara om att bevara det förflutna. Det är också en förutsättning för att kunna utveckla bebyggelse på ett hållbart sätt.
När befintliga byggnader tas till vara minskar behovet av nyproduktion, resursanvändningen effektiviseras och klimatpåverkan kan minska. Samtidigt bidrar bevarade miljöer till identitet, sammanhang och social hållbarhet.
De avvägningar som kommunerna står inför; mellan klimatmål, ekonomiska behov, utvecklingstryck och kulturhistoriska värden, är ofta komplexa. Metodstödet syftar till att underlätta för kommunerna att göra dessa avvägningar så att den befintliga bebyggelsens potential som resurs för hållbara och attraktiva livsmiljöer tas tillvara.
– En väl genomförd inventering gör det lättare att förena bevarande och varsam utveckling. När kunskapen finns på plats kan kulturvärden bli en aktiv resurs i samhällsplaneringen i stället för ett hinder, säger Ebba Gillbrand, utredare på Riksantikvarieämbetet.
Därför är metodstödet till nytta för kommunen
Den primära målgruppen är tjänstepersoner i kommuner som saknar egen antikvarisk kompetens eller som har begränsad erfarenhet av att upphandla olika typer av kulturmiljöunderlag.
- Stödjer hållbar och varsam utveckling av bebyggelsen
Genom att synliggöra bebyggelsens kulturvärden kan kommunen lättare ta till vara det som redan är byggt. Inventeringar kan användas som underlag för varsam omvandling, klimatanpassning och energieffektivisering i linje med målen för gestaltad livsmiljö, miljömålet God bebyggd miljö och hållbar samhällsplanering. - Stärker arbetet enligt plan- och bygglagen (PBL)
För att kunna tillämpa varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i PBL behöver kommunen veta vilka byggnader och bebyggelseområden som är värdefulla och varför. Metodstödet stödjer arbetet med att identifiera och beskriva dessa värden, inklusive den redovisning som krävs i översiktsplanen. - Ger bättre kunskapsunderlag
Metodstödet hjälper kommunen att ta fram inventeringar som tydligt beskriver vilka kulturvärden som finns i bebyggelsen och hur de kommer till uttryck. Det ger en gemensam grund för planering, bygglov och andra beslut där kulturvärden behöver vägas in. - Kommunerna slipper uppfinna hjulet själva
Tidigare har många kommuner behövt utveckla egna modeller och arbetssätt för bebyggelseinventeringar. Metodstödet ger en gemensam struktur för hur inventeringar kan planeras, genomföras och redovisas. Det sparar tid och gör resultaten lättare att använda i planering, bygglov och andra beslut. - Skapar ökad likvärdighet och tydlighet – och bättre dialog
Ett långsiktigt mål är att inventeringar ska bli mer användbara och tillgängliga. När inventeringar tas fram med liknande begrepp, struktur och värderingssätt blir de lättare att förstå, jämföra och använda, både inom kommunen, som stöd i dialogen med invånare, fastighetsägare, konsulter och andra aktörer och som underlag för beslut. - Bygger på etablerad kunskap och beprövad metodik
Metodstödet grundar sig på etablerade principer för hur kulturvärden kan identifieras och beskrivas och ger förutsättningar för en tydlig och transparent värderings- och urvalsprocess. Det ger tillförlitliga underlag som håller över tid. Metodstödet har tagits fram i samverkan med en referensgrupp bestående av antikvarier från kommuner, länsmuseer, länsstyrelse och privat sektor samt i dialog med planhandläggare och Boverket med flera.