Första helt virtuella konstmuseet öppnar

I september 2020 öppnar det helt virtuella konstmuseet Voma, Virtual Online Museum of Art. Den digitala miljön är uppbyggd som ett fysiskt museum med möjlighet till dialog mellan besökarna.
– Det är viktigt att grunda upplevelsen i verkligheten, säger Lee Cavaliere, curator och chef för Voma.

Voma kallas världens första helt virtuella konstmuseum. Initiativtagaren till Voma är konstnären Stuart Semple, vars vision är att öka tillgängligheten till konst. Museets chef och curator, Lee Cavaliere ser också ett behov av att ge dem som arbetar inom konstvärlden tillgång till konst utanför deras vanliga synfält.

– Vi har en stor blandning av konstnärer, till exempel Henri Matisse och Hieronymus Bosch, som alla känner till väl, men också Nelly Guambe, en konstnär från Mocambique, som jag inte tror har visats på ett museum förut, berättar Lee Cavaliere.

– Dessutom bjuder vi in konstnärer att skapa nya verk direkt för ett digitalt rum på ett sätt de aldrig har gjort innan. Först ut är Phoebe Boswell, en kenyansk-brittisk konstnär som tar över rummet på helt otroligt sätt.

Coronapandemin har påskyndat den digitala omställningen på många museer och Lee Cavaliere ser att Voma kan vara en samtalspart i den processen samt i diskussionen om vad ett museum kan vara.

– Bara för ett år sedan hade ett virtuellt museum känts bisarrt, men nu har vi vant oss, säger Lee Cavaliere och nämner konstmässornas transformation som exempel.

Art Basel är ett annat exempel på en mässa som har visningsrum på nätet.

Eftersom Voma inte har någon fysisk miljö att förhålla sig till undviks även de fysiska begränsningar som vanligtvis existerar i ett museum. Lee Cavaliere nämner att de har kunnat placera en tio meters Milovanovic-skulptur på framsidan.

– Den väger många ton och hade det varit en verklig plats hade det kostat tiotusentals pund och stora mängder koldioxid att få den dit.

– Vi kan leka med de positiva delarna av en museiupplevelse, men också bli av med de logistiska och smärtsamma processerna som följer med ett fysiskt museum.

Voma är utformat som en arkitektonisk miljö i brutalistisk stil och ser på många sätt ut som ett typiskt museum för samtidskonst.

– Filosofin bakom modernismen var att vara en arkitektur för alla, men mycket fungerade inte, säger Lee Cavaliere.

Finns det då inte en risk att den skapade miljön har nästan samma tröskel som ett fysiskt museum för besökare som vanligtvis inte går på konstmuseer, att arkitekturen blir en barriär för den demokratisering som museet eftersträvar?

– Jag håller med om att det kan vara så, men vi har också brutit ned barriärerna. Du kan teleportera dig vart du vill i byggnaden. Om jag inte vill gå genom den förbannade korridoren så behöver jag inte göra det, säger Lee Cavaliere.

Anledningen till att museet har utformats som ett fysiskt museum är att man ville grunda upplevelsen i verkligheten.

– Jag har sett online-upplevelser där allt är väldigt digitalt och det är ett problem för du kan inte hålla dig i något.

Samma väg har också Kremer museum valt. Den virtuella byggnaden har ritats av arkitekten Johan van Lierop och där visas 74 målningar från den holländska guldåldern. Museet är nedladdningsbart och endast tillgängligt med VR-teknik.

Den första offentliga upplagan av Voma är en betaversion som ska vidareutvecklas utifrån användarnas synpunkter. Museet laddas ned på den egna datorn, men konstverken ligger på en webbsida, vilket det finns upphovsrättsliga skäl till. Det går också att se en enklare version av museet direkt på nätet och planen är att lansera en mobilanpassad app.

Kan man möta människor i museet?

– Ja, vi måste använda oss av internets möjlighet att koppla samman människor. Du kan till exempel slå av eller på fotsteg så att du kan se andra som är där och öppna chattar med dem. Vi kommer också ha möjlighet till dialog vid seminarierna, säger Lee Cavaliere.

Har du känt dig paralyserad av de oändliga möjligheterna som den virtuella miljön erbjuder?

– Det är inte så handikappande som man skulle kunna tro utan väldigt spännande. Vi kan tala direkt med samtiden och fånga upp sådant som händer just nu. Men man måste lyssna mycket på andra och be om råd.

 

Kategori


Lina Wennersten

lina.wennersten@raa.se


  • Publicerad:
  • Uppdaterad: