Två delad illustration. T.v. pekar barn och en lärare på en karta, och t.h. två barn som tittar på ett utställningsföremål, en djurskalle.
Riksantikvarieämbetet visar i projektet Räkna med museerna hur museer kan vara en resurs för skolor. Foto: (CC BY)

Museer och skola

Museer spelar en viktig roll i skolans undervisning. I projektet ”Räkna med museer” samlar Riksantikvarieämbetet forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället.

Riksantikvarieämbetet har sammanfattat forskning om museers arbete med skolan och gjort ett avsnitt av K-podd där vi intervjuar forskare och museianställda om museer som platser för lärande. Vi har även samlat aktuella exempel på hur svenska museer arbetar med skolan.

Museer arbetar aktivt med skolan

Museer har länge spelat en viktig roll som platser för lärande. Under 1900-talet växte museernas utbildande funktion, och i dag samarbetar många museer med skolor för att bidra till barns och ungas kunskapsutveckling.

Alternativa lärandemiljöer

Forskning visar att museer kan erbjuda annat än traditionell klassrumsundervisning – inte enbart som ett komplement, utan som egna lärandemiljöer. Genom konkreta upplevelser och kontakt med historiska föremål stimuleras elevernas tänkande, känslor och fantasi. Studier visar också att museibesök kan stärka elevers språkliga och empatiska förmågor, sociala färdigheter och kulturella kapital.

Samverkan mellan skola och museum

Trots stora pedagogiska möjligheter saknas ofta fungerande samarbeten mellan skolor och museer. Forskningen pekar på att lärare och museipedagoger har olika förväntningar. För att stärka samverkan föreslår forskare att politiker och beslutsfattare upprättar bättre strukturer för samarbete.

Ojämlik tillgång

Alla skolor har inte samma möjlighet att ta del av museernas resurser. Elever i glesbygd eller från socioekonomiskt utsatta områden gör färre museibesök, ofta på grund av ekonomi eller logistik. För att motverka detta lyfter forskningen fram vikten av digitalt tillgängligt material och stärkta skrivningar om lärande utanför klassrummet.

Behövs pedagogisk kompetens

Även om museibesök ofta skapar starka upplevelser hos elever riskerar lärandet att bli ytligt utan pedagogisk vägledning. Forskning betonar vikten av att besöken följs upp i klassrummet och att museipedagoger har rätt kompetens.

Sammanfattningsvis spelar museer en viktig roll som lärandemiljöer i skolans arbete, men för att deras fulla potential ska komma elever till del krävs ökad samverkan, bättre pedagogisk förankring och en mer jämlik tillgång över hela landet.

Poddavsnitt om museer och skola

I ett nytt avsnitt av Riksantikvarieämbetets K-podd samtalar programledaren Erik Larsson med Eva Insulander, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, som har en bakgrund som museipedagog och leder just nu ett forskningsprojekt om den historiska relationen mellan skola och museer.

I avsnittet intervjuas även Yvonne Andersson, avdelningschef på Kulturen i Lund. Hon arbetar bland annat med Kulturens “körkort”, som ger lärare, förskolelärare och fritidspedagoger möjlighet att bekanta sig med museets samlingar och sedan använda dem i sin undervisning.

När du vill veta mer

     

    Exempel från museer

    Många museer i Sverige arbetar på olika sätt mot skolan. Här kan du ta del av fyra exempel.

    Vasamuseet

    Vasamuseets har ett pedagogiskt projekt med skolor som heter Unga visar Vasa. Hittills har fem skolor medverkat. Under 2023 samarbetade Vasamuseet exempelvis med elever från klass 7 från en skola i Botkyrka för att utforska vad museiföremål berättar om historien. Eleverna fick välja egna föremål att bevara för framtiden och diskutera dessa i relation till ett föremål från Vasas samlingar. Projektet avslutades med en öppen vernissage där eleverna fick presentera sitt utvalda föremål och sina tankar om minne och bevarande.

    Vy från trädäcket mot fören, i förgrunden en mast. På sidorna hänger stegar av rep.
    Ett besök till Vasaskeppet väcker nyfikenhet. Foto: (CC BY-SA)

    Jamtli

    I skolprogrammet ”Beredskap” på Jamtli deltar niondeklassare i ett rollspel som utspelar sig under andra världskriget. Genom att gestalta norska flyktingar och inkallade soldater i Jamtlis skogsby får eleverna en levande inblick i krigstidens vardag. Rollspelet åtföljs av en reflektionsstund där eleverna får diskutera aktuella frågor som dagens flyktingsituation, Sveriges säkerhetspolitik och NATO-medlemskapet.

    Ett lärande bortom klassrummet. Skolprogrammet Beredskap genomförs på friluftsmuseet. Foto: (CC BY)

    K. A. Almgren sidenväveri & museum

    I projektet ”Väva in” erbjuder K. A. Almgren sidenväveri & museum fyra skolprogram som kopplar samman historiskt textilhantverk med samtida frågor om hållbarhet och arbetsvillkor. Genom slöjd som metod får eleverna utforska ämnen som klimat, konsumtion och teknik, samtidigt som de lär sig om sidenväveriets historia och kvinnors roll i textilindustrin. ”Väva in” fick 2024 Årets pedagogiska pris av Föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer.

    Tre ungdomar sitter och väver.
    Ungdomar provar på hur det går till att väva. Foto: (CC BY)

    Klostret i Ystad

    I utställningen ”Små, små insekter: Ett kreativt återbruk med mitt finaste skräp” ger Klostret i Ystad barn i årskurs 1 möjlighet att arbeta med konst, hantverk och återbruk. Med collage och skulpturtekniker skapar eleverna unika insekter som trollsländor, fjärilar och skalbaggar som finns i Ystads närmiljö. Som material används skräp, återbruk, utgallrade böcker och trycksaker från kommunen.

    Två barnhänder håller i en pappersslända. Bredvid ligger pappersmaterial, klister och en pensel.
    ”Små små insekter – Mitt finaste skräp” . Här ligger fokus på återbruk och på hur den kreativa processen kan skapa förståelse för och kunskap om naturen och om insekter som är rödlistade. Foto: (CC BY)