IPM

Samordnad skadedjurskontroll eller IPM, ”Integrated Pest Management”, är en strategi för att motverka skadedjurens härjningar. Att arbeta med IPM innebär att ersätta kemiska medel med ett förebyggande arbete och mer miljövänliga metoder.

Det miljömedvetande vi har idag tillsammans med en mer restriktiv och reglerad användning av många kemiska bekämpningsmedel medför att vi försöker ersätta kemiska medel med mer miljöanpassade metoder. I museivärlden är detta av särskild vikt då användandet av kemiska bekämpningsmedel innebär hälsorisker för personal och besökare men det kan även vara skadligt för föremålen.

IPM innebär en helhetssyn där tyngdpunkten är lagd på det förebyggande arbetet. Vid behov av akuta åtgärder måste valet av metod göras omsorgsfullt. Man väljer i första hand den mest miljöanpassade metoden och i sista hand den ”Kemiska metoden”.

I juni 2016 fastställdes en ny europeisk standard för samordnad skadedjurskontroll, IPM. Standarden används som ett redskap för att begränsa skadedjur och mögel på våra museer, arkiv, bibliotek och historiska byggnader. Standarden kan beställas på Swedish Standard Institute, sis.se.

Förebyggande åtgärder

IPM syftar till att, så långt som möjligt, förhindra angrepp i stället för att behandla dem. Det förebyggande arbetet innebär att undersöka hur insekterna tar sig in i byggnaden och samlingsutrymmena, samt att när de väl är inne, vad som gör att de eventuellt kan fortsätta leva och föröka sig där.

Byggnaden är det första skyddet mot skadedjur och den måste säkras för att förhindra att skadedjur kan ta sig in. Det kan handla om att täta dörrar och fönster och att se till att inga fönster eller dörrar hålls öppna på sommaren. Gör regelbundna inspektioner, följ upp och förbättra byggnaden tills den är säkrad och inga skadedjur kan ta sig in.

Dessutom måste vi ha kunskap om de vanligaste skadedjuren som kan finnas i en samling. Hur de ser ut och vilka spår de lämnar efter sig. Våra ögon är vårt viktigaste instrument. Att lära oss se förändringar och spår i miljön och materialet som kan vara den första varningssignalen. Det som verkar subtilt och i det närmaste osynligt kan vara början på ett stort framtida problem.

Att ha bra rutiner som all personal kan följa är ett viktigt redskap mot skadedjur. Det kan till exempel handla om att frysa eller lägga nyinkomna föremål i karantän eller att ha väl städat och god ordning och att bara äta eller dricka på anvisade platser, eftersom många av skadedjuren är beroende av att hitta föda. Vi måste göra vad vi kan för att inte erbjuda ett dukat bord.

Som stöd för den regelbundna kontrollen kan vi använda olika fällor eller utvalda mätpunkter som ex vis fönster lampkupor etc. Se Vårda Väl-blad: Att använda klisterfällor för skadedjurskontroll.

Andra viktiga faktorer är klimatet. Rätt temperatur och luftfuktighet är viktigt för många skadedjur. Silverfisken vill ha fukt, medan pälsängern klarar sig bra i extremt torra miljöer. Genom att kontrollera klimatet kan vi styra hur skadedjur förökar sig.

Vid ett konstaterat skadedjursangrepp måste en rad beslut fattas. Hur ska skadedjuren bekämpas, föremål måste flyttas och saneras för att förhindra ytterligare spridning. Eventuellt försäkringsbolag måste kontaktas och kanske en skadedjursfirma.

Att dokumentera och följa upp för att undvika nya angrepp är ett viktigt redskap i det förebyggande och akuta arbetet. Varje åtgärd som ett föremål varit utsatt för är en del av dess historia. Denna information måste följa föremålet. Det är därför viktigt att ha rutiner för hur och vad som ska dokumenteras. Detta är viktigt ur flera aspekter, dels som en hjälp att bedöma orsaken till föremålens tillstånd, dels för bedömning av de arbetsmiljöfaktorer som kan vara knutna till hanteringen, dels för val av aktuella åtgärder.

Vi föreslår en standardiserad dokumentation av skadedjurskontrollen. Det ska vara lätt att lägga till uppgifter och få underlag till utbredning, mängd, arter mm. Informationen kan även utnyttjas i mer övergripande sammanhang som exempelvis vid kvalitetssäkring, miljöledning och internkontroll av arbetsmiljön.
Både gällande arbetsmiljö och yttre miljöfrågor ställs successivt högre krav från samhällets sida att arbetet systematiseras.

 

Läs mer om IPM eller samordnad skadedjurskontroll här:

Åkerlund, M., Flato, S. & Hellekant, A., 1998, Från Silverfisk till Hälsorisk. Skadedjur och åtgärder i samlingar. Arlöv (LTs förlag), 168 pp

Åkerlund, M., 1991, Ängrar – finns dom…? Om skadeinsekter i museer och magasin. Svenska museiföreningen, Uppsala 207 pp.

Vårda Väl-blad om hälsorisker i samlingar:

Kemiska hälsorisker inom kulturvården – hur skyddar vi oss?, Märkning av giftiga föremål i samlingar,Kvicksilver i samlingar, Arsenik i samlingar, Naftalen i samlingar, Silikagel i samlingar, Bekämpningsmedel i samlingar, Diatomacéjord i samlingar, Bly i samlingar, DDT i samlingar,Lindan i samlingar, Pentaklorfenol i samlingar.

Vårda Väl-blad om bekämpning av skadeinsekter med frysning: Bekämpa skadeinsekter med frysning

Vårda väl blad om klisterfällor: Att använda klisterfällor för skadedjurskontroll