Nyhetsarkiv
Ersättningar till jordbrukare för skötsel av natur- och kulturmiljöer kan ge större miljönytta till lägre kostnad visar en utvärdering från Riksantikvarieämbetet. Foto: ( CC BY)

Större kulturmiljönytta till lägre kostnad

Ersättningar till jordbrukare för skötsel av natur- och kulturmiljöer kan ge större miljönytta till lägre kostnad för samhället om de tydligare utgår från regionala förutsättningar, premierar skötsel av helhetsmiljöer och sätter resultat, inte stödvillkor, i centrum. Det visar Riksantikvarieämbetet i en utvärdering med principförslag inför arbetet med kommande landsbygdsprogram.

EU:s budget krymper

Samhällets resurser för vård av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet behöver användas effektivare. Det är troligt att EU-stöden till jordbruket minskar i framtiden. En anledning är att Storbritanniens utträde ur EU minskar den gemensamma budgeten.

Hänsyn till regionala förhållanden

De nationella miljömålen ska även fortsättningsvis vara riktmärken. Men i framtiden bör ersättningarna utgå mer från regionala förhållanden som kan variera betydligt. Reglerna behöver justeras så att jordbrukare i alla delar av landet kan ta del av dem och sköta odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer utifrån landskapets förutsättningar.

– Ersättningar som tar hänsyn till regionala förhållanden har förutsättningar att skapa större  mervärden för landsbygden och kan bidra till de nationella målen på ett mer kostnadseffektivitet sätt, säger Michael Frisk, utvärderare på Riksantikvarieämbetet.

Samarbete och kollektiva ansökningar

För att i högre grad bidra till att uppnå nationella mål måste det även vara möjligt att gynna skötsel som ser till helhetsmiljöer och ger resultat på landskapsnivå. Ett sätt är att ge högre ersättning för åtgärder som görs i samverkan mellan flera brukare och att underlätta för gemensamma ansökningar.

– Regionalisering och samverkan kan absolut vara medel för att uppnå bättre resultat. Vi ser också möjligheter att förenkla för lantbrukarna jämfört med tidigare ersättningar, påpekar David Ståhlberg som är projektledare på Jordbruksverket.

En annan aspekt är att likabehandlingen mellan länen måste säkras. Ett sätt att uppnå detta kan vara en tydlig nationell ram för de regionala prioriteringarna.

Rapporten är genomförd inom ramen för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Riksantikvarieämbetets gemensamma regeringsuppdrag att följa miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Även länsstyrelserna deltar i genomförandet av uppdraget.

Läs rapporten

Läs rapporten Större miljönytta – lägre kostnad. Så nås målen för kulturmiljöer i odlingslandskapet med kommande landsbygdsprogram.

Om du har frågor

Har du frågor om regeringsuppdraget och rapporten kan du kontakta Michael Frisk på Riksantikvarieämbetet eller David Ståhlberg, utredare på Jordbruksverket, 036-15 60 32

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: