Nyheter
Magnus Mårtensson och inklippt digital röntgenbild. Foto: (CC BY)

Skjutmålningar på Moderna museet undersöks

Konstnärens Niki de Saint Phalles verk på Moderna Museet blir mer och mer uppmärksammade – både nationellt och internationellt. Riksantikvarieämbetets medarbetare ska därför med hjälp av digital röntgen undersöka om de går att transportera. Tillsammans med en gästkollega från Moderna museet ska de även ge råd om hur konstverken kan bevaras för framtida utställningar.

I början av 1960-talet skakade Niki de Saint Phalle om den mansdominerade konstscenen med sina så kallade skjutmålningar. Hon placerade färgburkar under tjocka lager av gips på en träskiva som därefter besköts av henne eller andra särskilt inbjudna på långt avstånd med gevär, pistol eller kanon.

När kulan träffade färgburken rann färgen ut på ett slumpartat sätt över den gipsade ytan. Själva akten att skjuta blev till en medveten handling som också kunde ses som en performance. Hon beskrev att hon i denna handling sköt på alla män, sin bror, samhället, kyrkan och skolan – ett stelt socialt ramverk och en borgerlig konservativ konstvärld, styrd av män som anser sig veta vad en kvinna får och inte får göra.

Magnus Mårtensson och Kaj Thuresson från Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium är under i veckan på plats på Moderna museet i Stockholm för att tillsammans med konservatorn My Bundgaard undersöka skjutmålningarnas konstruktion och tillstånd, inför kommande transport och utställning.

– Vi gör det med hjälp av digital röntgen, som inte bara kan visa på hur konstverket påverkas av dess många håligheter utan även se till exempel färgrester och sprickor i gipset. Med konstverk som dessa som potentiellt har många svaga punkter i sin struktur är det viktigt att få en bra översiktsbild för att kunna bedöma om och hur de kan transporteras, säger Magnus Mårtensson vid Riksantikvarieämbetet.

Resultatet visar de svaga punkterna i konstruktionen och bidrar med ny kunskap om konstnärens arbetsmetod och materialval. Särskilt viktigt är den ökade förståelsen för konstverket och hur dess uppbyggnad kan påverkas i förhållande till långsiktigt bevarande. Analysen bidrar även till att utveckla en plan för framtida vård och utställning.

Fr. vä: Kaj Thuresson, Tom Sandström, Magnus Mårtensson och My Bundgaard
studerar de Phalles arbete.
Foto:  (CC BY)

Tydligt samhällsengagemang i konsten

Konstnären Niki de Saint Phalle (1930-2002), född i Frankrike och uppväxt i New York och var frimodigt engagerad mot kulturella problem i samhället vilket uttryckte sig i hennes konst. Hennes kamp för feminism och mot krig och rasism är särskilt tydliga i hennes verk. Skjutmålningarna kan ses som en spegling av Algerietrevolten mot Frankrike på 60-talet.

Tableau tir skapades 1961 i samband med Moderna Museets utställning Rörelse i konsten, och Tir de Jasper Johns är en senare donation till museet genom Pontus Hultén. Båda konstverken ställs ofta ut i museets olika samlingsutställningar och museet får frågor om lån av hennes verk från både nationellt och internationellt håll. Utanför museet visas Niki de Saint Phalle och Jean Tinguelys skulpturgrupp Paradiset och på museet finns en stor samling av hennes verk om man vill se och veta mer.

När du veta mer om kulturvårdslaboratoriet

Nedan eller på vår Youtubekanal kan du följa med på rundtur i Riksantikvarieämbetets kulturvarvslaboratorium – ett nationellt naturvetenskapligt analys- och utvecklingslabb för konst, kultur- och naturarv.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: