Nyheter
Bilden visar ett porträtt av Rosenhane och hans heraldiska vapen.
Det har gått 200 år sedan Vitterhetsakademien tog emot Rosenhanes samlingen. Foto: (CC BY)

Rosenhanesamlingens 200-årsjubileum firades med forskningssymposium

Det har precis gått 200 år sedan det Rosenhaneska donationsbrevet undertecknades, vilket innebar att viktiga delar av Schering Rosenhanes rika samlingar av böcker och planscher kom att överföras till Vitterhetsakademiens bibliotek. För att högtidlighålla jubileet anordnades den 15 december ett öppet symposium vid Riksantikvarieämbetet, med inbjudna talare från Stockholm, Uppsala, Lund och Jyväskylä.

Friherre Schering Rosenhane (1754–1812) var statstjänsteman, historiker, samlare, författare och ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Han kom från en berömd släkt, känd inte minst för lärdom och bokliga intressen. Rosenhane fortsatte i förfädernas fotspår och blev själv en ambitiös och målinriktad samlare.

Systern donerade hela samlingen

Bilden visar en bokhylla med delar av boksamlingen.
Delar av den digra boksamlingen som donerades från Rosenhane. Foto: (CC BY)

Genom att hans syster Sophia Rosenhane – den sista kvarvarande medlemmen av den Rosenhaneätten – och hennes make Johan Jennings bestämde sig för att donera hans efterlämnade samlingar har de överlevt till eftervärlden.

Rosenhanes boksamling är rik på svensk historia, topografi och numismatik och har kallats för ”kanske den förnämsta exponenten i Sverige för en lärd gustaviansk privatmans historiska intresse och samlarnit.”

För Rosenhane själv var samlandet inget självändamål. Samlingar ska användas och nå ut! I ett brev till vännen Carl Christoffer Gjörwell noterade han att ”den som gör samlingar utan att communicera dem med andre är lik den som har ett ljus och sätter den under ena skäppo…”

Symposiet den 15 december

Bilden visar fem personer framför bokhyllan med samlingarna.
Medverkande talare vid Rosenhanesymposiet framför Schering Rosenhanes boksamling på Vitterhetsakademiens bibliotek den 15 december 2022. På bilden från vänster: Peter Gillgren, preses i Kungl. Vitterhetsakademien, Elin Andersson, Kungliga biblioteket, Per Widén, Nationalmuseum/Uppsala universitet, Henning Hansen, Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet, Jonas Nordin, Lunds universitet, Linn Holmberg, Stockholms universitet, Peter Sjökvist, Uppsala universitetsbibliotek och Outi Merisalo, Jyväskylä universitet. Foto: (CC BY)

Forskningssymposiet den 15 december bjöd på bok- och bibliotekshistoriska föredrag om både Rosenhane och hans samtid. Att anordna symposiet och att sprida kunskap om samlingarna och deras innehåll kan därmed sägas vara att verka i Rosenhanes anda.

– Det är ett led i Riksantikvarieämbetets vidare arbete för att stärka kulturarvsforskningen och dess förutsättningar, där det övergripande målet är att se till att kulturarvet till syvende och sist kommer så många som möjligt till del, säger överantikvarie Susanne Thedéen, som tillsammans med Vitterhetsakademiens preses Peter Gillgren hälsade besökarna välkomna.

Susanne Thedéen tror att Rosenhane själv skulle glädjas åt spridningen av hans samling, som fått en rejäl knuff framåt genom den digitalisering som gjorts av samlingarna.

”Tror att Rosenhane ler”

Bilden visar en kvinna framför en publik.
Överantikvarie Susanne Thedéen inleder forskningssymposiet vid jubileet. Foto: (CC BY)

– Rosenhane fick aldrig veta att hans samling levde vidare, och han skulle nog inte kunnat förställa sig vad dagens teknik kan möjliggöra. Men om han hör oss nu så tror jag att han ler, säger Susanne Thedéen.

Sedan donationen av Rosenhanesamlingen år 1822 har det forskningsmässiga intresset gradvis förskjutits från samlingarnas informationsinnehåll till själva objekten i sig, men Rosenhanes samlingar och samlargärning lever vidare och fortsätter att engagera och väcka nya forskningsfrågor.

Med gemensamma krafter har Riksantikvarieämbetet arbetat för att Rosenhanes planschsamling ska kunna nå fler. Genom medel från Vitterhetsakademien har det varit möjligt att digitalisera samlingen så att den blir tillgänglig och användbar för alla som är intresserade.

1 500 bokband i samlingen

Boksamlingen består av cirka 1 500 band med tyngdpunkt på äldre svensk topografi och historia. Planschsamlingen innehåller graverade och handritade kartor, originalakvareller, kopparstick med mera varav stora delar skurits ut ur böcker.

Planschsamlingen innehåller många verk som illustrerar Sveriges historia, bland annat på temana bataljer, fester, ceremonier och topografica.

Schering Rosenhanes samlingar finns på Vitterhetsakademins bibliotek, som är en del av Riksantikvarieämbetet. Här berättar Henning Hansen, bokhistoriker och forskningsbibliotekarie vid Riksantikvarieämbetet, mer om Rosenhanedonationen  på vår Youtube-kanal. Foto: Erik Larsson (CC BY).

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: