Klimatförändringar hotar kulturhistoriska värden
Det har blivit allt tydligare hur våra kulturhistoriska värden påverkas och riskerar förstöras av klimatförändringarna. Sedan två år tillbaka pågår forskning i Umeå om hur detta kan hanteras och Riksantikvarieämbetet är med och finansierar projektet med forskningsmedel.
Philip Buckland är forskare vid Umeå universitet och den som leder projektet ”Prioritering av klimathotade kulturhistoriska värden”. Idag saknas system för vilka kulturvärden som ska prioriteras och vilka som ska tillåtas gå förlorade. Forskningsstudien vill både visa på hur de offentliga antikvariska företrädarna ser på prioriteringen och samtidigt skapa ett GIS-baserat beslutssystem kopplat till olika nationella databaser. GIS står för Geografiskt informationssystem.
Klimatförändringarnas påverkan
Philip Buckland är i grunden miljöarkeolog och intresserad av miljöförändringar sett över lång tid. Han berättar att man idag vet väldigt mycket om klimatförändringar och hur det påverkar kulturmiljöer och lämningar. Det kan till exempel vara erosion av stränder, höjda havsnivåer och översvämningar på land. Även stormar och växlingar mellan plus- och minusgrader påverkar. Byggnader i trä kan skadas av fukt, mögel och insekter och murbruk bryts ned.
Snabbare i norr
Philip Buckland säger att man även ser att förändringarna sker i nord-sydlig riktning, att klimatförändringarna går snabbare i norr. Det som tidigare legat konstant nedfryst tinas nu upp, blir torrt och fryser sedan ned igen. Växlingarna sker också snabbare.
– Tidigare trodde man att allt som lämnas i marken är skyddat, att det inte bryts ned. Men nu ser vi att även det som ligger under markytan bryts ned av till exempel snösmältning och att metallföremål längs kusten bryts ned av vattenflöden och korrosion. Så vi förlorar mycket som skulle kunna grävas ut och räddas.
Viktigt att lösa ansvarsfrågan
Enligt Philip Buckland och hans fyra kollegor saknas hjälp och tydliga riktlinjer nationellt för hur man ska hantera och planera för dessa hot och framtida förluster.
– Vi jobbar mycket med länsstyrelser och kommuner genom intervjuer och enkäter och försöker förstå deras syn på problemen, säger Philip Buckland. Vi förstår att de har begränsade resurser och att deras arbete är reglerat. Men vi försöker att se utifrån ett forskningsperspektiv; att det här är ett problem och att det borde hanteras – så vad behöver de för hjälp?
Forskargruppen arbetar därför med att ta fram förslag på hur arbetet kan samordnas. Vilken myndighet ska bestämma, hur ska beslutet förverkligas? Stora delar av de kulturhistoriska värdena är privatägda, vilket betyder att målgruppen ofta är privata markägare. De kan ha egna intressen och sakna de ekonomiska förutsättningar som krävs för att agera, samtidigt som de är menade att göra just detta utifrån statliga regler.
– Så man kan säga att det är en otydlighet i ansvarsfrågan, säger Philip Buckland. Men, framför allt, en brist på pengar. Det finns många som vill göra något men som inte har ett tydligt mandat och resurser. Det är det största problemet.
Gemensam plattform för riskbedömning och prioritering
Forskargruppens mål är att kunna koppla ihop flera olika källor i en webbplattform. Denna ska användas som hjälp vid riskbedömning och prioritering. Många jobbar idag med egna GIS-system och alla har olika varianter på det, men Philip Bucklands, och hans kollegors, mål är att göra det enklare för alla som inte har ett eget system idag.
Vad är ett GIS-system?
Ett GIS-system (Geografiskt Informationssystem) är en avancerad typ av dataprogram som används för att koppla ihop olika typer av data som har en rumslig komponent. Man kan till exempel ha ett (kart) lager med översvämningsrisk och ett annat som visar var olika typer av fornlämningar ligger. Ett GIS-system gör det enkelt att ställa frågor till data om vilka typer av fornlämningar som kan bli mest utsatta för översvämningar under olika framtidsscenarier. Genom att bygga ihop flera lager och med enkel programmering kan man skapa verktyg som hjälper markägare och beslutsfattare att jämföra och utvärdera olika typer av risker för framtiden och därmed fatta informerade beslut om att skydda, gräva ut, eller lämna olika lämningar.