Nyhetsarkiv
En man med blå kavaj står på en scen och talar i en mikrofon tillsammans med en en kvinna i vir kavaj.
Roine Viklund från Luleå tekniska universitet tillsammans med Susanne Thedéen, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet under invigningen av TICCIH 2025 i Kiruna. Foto: (CC BY)

Industriarvskonferens samlade 300 deltagare i Kiruna

I slutet av augusti ägde den internationella konferensen TICCIH rum i Kiruna. TICCIH står för The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage. Under fem dagar samlades omkring 300 forskare, praktiker och experter från hela världen för att diskutera industriarvets framtid.

– Industriarvet är både globalt och lokalt. Det hjälper oss att förstå hur tidigare generationer har hanterat konflikter och kriser, och det är en kunskap vi behöver i en tid av snabba förändringar, sade Susanne Thedéen, riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet, i sitt invigningstal.

Omkring 200 programpunkter

Utomhus, tre personer ser ut över ett vidsträckt landskap med en stor gruva mitt i bilden.
En av konferensens exkursioner, här till Bolidens verksamhet i Aitik, Gällivare Foto: (CC BY)

Konferensen erbjöd ett omfattande program med närmare 200 presentationer. Ämnena spände från fotbollslaget Benficas troféer till forskningsmetoder i Arktis. Dessutom arrangerades exkursioner till LKAB:s gruvor i Kiruna och till Bolidens verksamhet i Aitik, Gällivare. Deltagarna fick även besöka äldre delar av Kiruna, samtidigt som LKAB under konferensdagarna meddelade att ytterligare 6 000 personer måste flytta på grund av gruvans deformationszon.

– Att hålla konferensen just här i Kiruna är särskilt betydelsefullt. Det visar hur nära sammanflätat industriarvet är med människors vardag och med samhällsutvecklingen i stort, framhöll Thedéen.

Industrimiljöer och hållbar utveckling

Under konferensen lyftes frågor om bevarande och ny användning av tidigare industrimiljöer, ofta med koppling till hållbar utveckling. Eva Dahlström Rittsél, utredare på Riksantikvarieämbetet, deltog i en session som jämförde industriminnesvård i Norden och Baltikum. Ett exempel är att Norge just nu tar fram en särskild bevarandestrategi för näringars och industriers kulturmiljöer.

Även frågor om vattenmiljöer och EU:s vattendirektiv diskuterades, där Cissela Génetay och Håkan Slotte, båda utredare på Riksantikvarieämbetet, belyste målkonflikter och behov av samverkan i markanvändningen.

– En slutsats från konferensen är att det finns behov av att särskilja industriarvet från annat kulturarv – en förståelse för produktionen och dess utveckling som inte bör reduceras till enbart byggnadsvård, säger Eva Dahlström Rittsél.

När du vill veta mer

TICCIH-konferensen hålls vart tredje år med deltagare från många länder. Deltagarna kommer från akademin, offentliga myndigheter och institutioner men också från ideella organisationer.

I år arrangerades konferensen av Luleå tekniska universitet och de nationella TICCIH-föreningarna i Sverige och Norge med stöd av LKAB, Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet. Årets konferens är den 19:e i ordningen och den andra som genomförs i Sverige.

TICCIH firar 50 år 2025. Svenska aktörer har bidragit till TICCIH ända sedan organisationen bildades på 1970-talet. Svenska industriminnesföreningen är nationell organisation för TICCIH i Sverige. I en svensk kontext finns också en koppling till det Europeiska byggnadsvårdsåret  som utlystes av Europarådet 1975 och också firar 50 i år. Flera industrimiljöer uppmärksammades under byggnadsvårdsåret 1975, vilket var betydelsefullt för att etablera industrimiljöer som en del av kulturmiljövården.

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: