Tre museichefer om kulturbudgeten
Pengar till en förstudie om ett nationell museikort och ökat anslag till fyra stiftelsemuseer. Däremot ingen uppräkning av stödet till regional kultur. Det föreslår regeringen i sitt förslag till budget för 2026. Vi frågade tre museichefer vad de tycker om det.
För 2026 vill regeringen satsa 9,6 miljarder på kulturen, vilket motsvarar 0,62 av den totala budgeten. Länsmuseernas samarbetsråds generalsekreterare Ulf Dernevik kallar kulturbudgeten för en ”urholkning av hela landets kultur”. Sveriges Museers Gunnar Ardelius anser att det är ”glädjande att det finns satsningar på museerna”.
Men vad tycker museerna själva om budgeten för 2026? Vi frågade tre museichefer.
Peter Skogh, Tekniska Museet, Stockholm
Hur påverkas Tekniska museet av förslaget till kulturbudget som presenterades i måndags?
– För första gången på sex år föreslås Tekniska få en uppräkning av anslaget och det för kommande tre år. Det är mycket positivt. För lika många år sedan undantogs de bland centralmuseerna som är stiftelser från uppräkning av anslagen. Urholkningen i reala termer för Tekniska enbart under dessa år är 34 miljoner kronor, vilket vi tvingats hanterat med andra typer av finansiering och kostnadsanpassningar. Situationen är liknande för övriga tre stiftelsemuseer, vilket vi framfört tillsammans och nu fått gehör för.
Vad tycker du att den här budgeten skickar för signaler till museisektorn?
– Vi tycker museisektorn på flera sätt lyckats få gehör för viktiga behov. Naturligtvis hade vi gärna sett ökade anslag till kultur och museer som en större andel i en växande statsbudget. Det finns också fler stora strukturella saker att lösa som magasinering, skydd av kulturarv, förutsättningar för finansiering etc där staten sannolikt bör ta ett större ansvar.
”Syftet är att stärka förutsättningarna för en ökad tillgång till landets museer”, säger kulturminister Parisa Liljestrand, samtidigt som det är tre centrala museer i Stockholm och ett i Norrköping som främst får ta del av satsningarna. Ser du en risk att detta ökar skillnaden mellan de centrala museerna och övriga museer?
– Vi uppfattar att anslaget till att undersöka möjligheterna i ett nationellt museikort syftar till att på sikt kunna öka möjligheterna för landets museer liksom allmänhetens tillgång till dem. Det har, som vi ser det, inget att göra med anslagen till de fyra centralmuseer som är stiftelser. Det beror på det förhållande vi beskriver i fråga ett. Olika museer har olika huvudfinansiärer och anslagsgivare. För centralmuseerna är det staten. För andra på annat vis.
Carina Sjöholm, Sjöfartsmuseet Akvariet och Stadsmuseet Göteborg
Hur påverkas de museer som du ansvarar för av förslaget till kulturbudget som presenterades i måndags?
– I dagsläget ser jag inte att det kommer göra någon skillnad jämfört med de senare åren. Vi är ju kommunalt och regionalt finanseriade och omfattas inte av någon satsning. Vi har många samarbetet och generellt är kulturbudgeten mindre vilket har ger utmaningar för övriga kulturlivet, folkrörelserna och flera av våra samverkansparter.
Det har också varit mycket tal om att hitta extern finansiering och sponsring till kulturen vilket vi redan jobbar med, hela tiden. Under senare tid har det blivit svårare att få till sponsorsamarbeten eftersom många företag hellre satsar medel i sociala projekt än i kultur. En spegling av andra nedskärningar i samhället.
Vad tycker du att den här budgeten skickar för signaler till museisektorn?
– Att politiken värnar de museer som ligger närmast både i ansvar och geografi. Att politiken inte ser möjligheterna i museernas verksamhet, roll i samhället och stora besöksgrupper. Men det är ju ingen överraskning jämfört med tidigare års politik under mandatperioden.
”Syftet är att stärka förutsättningarna för en ökad tillgång till landets museer”, säger kulturminister Parisa Liljestrand, samtidigt som det är tre centrala museer i Stockholm och ett i Norrköping som främst får ta del av satsningarna. Ser du en risk att detta ökar skillnaden mellan de centrala museerna och övriga museer?
– Först vill jag säga att all satsning på museer är positiv, även om vi är många, de flesta, som inte får ta del av just den här kakan. Men ja, det finns en risk för att skillnad i förutsättningar och villkor för museer ökar. Det är många museer runt om i landet, länsmuseer och kommunala museer, som har verksamhet och samlingar med stor nationell relevans. Dessutom är det många museer inom kommunal och regional verksamhet som har en betydligt högre grad av egenfinansiering än centralmuseerna och som redan jobbar hårt för att få ihop ekonomin och som inte omfattas av några satsningar.
Gustav Olsson, Kulturen i Lund
Hur påverkas Kulturen av förslaget till kulturbudget som presenterades i måndags?
– Det har ingen positiv påverkan, i vart fall. Anslagen till regional kultur minskar i reala termer med cirka tre procent, samma gäller för det viktiga lokalanslaget hos Boverket. Budgeten innebär att det statliga anslaget till regional kultur i stort sett är samma under mandatperioden. Det betyder i reala termer, inflationssäkrat, att en femtedel har försvunnit – en radikal minskning. Samtidigt har regionerna inte alls mött upp och kompenserat för bortfallet.
Konsekvenserna märks främst inom infrastruktur – det är enklare att hitta annan finansiering för publik verksamhet eller till exempel forskning. Den mest påtagliga infrastrukturfrågan är samlingsförvaltning. Det tas inte tillräckligt offentligt ansvar för samlingsförvaltningen, framför allt magasinen, och det är ett långsiktigt problem. Problemet blir större av att vi nu även behöver lägga in beredskaps- och säkerhetsaspekten, vi behöver bygga ut våra magasin och vi behöver även göra dem säkrare.
Vad tycker du att den här budgeten skickar för signaler till museisektorn?
– Att den regionala kulturen inte kan räkna med mer pengar från staten.
”Syftet är att stärka förutsättningarna för en ökad tillgång till landets museer”, säger kulturminister Parisa Liljestrand, samtidigt som det är tre centrala museer i Stockholm och ett i Norrköping som främst får ta del av satsningarna. Ser du en risk att detta ökar skillnaden mellan de centrala museerna och övriga museer?
– Skillnaden mellan regionala museer och centralmuseet behöver inte öka om regionerna tar upp den handske som staten tydligt kastar. Min läsning av budgeten är att man förväntar sig att regionerna ska ta ett större finansiellt ansvar för den regionala kulturen. Jag är inte säker på att man klarar av att göra den prioriteringen på regional nivå.
Regionerna måste klara något mer än att säga att man behöver få mer pengar från staten. För skattebetalaren spelar det ju ingen roll om pengarna kommer från kommunal, regional eller statlig skatt.
