AI och folkbildning på Museernas omvärldsdagar 2025
MUSEERNAS OMVÄRLDSDAGAR Under två halvdagar samlades delar av museisektorn på Länsmuseet Gävleborg för att ta del av spaningar och panelsamtal. Bland föreläsningar om AI, kulturpolitik, finansiering och bildning fick publiken en glimt av framtiden.
Riksantikvarieämbetets årliga konferens Museernas omvärldsdagar vänder sig till personer inom sektorn som arbetar med utvecklingsfrågor. Att detta är en mångfacetterad målgrupp var tydligt när konferensen arrangerades för tredje gången i början av oktober, den här gången på Länsmuseet Gävleborg i Gävle. En stor mångfald av museiprofessioner fanns representerad i hörsalen, vilket också var något som moderatorerna Alissa Anderson och Fredrik Emdén, båda från Riksantikvarieämbetet, påtalade under konferensens inledning.
Men framtiden är något som alla, oavsett profession, har gemensamt, noterade de.
Samtliga föreläsningar och panelsamtal som publiken tog del av under den två halvdagar långa konferensen belyste, på olika sätt, museernas viktigaste framtidsfrågor.
Relationen till det okända
Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan i Stockholm och huvudtalare under Museernas omvärldsdagar 2025, har lånat sin definition av bildning från filosofen Ingemar Hedenius: ”Den som är bäst förberedd för framtiden är den som är fri och levande i relation till det okända.”
Detta citat fungerade som en introduktion till både Strannegårds föreläsning – och hela konferensen.
På Handelshögskolan är kultur i olika former ett viktigt steg mot bildning. Institutionens omtalade satsning på kultur, framför allt konst, har ett tydligt pedagogiskt syfte.
Skolans vision – som sammanfattas i akronymen FREE: fakta, reflektion, empati och entreprenörskap – gör att det blir lätt att beskriva för finansiärer vad institutionen står för.
Efter sin föreläsning fick Lars Strannegård frågan hur han tror att museerna kommer att finansieras år 2050. Svaret blev en bredd av finansieringskällor, såväl privata som offentliga, som ger institutionerna flera ekonomiska ben att stå på. Armlängds avstånd till finansiärerna kan upprätthållas genom att medlen placeras i fonder, där styrelser och kommittéer hanterar fördelningen.
LÄS ÄVEN: Se Museipanelen från Museernas omvärldsdagar 2025 – Riksantikvarieämbetet
Regenerativ utveckling
Forskaren Emma Björner, även hon från Handelshögskolan men i Göteborg, talade därefter om museernas betydelse för platsutveckling, både som turistdestination men också som ett hållbart samhälle. Förutom att vara viktiga som kunskapsbärande mötesplatser har museerna goda förutsättningar att verka som förändringsagenter och bidra till mångfald och inkludering.
I en tid då det talas mycket om regenerativ utveckling, där olika aktörer inte bara syftar till att minska sin påverkan på klimat och miljö, utan även att återställa sådant som tidigare har påverkats, kan museerna spela en viktig roll, menade Björner. De kan aktivt bidra till att stärka de sociala, ekonomiska och miljömässiga system de verkar i.
Både Strannegård och Björner berörde AI i sina presentationer, vilket ledde åhörarna in på Ellen Hallgrens föreläsning. Med utgångspunkt i utställningen Dimensions in testimony på Sveriges museum om Förintelsen, där hon arbetar som intendent med inriktning på digital pedagogik, resonerade Hallgren kring hur museer bör förhålla sig till AI, både nu och i framtiden.
Hon ställer sig positiv till museernas användande av AI, men underströk vikten av inte låta sig förföras utan att arbeta aktivt med historieberättande i en tid av fake history, påhittade mönster och filterbubblor.
Kulturpolitik och folkbildning
Om AI gick som en röd tråd genom föreläsningarna under konferensens första dag handlade dag två till stor del om kulturpolitik. Jenny Johannison, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, redogjorde för hur kulturen använts som ett politiskt verktyg genom historien – från 1500-talets konstpolitik, via 1930-talets välfärdspolitik till dagens säkerhetspolitik.
LÄS ÄVEN: Bilder från Museernas omvärldsdagar 2025 – Riksantikvarieämbetet
En annan kulturpolitikforskare, Nanna Kann-Rasmussen från Köpenhamns universitet, ägnade sin föreläsning åt att tala om hur kulturinstitutionernas arbete och ansvar förändras när styrningsmodellen New public management byts ut mot New public governance. Om den förstnämnda kännetecknas av mätande och kontroll präglas den senare av bland annat fokus på samarbete och partnerskap och att kulturinstitutionerna själva bestämmer hur och om de vill angripa samhällets utmaningar.
Denna nya autonomi ger museerna frihet att omformulera sitt eget syfte och att välja både medel och mål i sin problemlösning. Å andra sidan, menar Kann-Rasmussen, är det svårare att identifiera och kritisera instrumentell kulturpolitik i en sådan styrningsmodell.
Dessförinnan hade Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef för ABF Stockholm, talat om framtidens folkbildning. Museerna är folkbildningens kunskapskälla medan folkbildningen är museernas väg in till civilsamhället, menade Nathanson, som manade till ökad samverkan mellan studieförbunden och museerna, inte minst i en tid då kulturanslagen minskar.
Dyster spaning
Konferensens mörkaste framtidsspaning stod säkerhetsexperten Hanna Linderstål för. Hon berättade om varför museerna bör rusta sig för cyberattacker.
Linderstål kallade cybersäkerhetssituationen för ”ett slagfält för nationalstatliga aktörer” och gjorde en parallell till det kalla krigets geopolitiska konflikter och ständiga överträdelser.
”Att anamma ett globalt dataperspektiv är inte längre ett val men en nödvändighet”, sade hon.
Men Hanna Linderstål avslutade sin föreläsning med att påminna om vikten av samverkan – och ett gemensamt ansvar.
– I en vardag präglad av sabotage, desinformation, spionage och cyberhot är Sveriges styrka vaksamhet, beredskap och samverkan, sade hon.
