Vässad verksamhet de kommande fyra åren
De kommande fyra åren fokuserar Riksantikvarieämbetet på kulturmiljöarbete och god bebyggd miljö, helhetsperspektiv i landskapsomvandling, social hållbarhet, digitalisering som ger samhällsnytta och stärkt beredskap för kulturarv i kris och krig.
Riksantikvarieämbetet har funnits i snart 396 år och är en av Sveriges äldsta myndigheter. Nu finns nya strategiska inriktningar för arbetet de kommande fyra åren.
Inriktningarna är framtagna utifrån omvärldsanalys och myndighetens instruktion, regleringsbrev, de nationella målen för kulturpolitiken samt det statliga kulturmiljöarbetet.
Kulturmiljöarbete för en god bebyggd miljö
Sveriges städer växer och konkurrensen om marken ökar. Energieffektivisering är högt prioriterat liksom återbruk och cirkulärt byggande.
– Vår uppgift som myndighet är att driva på för att aktörer inom samhällsplanering och byggande får bästa förutsättningar. De kulturhistoriska värdena är en resurs som ska tas tillvara när kulturhistoriskt värdefulla platser utvecklas, det är så vi får levande, robusta och trygga städer, säger Susanne Thedéen, riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Kulturarvsarbete för stärkt beredskap i kris och krig
Kulturarv är en viktig samhällsfunktion. Museer, arkiv, bibliotek och liknande måste fungera i krissituationer och krig och det måste finnas förmåga att skydda kulturarvet vid olika typer av allvarliga händelser.
– Som beredskapsmyndighet har vi ett stort ansvar att stå emot hot mot och risker för kulturarvet i samband med samhällsstörningar av olika slag. De närmaste åren kommer vi att öka både vår egen förmåga och arbeta mycket med att samordna aktörer i kulturarvssektorn och samverka på olika nivåer i det civila beredskapssystemet, säger Magnus Larsson, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Kulturmiljöarbete för helhetsperspektiv i landskapsomvandlingen
Landskapet omvandlas i allt snabbare takt och det påverkar användningen och upplevelsen av de kulturhistoriska värdena. Det kan uppstå konflikter till exempel mellan bevarandet av fornminnen och den gröna omställningen.
– Vi kommer att fokusera på att vägledningar och föreskrifter från oss är lätta att ta till sig och gör proaktiv nytta för dem som planerar och beslutar om åtgärder i landskapet, säger Susanne Thedéen.
Digitalisering och social hållbarhet
Att bevara, använda och utveckla kulturarvet kräver digitalisering. Riksantikvarieämbetet fortsätter nu sitt arbete med att stödja digital omställning. Nytt fokus är hur AI och datadriven utveckling kan skapa nytta för dem som arbetar med kulturarv.
– Under 2026 kommer vi bland annat lansera uppdaterade tjänster som gör det enklare för dem som arbetar med kulturarvet att nå ut till sina målgrupper och vi kommer att göra vår egen kulturmiljöinformation mer lättillgänglig digitalt, säger Magnus Larsson.
Riksantikvarieämbetets mål är också att få in mer kulturarvsperspektiv i den regionala utvecklingen och att förstärka sitt arbete som sektorsansvarig myndighet för funktionshinderfrågor.
– Ett av våra viktiga mål de närmaste fyra åren är att bidra till ett mer socialt hållbart samhälle. Det kommer vi att göra genom att på olika sätt arbeta för att hela landet och alla som bor här ska kunna ta del av kulturarvet, säger Magnus Larsson.