Vendelhjälmar blir digitala för att bevaras och spridas

”Twin it!” är en kampanj som syftar till att få fler länder att 3D-digitalisera mer av sitt kulturarv. EU-kommissionen rekommenderar medlemsländerna att senast år 2030 3D-digitalisera alla kulturegendomar som riskerar att skadas eller förstöras och även 3D-digitalisera 50 procent av de mest välbesökta kulturegendomarna.

Branden i Notre Dame 2019 blev en utlösande faktor för kampanjen. När Notre Dame brann så var den 3D-skannad och det bidrog till att katedralen kunde återställas och invigas på nytt i december 2024.

– 3D-digitalsering är ett sätt att skydda och bevara byggnader och föremål men digitaliseringen gör också att fler kan ta del av kulturarvet. Framför allt gör digitaliseringen och de infrastrukturer som finns för att länka samman data, att forskning inom kulturarv får helt nya förutsättningar, säger Henrik Summanen, samordnare vid Riksantikvarieämbetet.

Sveriges bidrag i år till kampanjen är prakthjälmar från 600-talet

Sveriges bidrag i år är 3D-modeller av prakthjälmar från 600-talet som är några av de mest mytiska föremålen från vendeltiden (cirka 550–750 e.Kr). Vendeltiden kallas tidsperioden som är precis före vikingatiden.

Hjälmarna tillhör Statens historiska museers samlingar och visas i fysisk form i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm men kan nu via 3D-digitaliseringen beskådas av hela världen.

Klicka på bilden eller länken för en av hjälmarna i 3-format (öppnas i nytt fönster):

Vendelhjälm från den yngre järnåldern, cirka 550–750 e.Kr.

Till 3D-modell av vendelhjälm från den yngre järnåldern (mp4)

För forskare och för intresserade

3D-modellerna av hjälmarna kan studeras i detalj via interaktiva verktyg på plattformar som Dynamic Collections, Sketchfab, Zenodo med flera. Plattformarna är tillgängliga för alla intresserade och ger också forskare från hela världen nya möjligheter att undersöka och analysera materialet även i andra system eftersom all data är öppen att ladda ner och bearbeta.

– Dessa hjälmar är bland de mest ikoniska föremålen från järnålder som finns i våra svenska museisamlingar och de väcker stort internationellt intresse. Konstruktionsmässigt tillhör hjälmarna de tekniskt mest avancerade föremålen vi har från denna tid, säger John Ljungkvist, docent och forskare vid Uppsala universitet.

– De utmärkta 3D-modellerna gör det möjligt att studera dem på ett sätt som tidigare varit omöjligt. Inom de närmaste åren är jag övertygad om att vi kommer att få se nya tolkningar och rekonstruktioner som bygger på dessa 3D-modeller, fortsätter John Ljungkvist.

Samarbete mellan flera universitet, myndigheter och museer

Digitaliseringen av kulturarv bygger på samarbeten. Swedigarch, Swedish National Infrastructure for Digital Archaeology, är ett exempel på samarbete där sex universitet tillsammans med Statens historiska museer och Riksantikvarieämbetet utvecklar den digitala infrastrukturen för arkeologiska data.

Vetenskapsrådet är med och finansierar Swedigarch vars syfte är just att tillgängliggöra och länka samman digital arkeologisk information från bland annat museisamlingar, arkeologiska undersökningar och naturvetenskapliga analyser. Målet är att ge nya forskningsmöjligheter och fördjupad kunskap om människans och miljöns historia.

Swedigarch bakom arbetet med vendelhjälmarna

Det är genom Swedigarch som Statens historiska museer tillsammans med bland annat Riksantikvarieämbetet genomfört insatserna med att göra föremålen från Vendel mer digitalt tillgängliga och användbara samt att få fram Sveriges bidrag till kampanjen Twin it.

– Det som gör arbetet med vendelmaterialet så betydelsefullt är att 3D-modellerna genom Swedigarch kan kopplas till annan kunskap och nya analyser. Modellerna av hjälmarna ingår i ett större arbete så inte bara hjälmarna utan merparten av de föremål och fragment av föremål från gravarna i Vendel är digitaliserade och sökbara. Information i vår samlingsdatabas länkas till modellerna och kan på sikt kopplas samman med annan data kopplad till föremålen, säger Elin Fornander, forskningschef vid Statens historiska museer.

– Det är en utveckling som förändrar hur vi arbetar med kulturarvsdata och gör den brett och långsiktigt användbar för att skapa ny kunskap, avslutar Elin Fornander.

Fakta om vendelhjälmarna

Vendeltiden (cirka 550–750 e.Kr.) tillhör den yngre järnåldern och föregår vikingatiden. Det är en tid av omfattande samhälleliga och religiösa förändringar som uppstod på slutet av folkvandringstiden och efter en klimatkatastrof runt år 540 e.Kr.

Vendeltiden har fått sitt namn efter det rika båtgravfältet i Vendel i Uppland. I Kontinentaleuropa motsvarar denna tid merovingertiden. Andra viktiga fyndplatser från vendeltiden i mellersta Sverige är kungahögarna i Gamla Uppsala och båtgravfältet i Valsgärde samt handels- och hantverksplatsen på Helgö.

De ikoniska vendelhjälmarna från de rika båtgravarna i Vendel, Valsgärde och Ultuna representerar vendeltiden som ingen annan föremålsgrupp. De tillhör gruppen av nordiska kamhjälmar, som även förekommer i västhögen i Gamla Uppsala och till vilken till och med den anglosaxiska prakthjälmen från Sutton Hoo hör.

Hjälmarna kännetecknas av sina karakteristiska ögonbågsbeslag (”glasögonhjälm”) och sin hjälmkam, som på båda sidor avslutas med djurhuvuden. Nackskyddet består av järnplåt eller ringbrynja. Hjälmens ytor är dekorerade med rikt utsmyckade pressbleckplåtar i brons. Vendelhjälmar förväxlas ofta med vikingatida hjälmar, av vilka dock endast den norska hjälmen från Gjermundbu har bevarats i sin helhet.