Hon vill sätta myror i huvudet på åhörarna
MUSEERNAS OMVÄRLDSDAGAR Författaren och filmaren Maja Hagerman kommer till Museernas omvärldsdagar för att prata om spåren av det förflutna i framtidens kunskap.
– Så fort du visar bilder på rasforskning så styrker du en konstruktion av vetenskaper som vi idag har underkänt, säger hon.
Här anmäler du dig till Museernas omvärldsdagar 2026.
Inom kulturarvssektorn är det många som mött henne som konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna, där hon hållit kurser i historisk dokumentärfilm. För den bredare allmänheten är hon bland annat känd för sina böcker ”Käraste Herman” (2015), den första biografin om rasbiologen Herman Lundborg, samt essäsamlingen ”Minnesbrunnen – Om skallmätare, helgon och hotet mot demokratin”.
Genom sitt yrkesliv har författaren och filmaren Maja Hagerman arbetat med dokumentärt berättande om historia.
Till Museernas omvärldsdagar kommer hon för att prata om hur vi kan förhålla oss till att fotografier märkta som ”rastyper” och tryckta i rasbiologiska böcker nu digitaliseras av bibliotek över hela världen, som kan användas vid maskininlärning för biometri och ansiktsigenkänning – men även som en resurs för politiska krafter.
Maja Hagerman misstänker att hon kommer att ”sätta myror i huvudet på konferensbesökarna”.
För frågan är inte enkel.
– Jag tror att man kommer ta med sig en hel del kunskap om det som pågick i Sverige på 1920-talet och det som finns kvar i arkiven. Det fotografiska materialet som producerades, publicerades och bevarades är väldigt speciellt. Det är svårt att publicera något utan att reproducera de gamla strukturerna; så fort du visar bilder på rasforskning så styrker du en konstruktion av vetenskaper som vi idag har underkänt. Det är komplext, men också väldigt intressant, säger hon.
Ser du en risk att bibliotek och museer ger nytt liv åt rasbiologin när de digitaliserar och sprider dess bildmaterial?
– Jag skulle säga att medvetenheten är hög i Sverige, att man ska vara försiktig med det här bildmaterialet. Problemet är att det här bildmaterialet även finns på många andra ställen, där man inte är medveten om historien. På andra håll tror man kanske att det här är mycket mindre komplext. I kulturarvssektorn i Sverige finns det en medvetenhet om att det här är komplicerat.
LÄS ÄVEN: Samtliga talare klara till Museernas omvärldsdagar 2026 – Riksantikvarieämbetet
Vad är du själv nyfiken på att få se och höra under Museernas omvärldsdagar?
– Museernas utveckling och framtidsperspektiv intresserar mig. De är levande samhällskrafter. Det är roligt att det finns så många museer som jobbar så offensivt att hitta nya metoder och nya sätt att möta sin publik och resonerar kring hur de kan göra sig nyttiga och användbara för olika grupper i samhället. Jag kommer att lyssna med intresse.
Var fick du din bästa museiupplevelse?
– Jag älskar att gå på museer! Jag har så otroligt många underbara museiupplevelser, så jag väljer att nämna den senaste. Det var på Sörmlands museum för några månader sedan. De hade en av sina återkommande kulturkvällar , med specialvisningar, föredrag och framträdanden. Huset fylls och det blir som ett smörgåsbord av olika programpunkter, under ett antal timmar. Så man kan fylla bilden och åka dit tillsammans och sedan välja utifrån vad man är intresserad av. Det är ett roligt och kreativt upplägg.
Museernas omvärldsdagar 2026 arrangeras av Riksantikvarieämbetets omvärldsredaktion i samarbete med Malmö Museum och vänder sig till dig som jobbar med, eller är intresserad av, utvecklingsfrågor inom museisektorn. Konferensen äger rum på High Court i Malmö den 10-11 september. Läs mer om konferensen och anmäl dig här.
