Genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet

Riksantikvarieämbetet ska i samverkan med de regionala museerna och andra relevanta aktörer göra en genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet.

Sedan slutet av 1800-talet har en struktur med regional museer successivt byggts upp över hela landet.  Initiativen kom från engagerade personer som startade omfattande insamlingsarbeten av fornminnen, folkminnen och annat. Under 1920-talet utvecklades verksamheterna musei- och fornminnesvård. Från 1930 talet fanns landsantikvarier runt om i landet. De hade dubbla roller med kulturmiljöfrågor och som museichefer på regionala museerna. Under 1970-talet genomförs stora förändringar och ansvaret för kulturmiljöfrågorna förs över till länsstyrelserna och länsmuseerna utvecklas till de komplexa kulturarvsverksamheter de idag är.

Samhället förändras successivt, län slås samman, så även landsting. Landstingen har övergått till att bli regioner med utökat uppdrag. System med statsbidrag har ersatts med kultursamverkansmodellen. Museilagen har tillkommit. Förändringarna påverkar förutsättningarna för de regionala museerna på flera sätt, Riksantikvarieämbetet har nu fått i uppdrag att genomlysa hur.

Uppdraget

Riksantikvarieämbetet ska i samverkan med de regionala museerna och andra relevanta aktörer göra en genomlysning av förutsättningarna för de regionala museernas verksamhet. Genomlysningen ska innehålla en analys av hur förutsättningarna för verksamheten förändrats över tid, driftsformer, uppdrag och verksamhetens betydelse för den regionala infrastrukturen för kultur och kulturarvsarbete. Den ska även innehålla goda exempel på verksamhetsutveckling i relation till den bredare samhällsutvecklingen.

Uppdraget ska redovisas till Kulturdepartementet senast den 31 januari 2021