Aktuellt – seminarieserien ”Kulturarv och lärande”
Kulturarv och lärande är Riksantikvarieämbetets digitala seminarieserie för dig som arbetar med kulturarvspedagogisk verksamhet.
Våren 2026 fortsätter Riksantikvarieämbetets seminarieserie med nya avsnitt och delvis nytt namn: Kulturarv och lärande. Vi fortsätter att berätta om hur arkiv, museer och världsarv kan möta skolans behov, men namnbytet ger oss möjlighet att också belysa pedagogisk verksamhet som riktar sig till andra målgrupper: SFI-klasser, studieförbund, konstföreningar med flera.
När: Måndagar, se datum, kl. 15.15–16.00
Var: Digitalt via Teams (Ny i Teams? Läs mer under Att tänka på under mötet.)
Seminarieserien syftar till att stärka kulturarvsinstitutioners förmågor, bland annat när det handlar om att svara upp mot skolans behov och förutsättningar. Fokus är att lyfta fram framgångsrika och hållbara lösningar som utnyttjar digitaliseringen.
Vi är också intresserade av olika former av samarbeten där flera partners gått samman för att lösa gemensamma uppdrag. Har du något du själv vill bidra med? Eller förslag på vad framtida seminarier ska handla om? Hör gärna av dig med idéer! Se Kontakt på sidan.
Seminarier 2026
Program och anmälningslänk publiceras efterhand, men boka gärna in vårens datum:
- 13 april om en ny avhandling om museipedagogik
- 11 maj om en handbok i framtidens kulturarvspedagogik
- 1 juni om digital museipedagogik – vad kan det vara?
13 april | Vilken roll spelar museipedagogen?
Skolan och museet är båda samhällsinstitutioner för bildning men med olika uppdrag – hur kan de två perspektiven mötas? Och vilken roll spelar museipedagogen? Möt Madeleine Larsson, universitetslektor på Högskolan i Kristianstad, som hösten 2025 disputerade med avhandlingen ”Vad gör museipedagogen och föremålen med historien?”.
Madeleine har följt museipedagoger i arbete med skolklasser på fyra kulturhistoriska museer. I avhandlingen pekar hon på att museipedagogen förhåller sig till ämnesinnehållet på två sätt: antingen genom att ett specifikt ämnesinnehåll kompletteras med hjälp av lämpligt museimaterial eller genom att ett specifikt museimaterial möjliggör ett ämnesinnehåll.
Läs Madeleine Larssons avhandling (diva-portal.org)
Anmälan till detta seminarium är nu stängd. Tack för ditt intresse!
11maj | Samarbetet som blev en handbok
Hur kan museer nå ut med sin pedagogiska verksamhet när de geografiska avstånden är stora? Med stöd av Kulturrådet och Region Västernorrland samarbetade sju museer i norra Sverige kring utmaningen att utveckla olika sätt att tillgängliggöra pedagogisk verksamhet.
Projektet Framtidens kulturarvspedagogik resulterade i ett nätverk och en bok, ”Handboken framtidens kulturarvspedagogik”. Vi träffar Sofia Eriksson-Bergström, nu forskare/projektledare på Skolforskningsinstitutet, som var redaktör för handboken, samt ytterligare en av bokens artikelförfattare.
Anmälan
Om seminarieserien
Utgångspunkten för seminarierna är Riksantikvarieämbetets regeringsuppdrag Skolan och kulturarvet, 2017–2020 (diva-portal.org). De knyter an till förändringsbehov som då identifierades. Dessa behov kan sammanfattas med
- att nå ut
- att arbeta tätt tillsammans med skolan
- stödjande strukturer.
Årets sända seminarier
Här kan du i förekommande fall ta del av presentationer och filmer från genomförda seminarier.
9 mars | Att stärka den pedagogiska professionen
Hur man kan stärka pedagogiskt tänkande och didaktiska metoder i museipedagogiken? Kan man begreppsliggöra vad ett museipedagogiskt perspektiv kan vara genom möten mellan museipraktik och forskning?
Kulturförvaltningen i Göteborg såg behov av att utveckla en gemensam förståelse och tillämpning av museipedagogik i staden och genomförde ett kompetenslyft för sina anställda museipedagoger.
Vad blev resultatet? Lyssna till Klas Grinell, idéhistoriker och utvecklingsledare för Göteborgs museer och Konsthallen och Mija Renström, en av de pedagoger som deltog i projektet ”Museipedagogikens Potentialer”.
26 januari | Lokalhistoriska skattkistor
Hembygdsföreningarna i Munkedals kommun har tagit fram ett pedagogiskt undervisningsmaterial för kommunens skolor i form av kistor med kopior av kulturhistoriska föremål med lokal anknytning. Arbetet har skett med hjälp av medel från Riksantikvarieämbetet. I dag finns nio ”skattkistor” med lokalhistoriska föremål från tidig stenålder fram till och med 1900-talets början som kan inspirera och väcka elevernas intresse för kulturhistoria. Materialet tar utgångspunkt i skolans läroplan för grundskolan, Lgr22. Digitalisering var en förutsättning för att kunna göra lådorna, genom sökningar fann man förlagor i museernas samlingar.
Hur gick arbetet till? Hur fungerar lådorna i dag, och vilka möjligheter finns att utveckla verksamheten? Kristin Balksten, universitetslektor och docent vid Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård på Uppsala universitet/campus Gotland, och engagerad i hembygdsföreningen i Munkedal, och Christina Toreld, Pikea kulturarv AB, som arbetar med kultumiljöanalyser, pedagogik och arkeologi berättade.