Skolwebbinarierna våren 2020 – om digitala lärresurser

”Skolwebbinariestudion” Foto: (CC BY)

Här finns material för dig som vill

  • skapa och utveckla digitala lärresurser (DLR) för skolan och
  • som vill använda videoberättande mer allmänt i din verksamhet.

Materialet består av videos och presentationer från en webbinarieserie (Skolwebbinarierna) under våren 2020. Seminarierna genomfördes för att stötta kulturarvsaktörer att kunna bedriva publik verksamhet på webben pga av stängda institutioner. Men givetvis kan materialet användas som stöd oavsett om man har en öppen eller stängd institution. Webben är ju öppen för alla, alltid.

Riksantikvarieämbetet har ett regeringsuppdrag som i korthet går ut på att underlätta för skolor att enklare hitta och använda kulturarv i undervisningen. Fokus ligger på att stötta kulturarvsaktörer att utveckla digitala lärresurser som gör att alla, oavsett var de finns, ska kunna ta del av institutionernas erbjudande.  (Mer om den kartläggning som ligger bakom webbinariernas inriktning.)

#1 – Vad behövs nu?

Ett 20-tal pedagoger berättade om behovet för att ställa om för att använda webben när museerna och arkiven inte kunde ta emot besökare. Vi som genomförde Skolwebbinarieserien använde sedan det som underlag för att teman för de olika webbinarierna, se nedan.

# 2 – Hur gör man DLR hittbara för lärare?

Lärare har svårt att hitta arkivens och museernas digitala lärresurser. Att lägga ut resurser på egen hemsida och bedriva traditionell, massmedial marknadsföring visar sig inte vara särskilt framgångsrik. Naturhistoriska riksmuseet valde ett helt annat arbetssätt som grundar sig på en förståelse för dagens medielandskap, och framförallt: en förståelse för lärarnas förutsättningar. Sara Schesny berättade!

# 3 – Att ställa om – Historiska gör en plan!

Pandemin ledde till att många institutioner tvingades stänga och därmed omöjliggjordes besöksverksamhet. För många blev i ett slag webben den enda plattformen för publik verksamhet. Från att varit en mer statisk sidoverksamhet sattes allt fokus på just webben, som i sin tur krävde andra arbetssätt och förmågor. På Historiska museet i Stockholm tog pedagogerna initiativ till att ställa om arbetssätt. Jennifer Shutzberg berättade om hur deras plan och vad som hände när planen mötte verkligheten och vad de lärde sig av det.

# 4 – Ljudet är viktigast i en videoproduktion!

Många institutioner ser värdet av att använda videoberättande som ett sätt att dela kunskaper och erbjuda upplevelser på. Det gäller inte minst digitala lärresurser. Videoproducenterna Björn Falkevik och Cheyenne Olander visade under tre webbinarier (# 4-6) grundpelarna i bra videoberättande. De gjorde det med utgångspunkt i den teknik som de flesta har eller som för rimlig kostnad kan köpas in. Här står inte tekniken i centrum. Utgångspunkten var att använda mobiltelefoner och enkel utrustning och fokusera på berättandet och karaktären.

Buffra var ett begrepp som Björn nämner. Här får du förklaring vad det innebär.

# 5 – Videoproduktion – fokus på ljus!

Detta webbinarium ägnade Björn och Cheyenne åt ljusets betydelse och hur man kan undvika de flesta fällorna. Här handlar det både om befintligt ljus och konstljus. Efter webbinariet delade Björn och Cheyenne på en hel del bonusmaterial!

Länkar till annat material:

# 6 – Videoproduktion – inspelning av en inspelning – så här spelar man in en film!

På det här webbinariet följde vi en filminspelning live. Tanken var att visa på hur man riggar en inspelningssajt, betydelsen av bildmanus och hur man kan skapa en mer dynamisk story med med editering. Nedan hittar du även länkar till den färdigklippta filmen! (20200429)

Bonusmaterial:

# 7 – Hur man klipper ihop en film med Camtasia

Sara Schesny från Naturhistoriska riksmuseet visar hur hon redigerar sin videoklipp i redigeringsverktyget Camtasia. (20200508)

Exempel på Naturhistoriskas filmer:

# 8 – Att använda wikipedia i undervisningen

Helena Strand, lärare från Skellefteå och Aron Ambrosiani från Nordiska Museet berättade om hur de samarbetat med wikipedia i skolundervisningen (2020014).

# 9 – Poddcast som medel att nå ut

Emelie Höglund på Hallwylska Museet berättar om deras arbete med podd. I poddens värld utforskar historienördar, katalogiseringsproffs och 1900-tals-experter sekelskiftet med palatset som utgångspunkt. Så varför och hur gör Hallwylska Museet ”Hallwylska podden? (2020-05-14)

#10 – OER – öppna lärresurser

Professor Ebba Ossiannilsson beskrev öppna digitala  lärresurser (OER) och satte dem i i ett vidare sammanhang med anknytning till de globala målen och allas rätt till utbildning. Hösten 2019 kom UNESCO med rekommendationer för Open Educational Resourses.

#11 – Att göra sina digitala lärresurser mer användbara

Ett sätt att öka användningen av digitaliserat kulturarv i skolundervisningen är att göra det maximalt enkelt att använda. Detta webbinarium är en fortsättning på Skolwebbinarium #10 som handlade om UNESCOs rekommendationer för Open Educational Resources. Lars Lundqvist, RAÄ och Kristina Alexanderson, Internetstiftlesen höll i webbinariet.

#12 – Söksystem som digital lärresurs – med mera.

Kristina Alexanderson från Internetstiftelsen berättar om hur hon med hjälp av ett museums söktjänst försökte förstå ett fotografis ursprung och funktion.

#13 – ”Vi har gjort den perfekta lärresursen – vad gör vi nu?”

Olof Tiderman och Mattias Kästel, båda från Världskulturmuseerna, ställer frågan hur man som kulturarvsinstitution når fram till skolan. Hur marknadsför vi våra (digitala) erbjudanden? Hur hittar man dem i en digital värld där ”alla” nu gör digitalt material för skolan?
Är de plattformar som vi så användbara som vi tror? Vilka är problemen och utmaningarna? Hur ser framtiden ut?

Dokument från Världskulturmuseernas strategiska arbete 2019-2020

Uppföljning – enkäter 2020