Digitaliseringsprojekt

Här kan du läsa om de digitaliseringsprojekt som pågår på Riksantikvarieämbetets arkiv och Vitterhetsakademiens bibliotek.

Primärt handlar det om projekt där arkivets samlingar digitiseras med bildfångst och metadatasättning. Det kan också handla om att digital information publiceras och görs sökbar. Det vanligaste är att materialet publiceras via e-arkivets söktjänst Arkivsök för att sedan skördas till K-samsök (och söktjänsten Kringla och Europeana).

Om du har frågor eller funderingar kring projekten kontakta Riksantikvarieämbetets arkiv (ata@raa.se).

I samband med digitaliseringsprojekt kan materialet vara utlånande till externa aktörer. Dessa är inte tillgängliga för direkt utlämnande i läsesalen. Se listan på utlånade arkiv.

Information om avslutade digitaliseringsprojekt hittar du här.

Fotografier över kyrkor i Östergötland

Projektperiod: 2019-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: En del av materialet behöver fortfarande metadatasättas inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

De äldre topografiska samlingarna av fotografier över svenska landskap har digitaliserats sedan tidigare men landskapet Östergötland saknas. Det är fotografier som tillhör den så kallade foliesamlingen kyrkliga byggnader i Riksantikvarieämbetets topografiska serie med fotografier fram till omkring 1970-talet.

Carl Gustaf Rosenberg

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Samlingen har digitiserats men behöver kompletteras med intern metadatasättning inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Samling består av uppskattningsvis 3000 svartvita fotografier från 1940-talet av fotografen Carl Gustaf E Rosenberg (1883-1957). Omkring 840 av negativen är sedan tidigare digitaliserat. Arbetet med Turistföreningen årsböcker (STF).  Parallellt med arbetet för STF dokumenterade han arkitektur, gods, bruk och industrier. Bland annat anlitades han regelbundet av arkitekten Ivar Tengbom.

Påsiktsbilderna är uppklistrade på A4-papper och är ordnade efter landskap, platser/motiv och negativnummer. Fotografierna är utförda i gråskala. Det finns också negativ till bildsamlingen som inte kommer digitaliseras i detta skede. Tanken är att man som användare sedan skulle kunna beställa digitalisering av samlingens negativ i de fall sådana behov finns.

TJ Arnes samling (och Guillaume Berggren)

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Samlingen har digitiserats men behöver kompletteras med intern metadatasättning inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Fotografier som tillhör Ture J:son Arnes enskilda arkiv har digitiseras. Han specialiserade sig på kontakterna mellan Skandinavien och det tidiga Ryssland. Materialet innehåller också fotografier från undersökningarna vid Shah Tepé sydost om Kaspiska havet. Undersökningen, som ägde rum under Svenska Iranexpeditionen 1932–1933, ingick som en fristående del i Sven Hedins stora Asienexpedition 1927–1935. Materialet innehåller också fotografier från arkeologiska konferenser, museisamlingar och privata bilder från resor i Sverige, Europa och Främre Orienten.

Per Vilhelm Berggren (1835-1920), svensk fotograf verksam i Turkiet, där han etablerade sig som producent av “turistbilder” och vykort. Han användes också för mer officiella uppdrag, som att föreviga det svenska kungabesöket 1885 och att dokumentera det turkiska järnvägsväsendets utbyggnad. Materialet består av två volymer med påsiktsbilder som tillhör Ture J:son Arnes enskilda arkiv. Fotografierna förvärvades troligen av Arne under hans resa i Turkiet 1906-1907. I materialet ingår vyer från bl a Istanbul, Konya och Nicaea (Iznik), bilder av frygiska och byzantinska monument samt en del folklivsbilder. En stor del av bilderna saknar negativ. Materialet är oordnat men det finns ofta någon slags metadata på baksidan av fotografierna. Negativnumret kan finnas angivet i de fall de finns vid påsiktsbilden. Fotografierna är utförda i gråskala.

Schering Rosenhanes planschsamling

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Riksantikvarieämbetet (internt)
Publicering: Vitalis, Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering är klar. Arbete pågår med komplettering av bibliotekskatalogens poster samt förberedelser inför leverans till e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Schering Rosenhane d.y. (1754-1812) var en svensk friherre, ämbetsman och historisk författare. Hans samling av böcker och grafiska blad var betydande. Rosenhane var ogift och barnlös och när han dog ärvdes han av sin syster. Hon donerade den större delen av boksamlingen och hela planschsamlingen till Vitterhetsakademiens bibliotek. Planschsamlingen innehåller graverade och handritade kartor, originalakvareller, kopparstick mm varav åtskilligt skurits ut ur böcker. Planscherna digitiseras internt på Riksantikvarieämbetet parallellt med katalogisering i bibliotekssystemet och metadatasättning för ett digitalt bevarande. Ett hundratal av planscherna finns redan digitaliserade men nu görs samlingen i sin helhet – du kan söka bland planscherna i Vitalis.

Mårten Sjöbeck

Projektperiod: 2020-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Komplettering av redan befintliga publiceringar (ca 500 fotografier) pågår. Därefter påbörjas lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Fotografen och kulturhistorikern Mårten Sjöbeck samling med omkring 6812 fotografier har överlämnats till Riksantikvarieämbetet. Hela samlingens fotografier digitaliseras samtidigt som metadatasättning av negativnummer, datum och geografiska uppgifter. Påsiktsbilderna digitaliseras för att ge användarna möjlighet att se samlingens omfattning. Tanken är att man som användare sedan skulle kunna beställa digitalisering av samlingens negativ i de fall sådana behov finns.

Bilder av runstenar och bildstenar

Projektperiod: 2018-
Digitalisering: Riksantikvarieämbetet
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Pågående lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök, där återstår ett antal större landskap.

Bilder av runstenar och bildstenar består av fotografier och andra bilder av runstenar och bildstenar, som har monterats på planscher i den äldre bildsamlingen över Riksantikvarieämbetets topografiska serie (1860-1975). Planscherna är fysiskt ordnade efter landskap, stad/socken och platsnamn. Runstensnummer enligt verket Sveriges runinskrifter finns ofta noterat intill bilden (landskapsbokstav samt löpnummer). Materialet består av ungefär 110 volymer innehållandes planscher med uppklistrad bilder. Digitaliseringen har resulterat i omkring 13 000 digitala filer. Just pågår arbete med lagring i Riksantikvarieämbetets e-arkiv, publicering i Runor, Arkivsök och via K-samsök.

Bilder över runstenar och bildstenar digitaliserades som en del i projektet Evighetsrunor som finansieras av Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademien. I projektet deltar förutom Riksantikvarieämbetet också Uppsala runforum vid Uppsala universitet.

Mikrofilmade ritningar

Projektperiod: 2017-
Digitalisering: Riksarkivet Fränsta (MKC)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Pågående lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök. Ritningarna kontrolleras löpande med hänsyn till juridiska begränsningar (sekretess och upphovsrätt).

Riksantikvarieämbetet har under lång tid mikrofilmat ritningar, uppmätningar och kartor kopplade till topografiska ärenden. De har funnits tillgängliga i Östra stallets läsesal. 2018 digitaliserades mikrofilmen  och just nu pågår ett arbete att publicera dem tillsammans med uppgifter från Ritningsregistret i Riksantikvarieämbetets e-arkiv och K-samsök. Materialet består av 156 000 metadataposter där omkring 120 000 har en eller flera bifogade bildfiler. Metadataposterna som motsvarar innehållet i Ritningsregistret publiceras i Arkivsök och kopplas mot de digitiserade ritningarna, i de fall dessa inte kan publiceras kan de beställas för ett digitalt utlämnande.

Redan nu finns delar av material tillgängligt om du söker via e-arkivet sökgränssnitt Arkivsök.

Kulturhistoriska byråns fotografisamling

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Stiftelsen Föremålsvård (Kiruna)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering och extern metadatasättning

Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrån uppkom 1918 och arbetade med granskningar av nybyggnationer av kulturhistoriska byggnader, restaureringsärenden samt byggnadsantikvariska utredningar. Byrån överfördes till Riksantikvarieämbetet 1975. Fotografisamligen innehåller motiv på framförallt kyrkobyggnader.

Följande län digitiseras just nu hos Stiftelsen Föremålsvård: Blekinge, Bohuslän, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland och Jönköping.  Målsättningen är att samtliga påsiktsbilder för fotografierna ska metadatasättas och digitiseras.

Orgelsamlingar

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Projekt Sonora och Göteborgs universitetsbibliotek (Göteborg)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering och extern metadatasättning

Antikvarisk-topografiska arkivet har omfattande enskilda samlingar rörande restaurering, bevarande och forskning kring svenska orglar. Bröderna Moberg, Eric Erici, Carl-Gustaf Lewenhaupt och Bertil Westers arkiv digitaliseras som en del i projektet som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi leder projektet och digitiseringen utförs på Göteborgs universitets bibliotek.

Målsättningen är att delar av de samlingar som digitaliseras kommer kunna publiceras i Arkivsök.

Sjöregleringsprojektet

Projektperiod: 2021-
Digitalisering: Riksarkivet Fränsta (MKC)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Intern metadatasättning och koppling till Kulturmiljöregistret inför lagring i e-arkiv och publicering i Arkivsök.

Inför sjöregleringarna av framförallt Norrlands älvar genomfördes kulturhistoriska, etnografiska, antikvariska, arkeologiska och botaniska undersökningar av de områden som skulle läggas under vatten i och med vattenkraftens införande. Sjöregleringsprojektets rapporter, fotografier (påsiktsbilder) och registerkort digitiseras och metadatasätts. Materialet ligger också till grund för forskningsprojektet Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer som drivs från Luleå Tekniska Universitet med finansiering från Riksantikvarieämbetets FoU-medel.

Målsättningen är att rapporterna är det första som kommer publiceras i Arkivsök, därefter genomförs ytterligare metadatabearbetning av påsiktsbilder uppklistrade på planscher och registerkort.

Reseberättelser

Projektperiod: 2022-
Digitalisering: Riksantikvarieämbetet
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering och pilotarbete med HTR-teknik (hand-text recognition)

De antikvariska-topografiska beskrivningarna som i dagligt tal kallas reseberättelser, är del av Riksantikvarieämbetets ämbetsarkiv (Äa2). Serien innehåller beskrivningar av kyrkor, fornlämningar och etnografiska uppteckningar. Arbetet gjordes på uppdrag av myndigheten under 1800-talets senare del.

Reseberättelserna digitaliseras som en del i ett metodutvecklingsprojekt med finansiering från Riksantikvarieämbetets FoU-medel. Målsättningen är att undersöka metoder kring HTR (hand-text recognition), alltså att med maskinläsningstekniker (AI) tolka den handskrivna texten.

Reseberättelserna kommer publiceras i Arkivsök.

Topografiska serien Västerbotten / Norrbotten

Projektperiod: 2022-
Digitalisering: Riksarkivet Fränsta (MKC)
Publicering: Arkivsök och K-samsök
Status: Digitisering och extern metadatasättning

Topografiska serien är myndighetens topografiskt ordnade ärenden 1880-2020. Serien är uppordnad efter landskap, socken och fastighetsnamn. Materialet är det mest efterfrågade på Riksantikvarieämbetet arkiv. Landskapen Västerbotten och Norrbotten digitiseras just nu med finansiering från Riksantikvarieämbetets FoU-medel.

De topografiska akterna kommer kunna beställas för ett digitalt utlämnande via Arkivsök.

Bebyggelseantikvariska rapporter

Projektperiod: 2020 och löpande
Digitalisering: Externa leveranser
Publicering: Arkivsök
Status
: Metadatasättning, lagring och publicering

Under 2020 övergick Riksantikvarieämbetets arkiv till att ta emot bebyggelseantikvariska rapporter digitalt från aktörer som vill delge arkivet detta för framtida forskning inom kulturarvsområdet. De digitala rapporterna lagras i Riksantikvarieämbetets e-arkiv och går att beställa fram eller finns tillgängliga direkt i Arkivsök, beroende på publiceringsrättigheter.