Kategorier i Bebyggelseregistret
Kategoriernas syfte är att skapa struktur, ge överblick och underlätta sökningar i registret. Grunden för kategoriseringen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister är vilket det ursprungliga ändamålen var när byggnaden eller området uppfördes en gång i tiden. Ändamålet påverkar i hög grad såväl byggnadens utformning som dess placering i landskapet.
Det finns otaliga sätt på vilka kategorierna kan ordnas i huvudgrupper, huvudkategorier och underkategorier. Hänsyn har tagits till vad som finns registrerat sedan tidigare och hur kategorilistan ska vara beskrivande utan att bli för svår att använda eller förvalta.
Har du frågor eller synpunkter så hör gärna av till projektet, se kontakt på sidan. Eventuella justeringar kan påverka registrets förvaltning vilket ibland gör det svårt att ändra, men vi tar emot alla synpunkter och utvärderar för eventuella framtida ändringar.
Lista över kategorier, per den 2025-03-23
- 1. Kategorier för byggnader, anläggningar och platser
- AREELLA NÄRINGAR
- BOSTÄDER
- FÖRSVARSVÄSENDE
- HANDEL OCH BANKVÄSENDE
- HOTELL, LOGI OCH RESTAURANG
- HÄLSO-, SJUK- OCH SOCIALVÅRD
- INDUSTRI, TILLVERKNING OCH REPARATION
- KULTUR OCH FRITID
- OFFENTLIG FÖRVALTNING
- RELIGIONSUTÖVNING
- RÄTTSVÄSENDE
- SAMHÄLLSSERVICE OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING
- SPORT OCH IDROTT
- STADSRUM, PARK OCH TRÄDGÅRD
- TRANSPORT OCH INFRASTRUKTUR
- UTBILDNING OCH VETENSKAP
- ÖVRIGA KOMPLETTERANDE KATEGORIER
- 2. Kategorier för områden
- AREELLA NÄRINGAR
- BOSTÄDER
- FÖRSVARSVÄSENDE
- HANDEL OCH BANKVÄSENDE
- HOTELL, LOGI OCH RESTAURANG
- HÄLSO-, SJUK- OCH SOCIALVÅRD
- INDUSTRI, TILLVERKNING OCH REPARATION
- KULTUR OCH FRITID
- OFFENTLIG FÖRVALTNING
- RELIGIONSUTÖVNING
- RÄTTSVÄSENDE
- SAMHÄLLSSERVICE OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING
- SPORT OCH IDROTT
- STADSRUM, PARK OCH TRÄDGÅRD
- TRANSPORT OCH INFRASTRUKTUR
- UTBILDNING OCH VETENSKAP
- Här hittar du alla kapitel i manualen
1. Kategorier för byggnader, anläggningar och platser
AREELLA NÄRINGAR
Näringar som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, till exempel jordbruk, skogsbruk, renskötsel eller yrkesfiske.
- Bod – Mindre, enkel byggnad eller del av byggnad för förvaring eller enklare försäljningsställe. Utformning och inredning är anpassade efter användningen. Jämför med kategorierna Affär och butik, Barack, Förråd, Uthus. Finns i flera huvudgrupper.
- Agnbod – Bod för förvaring av agnar efter tröskning av säd.
- Fiske- och sjöbod – Bod för förvaring och reparation av fiskeredskap och annat för fiske samt förvaring av båtutrustning. Ibland även använd som båthus och som sommarbostad för fiskaren. Jämför med kategorierna Bod, Nätbod.
- Fruktbod – Bod för förvaring av frukt.
- Härbre – Timrad bod för förvaring i en till tre våningar, vanligen med ett rum i varje våning. Oftast upplyft på stolpar eller på ett par extra syllvarv. Härbrena har vanligen gavelingång och kan vara försedda med svale och/eller utkragande övervåning.
- Linbod – Bod för bearbetning och förvaring av lin.
- Loftbod – Timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder.
- Mjölkbod – Bod för förvaring av mjölk och mjölkprodukter.
- Nätbod – Bod för förvaring av fisknät och andra fiskeredskap. Jämför med kategorierna Bod, Fiske- och sjöbod.
- Salpeterbod – Bod för förvaring av salpeter, en beståndsdel i svartkrut och konstgödning.
- Saltbod – Bod för förvaring av salt och saltade produkter, såsom livsmedel och hudar för garvning.
- Slaktbod – Bod där slakt utförs.
- Snickarbod – Bod för snickeriarbete och förvaring av verktyg med mera.
- Sädesbod – Bod för förvaring av spannmål. Jämför med kategorin Sädesmagasin.
- Vedbod – Bod för förvaring av ved.
- Damm – Damm avser en konstgjord sjö eller tjärn. Det kan även avse ett byggnadsverk som ändrar den naturliga vattennivån, till exempel för kraftproduktion. Finns i flera huvudgrupper.
- Ekonomibyggnad – Byggnad på jordbruksfastighet avsedd för produktionen. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Fröklängningsanstalt – Byggnad där frö ur kottar utvinns i större skala.
- Garage – Byggnad för skyddad uppställning av bilar, bussar eller andra fordon. Jämför med kategorierna Bilverkstad eller Verkstad.
- Traktorgarage – Garage för traktorer.
- Gödselhus – Byggnad eller del av byggnad för lagring av gödsel.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Lada – Byggnad för förvaring av säd, hö, halm och andra produkter från åkern.
- Foderlada – Byggnad för förvaring av djurfoder.
- Lövlada – Byggnad för torkning och förvaring av löv.
- Salpeterlada – Byggnad för framställning och förvaring av salpeter för krutframställning. Ofta försedd med öppningsbara luckor och inrymmer kokhus samt lagringsrum för urinbemängd jord.
- Sädeslada – Byggnad för förvaring av säd.
- Torvlada – Byggnad för förvaring av torv.
- Ängslada – Byggnad för förvaring av hö belägen på ängsmark långt från hemgården.
- Ladugård – Byggnad huvudsakligen för nötkreatur, vanligen multifunktionell för jordbruksändamål så som fähus, foderlada, loge och redskapslider.
- Fähus – Byggnad eller del av byggnad till för djur.
- Lösdriftshall – Byggnad med stallsystem för storskalig djurhållning. Hallen kan vara kall med öppen rastgård eller varm och sluten.
- Sommarladugård – Byggnad huvudsakligen för nötkreatur. Används sommartid för betande boskap.
- Magasin – Byggnad för förvaring av varor och förnödenheter. Finns i flera huvudgrupper.
- Sädesmagasin – Byggnad eller del av byggnad för långvarig förvaring av säd.
- Stall – Byggnad eller del av byggnad för hästar.
- Torkanordning – Fast byggnadsverk bestående av höga stolpar med isatta horisontella stänger, för torkning av otröskad säd.
- Torkhus – Byggnad eller del av byggnad, ibland uppvärmd, för torkning.
- Spannmålstork – Byggnad, vanligtvis hög, för torkning av säd.
- Torkbastu – Byggnad för tröskning eller torkning av otröskad säd i kärvar, försedd med skorstenslös ugn och ett glest mellangolv av lösa torkstänger där kärvarna kunde placeras. Även kallad ria.
- Väderria – En mer eller mindre öppen byggnad i vilken otröskad säd i kärvar torkades genom vinddrag.
- Tröskloge – Byggnad eller del av byggnad för tröskning och förvaring av säd. Innehåller tröskvandring driven av hästar eller oxar, eller annan mekanisk drift- och kraftöverföringsutrustning.
- Långloge – Långsmal, kägelbanelik logbyggnad med dörrar i gavlarna, avsedd för tröskning med tröskvagn eller cylindrisk tröskbult.
- Rundloge – Mer eller mindre rund byggnad för tröskning av säd. Den otröskade säden travades efter väggarna och tröskplatsen med tröskvält i mitten av logen.
- Vagnslider – Byggnad eller del av byggnad för förvaring av vagnar och slädar, med mera.
- Växthus – Byggnad med en eller flera genomsiktliga väggar av glas eller plast för inomhusodling av växter.
BOSTÄDER
Byggnad där en eller flera personer bor permanent eller till och från.
- Arbetarbostad – Byggnad med en eller flera bostäder särskilt avsedda för arbetare.
- Arrendatorsbostad – Bostadshus för person som innehar arrende, till exempel på jordbruk.
- Backstuga – Stuga på ofri mark, ibland delvis ingrävd i en sluttning. Ofta uppförd på ofruktbar utmark för bondesamhällets obesuttna, hantverkare, sjömän, fria arbetare med mera.
- Bostadshus – Byggnad som huvudsakligen innehåller en eller flera bostäder för stadigvarande boende. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Drängstuga – Byggnad eller del av byggnad med bostad för dräng.
- Eldhus – Mindre, timrad byggnad bestående av ett enda rum med en öppen eldstad mitt på golvet och rököppning i taket. Jämför med kategorin Köksbyggnad.
- Rökstuga – Mindre timrad byggnad eller del av byggnad bestående av ett enda rum med centralt placerad skorstenslös ugn och en glugg i taket. Rökstugorna kan ibland ha kåve (kammare) och förstuga. Jämför med kategorierna Bastu och Rökbastu.
- Elevbostad – Byggnad eller del av byggnad som innehåller bostäder för elever som får undervisning.
- Fiskarstuga – Bostad för person som har fiske som försörjning.
- Flerbostadshus – Byggnad som innehåller flerfamiljsboenden, det vill säga hus som inrymmer tre eller flera lägenheter.
- Lamellhus – En typ av lägre flerbostadshus, uppfört som en friliggande byggnadslänga. Våningarna beträds från trapphus, ofta utan hiss. Innefattar även smalhus och skivhus.
- Punkthus – Bostads- eller kontorshus med koncentrerad plan och i regel endast ett trapphus, centralt beläget i byggnadens inre med lägenheterna grupperade runtom. Jämför med kategorin Stjärnhus.
- Stjärnhus – Flerfamiljshus, oftast i tre eller fyra våningar, med flera sammanbundna huskroppar anordnade i stjärnformation, ofta kring ett centralt trapphus. Stjärnhus är även benämningen på femuddiga punkthus.
- Fritidsbostad – Ett hus som man bor i under semestern och annan fritid.
- Jaktstuga – Byggnad eller del av byggnad med bostad som bebos under jakt eller annan fritid.
- Sommarvilla – Större enfamiljshus avsett att användas som bostad under sommaren.
- Fäbodstuga – Enkelt bostadshus vid betesmark för periodvis och tillfällig vistelse vid hållning av betesdjur.
- Grindstuga – Byggnad vid grind, företrädesvis till större gods, där person som sköter grindöppning bor eller vistas.
- Gäststuga – Enkel byggnad avsedd för övernattande besökare. Jämför med kategorin Gästhem.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Klädstuga – Förrådsbyggnad på större gård eller herrgård, för förvaring av bland annat matvaror och textilier. Ofta monumentalt utformad.
- Kollektivhus – Flerbostadshus med vissa gemensamma funktioner, främst kollektiv mathållning.
- Kyrkstuga – Bostadshus för tillfälligt boende, brukat av sockenbor med lång resväg till kyrkan och sockencentrum.
- Kåta – Traditionell samisk bostad.
- Källarstuga – Källare med överbyggnad i form av bod eller mindre stuga.
- Köksbyggnad – Byggnad för matlagning.
- Kokhus – Byggnad för matlagning åt soldater, eller enklare byggnad för matlagning på fäbod eller gård.
- Lillstuga – Mindre, fristående bostadshus vid sidan av huvudbyggnad.
- Mangårdsbyggnad – Bostadshus som utgör huvudbyggnad på större gård.
- Palats – Bostadshus med representativ utformning i stadsmiljö, för högreståndsboende.
- Slott – Stor, praktfull byggnad ursprungligen avsedd som bostad åt konung eller adelsman. Begreppet används nu även för stor huvudbyggnad på herrgårdsanläggning i enskild ägo.
- Kungligt slott – Stor, praktfull byggnad avsedd som bostad åt kunglig höghet.
- Småhus – Byggnad som till minst hälften innehåller utrymmen för bostadsändamål och som inrymmer en eller två bostadslägenheter.
- Kedjehus – Småhus som ingår i en husgrupp där husen är sammanbyggda med varandra via garage, förråd eller annat biutrymme.
- Parhus – Småhus som är sammanbyggda parvis i mellanliggande tomtgräns.
- Radhus – Småhus ingående i en grupp av minst tre hus som är direkt sammanbyggda i en rad.
- Villa – Friliggande småhus med en eller två bostäder.
- Statarbostad – Byggnad med en eller flera bostadlägenheter för statare, det vill säga årsanställd arbetare på lantbruk som fick största delen av lönen i bostad, mat, säd och ett stycke odlingsmark.
- Tjänstebostad – Byggnad eller del av byggnad med bostad avsedd för innehavare av viss tjänst.
- Banvaktarstuga – Byggnad eller del av byggnad med bostad för en person med yrke att hålla uppsikt för en del av järnvägen.
- Disponentbostad – Byggnad eller del av byggnad med bostad för person med chefsfunktion för större fabrik eller företag.
- Fyrmästarbostad – Tjänstebostad för fyrmästaren, den lokala chefen på en fyrplats.
- Fyrvaktarbostad – Tjänstebostad för person med yrke att sköta tillsyn över en fyrplats.
- Kommendantbostad – Tjänstebostad för högste befälhavaren inom en fästning eller en större garnison.
- Komministerbostad – Tjänstebostad för komminister, en person med yrke som medhjälpare till kyrkoherde i församling.
- Konstmästarbostad – Tjänstebostad för konstmästare, en person med ansvar för de bergsmekaniska anordningarna vid gruva.
- Kuskbostad – Tjänstebostad för kusk, en person med uppgift att köra häst och vagn och i vissa fall även sköta hästskötsel och vagnsvård.
- Lotsbostad – Tjänstebostad för lots, en person som biträder fartygsbefälhavare med fartygets framförande, ankring och förtöjning.
- Läkarbostad – Tjänstebostad för läkare, en person med yrke att vårda sjuka och skadade människor.
- Lärarbostad – Tjänstebostad för lärare eller folkskollärare, en person med yrke att undervisa i skola eller skolliknande former. Jämför med kategorin rektorsbostad.
- Mjölnarbostad – Tjänstebostad för mjölnare, en person som skötte verksamheten i en kvarn.
- Officersbostad – Tjänstebostad som utgör mangårdsbyggnad på ett officersboställe.
- Prästbostad – Tjänstebostad för person med yrke som kyrkoherde eller präst.
- Rektorsbostad – Tjänstebostad för rektor, en person som leder en skola. Jämför med kategorierna Bostadshus, Tjänstebostad och Lärarbostad.
- Residens – Byggnad eller del av byggnad som utgör officiell tjänstebostad för högt uppsatt person.
- Slussvaktarbostad – Tjänstebostad för person som tilldelats uppsikt för en sluss.
- Trädgårdsmästarbostad – Tjänstebostad för person som har till yrke att sköta trädgårdsanläggning.
- Vaktmästarbostad – Tjänstebostad för person som har till yrke att sköta fastighetstillsyn med mera.
- Torpstuga – Mindre jordbrukslägenhet, oftast belägen på enskild mark vid större gods och gårdar. Nyttjanderätt uppläts som avlöning åt en brukare som utförde dagsverken eller annan tjänst åt markägaren.
- Båtmanstorp – Torp i statlig ägo uppfört under indelningsverkets tid och upplåtet åt en båtsman, det vill säga en soldat i örlogsflottan, för dennes försörjning.
- Dagsverkstorp – Byggnad där torpare, bönder eller tillfällig arbetskraft utförde dagsverken, till exempel vid ett bruk.
- Kronotorp – Torp på kronans mark vars brukare var skyldig att biträda vid kronoskogens bevakning och med visst skogsarbete.
- Soldattorp – Torp i statlig ägo uppfört under indelningsverkets tid och upplåtet åt en soldat för dennes försörjning.
- Undantagsstuga – Mindre bostadshus vid sidan av huvudbyggnad på gård, där den frånträdande bonden eller änkan fick bo kvar med försörjning.
- Övernattningsstuga – Mycket enkel och anspråkslös byggnad, oftast för tillfälligt boende.
- Koja – Mycket enkel och anspråkslös byggnad, oftast för tillfälligt boende, exempelvis kolarkojor vid kolmilor för arbetare.
- Slåtterstuga – Byggnad för enklare övernattningar på avlägset belägna slåttermarker.
FÖRSVARSVÄSENDE
Verksamhet som genom krigs- eller försvarsmakt försvarar ett lands territorium och gränser.
- Barack – Enkel byggnad för tillfälligt bruk, exempelvis för logi och förnödenheter. Baracken är ofta uppförd så att den lätt går att montera, demontera och flytta. Jämför med kategorin Övernattningsstuga.
- Befästningsverk – Byggnadsverk med permanenta befästningar och artilleribestyckning som stärker försvaret av en plats med strategisk betydelse eller annat stort värde.
- Batteri – Fästning besatt med kanoner eller andra tyngre skjutvapen, från vilken fientliga trupper kunde beskjutas.
- Försvarstorn – Torn avsett till försvar vid fientligt anfall.
- Bod – Mindre, enkel byggnad eller del av byggnad för förvaring eller enklare försäljningsställe. Utformning och inredning är anpassade efter användningen. Jämför med kategorierna Affär och butik, Barack, Förråd, Uthus. Finns i flera huvudgrupper.
- Målbod – Bod för förvaring av måltavlor för skytte.
- Båthus – Byggnad till skydd för båtar, båttillbehör med mera. Byggnaden kan ligga på land eller helt eller delvis ute i vattnet.
- Exercishus – Byggnad för övning i militär exercis.
- Förläggning – Byggnad för inkvartering av militär.
- Kasern – Byggnad med bostadsrum, logement eller smålägenheter med enkel standard i fästning eller garnison.
- Lägerhydda – Hydda uppförd som soldatbostad vid fältförläggning.
- Officersförläggning – Byggnad för inkvartering av officerare.
- Försvarsanläggning – Byggnad eller anläggning för försvarsverksamhet.
- Borg – Befäst bostadsanläggning för kung eller adelsman. Under medeltiden förstärkt av vallgrav. Ofta med kärntorn och ibland bostadshus och ekonomibyggnader sammanbyggda med muren.
- Fort – Permanent befästning, oftast mindre än en fästning, men tillräckligt starkt befäst för att självständigt kunna föra en strid. Forten kan ligga ensamt eller tillsammans med ett antal andra vilka tillsammans bildar en gördel omkring exempelvis en ort.
- Kastell – Mindre fästning eller borg, ofta uppfört invid en stad.
- Skans – Anläggning med befästningar huvudsakligen byggd av jordvallar och vallgravar som innehåller både öppna och täckta stridsvärn, truppbefästningar som skyddsrum, skytte- och förbindelsevärn samt stormhinder. Anläggningen är inte permanent besatt i fredstid.
- Hangar – Byggnad för uppställning och underhåll av flygplan eller för gasfylld ballong.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kruthus – Byggnad för förvarning av krut och andra explosiva ämnen.
- Köksbyggnad – Byggnad för matlagning.
- Kokhus – Byggnad för matlagning åt soldater, eller enklare byggnad för matlagning på fäbod eller gård.
- Magasin – Byggnad för förvaring av varor och förnödenheter. Finns i flera huvudgrupper.
- Furagemagasin – Magasin för förvaring av furage, militär term för hästfoder.
- Inventariekammare – Byggnad där lösöre som tillhört fartyg placerades under vintertid.
- Marketenteri – Byggnad med servering vid militärförläggning, särskilt för soldater utan befälsgrad.
- Materielvårdsbyggnad – Byggnad för reparation, vård och underhåll av materiel.
- Packningshall – Byggnad där packning sker, exempelvis inför militärs vistelse i fält.
- Pjäshall – Större byggnad för uppställning av tyngre skjutvapen såsom kanoner, granatkastare.
- Matsalsbyggnad – Byggnad innehållande större rum för måltider.
- Militärförråd – Förråd för militärt materiel.
- Mäss – Sällskapslokal för viss personalkategori på militärförläggning eller fartyg.
- Ridhus – Byggnad eller del av byggnad med ridbana för ridning och annan träning av hästar.
- Skjutbanelokal – Byggnad för skjutbana.
- Skyddsrum – Byggnad eller del av byggnad för skydd av människor mot verkan av vapen, främst konventionella men även nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel.
- Soldathem – Fritidslokaler främst för värnpliktiga. Soldathemmen har ofta tillkommit efter insamlingar och drivs av Svenska Soldathemsförbundet på kristen eller annan ideell grund i samverkan med förband, kommuner och organisationer.
- Torkhus – Byggnad eller del av byggnad, ibland uppvärmd, för torkning.
- Vaktbyggnad – Byggnad för vakt eller vaktstyrkor. I en fästning, kasern eller slott benämns den ibland Corp-de-Garde.
HANDEL OCH BANKVÄSENDE
Verksamhet kopplad till handel och bankväsende.
- Apotek – Byggnad eller del av byggnad med lokal för framställning och/eller försäljning av läkemedel.
- Auktionshus – Byggnad för auktionsverksamhet.
- Bank – Byggnad eller del av byggnad med bankverksamhet.
- Bensinstation – Byggnad för försäljning av bränsle för motordrivna fordon. Ibland med tillhörande butik.
- Biljettkur – Byggnad eller del av byggnad genom vilken biljetter säljs och utlämnas.
- Bod – Mindre, enkel byggnad eller del av byggnad för förvaring eller enklare försäljningsställe. Utformning och inredning är anpassade efter användningen. Jämför med kategorierna Affär och butik, Barack, Förråd, Uthus. Finns i flera huvudgrupper.
- Marknadsbod – Bod för försäljning av varor på marknad.
- Butik – Byggnad med lokal för försäljning av ett visst begränsat sortiment, oftast i mindre skala.
- Lanthandel – Byggnad för dagligvaruförsäljning på landsbygden.
- Börshus – Byggnad där affärsverksamhet särskilt med värdepapper bedrevs, men även med valutor eller viktiga varuslag.
- Handelskompani – Byggnad för större, väl etablerat handelsföretag, så kallat handelskompani, inriktat på utrikeshandel.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kiosk – Byggnad för försäljning av tidningar, läskedrycker, tobak, med mera.
- Lager – Byggnad för förvaring och omlastning av gods och varor.
- Magasin – Byggnad för förvaring av varor och förnödenheter. Finns i flera huvudgrupper.
- Handelsmagasin – Byggnad, vanligast vid järnvägsstationer och hamnar, för vidare distribution och saluföring av handelsvaror.
- Packhus – Byggnad för ompaketering och förvaring av varor, tidigare även för besiktning, tulltaxering samt partiförsäljning.
- Tullmagasin – Byggnad för förvaring av tullgods.
- Partihall – Större byggnad dit grossister levererar färskvaror för vidare distribution till detalj- och torghandel.
- Saluhall – Byggnad med försäljning av främst livsmedel och delikatesser.
- Stormarknad – Stor byggnad där mycket brett varusortiment säljs till låga priser. Vanligen beläget i utkanten av tätortsbebyggelse med goda parkeringsmöjligheter. Jämför med kategorin Varuhus.
- Tullhus – Byggnad på tullstation för passkontroll och förtullning av varor. Jämför med kategorin Packhus.
- Varuhus – Byggnad med stor säljyta och brett varusortiment. Försäljningen är uppdelad på olika avdelningar för att kunna erbjuda konsumenten att handla varor av olika slag under ett tak. Jämför med kategori Stormarknad.
HOTELL, LOGI OCH RESTAURANG
Verksamhet som mot betalning erbjuder tillfälligt boende och/eller matservering.
- Gatukök – Byggnad för försäljning av snabbmat, till exempel hamburgare och varmkorv. Ibland finns även en enklare servering i anslutning till gatuköket. Jämför med kategorin Kiosk.
- Hotell – Byggnad med verksamhet att hyra ut rum samt erbjuda service, ofta med restaurang.
- Badhotell – Anläggning med hotell, oftast belägen på badort för socialt umgänge, nöje och rekreation.
- Brunnshotell – Anläggning med hotell, belägen vid hälsobrunn.
- Gästgiveri – Byggnad med ändamål att erbjuda resande mat och logi. Gästgiveriorganisationen kvarlevde till 1933, då skjutsstadgan upphävdes.
- Gästhem – Byggnad för inkvartering av boende under hotelliknande former vid till exempel skola eller kloster. Termen gästhem används också för boende på pensionat och vandrarhem.
- Härbärge – Byggnad med enklare övernattningsställe och servering av mat. Numera avser begreppet oftast tillfälligt boende och servering för bostadslösa. Se även kategorin Värdshus.
- Lägenhetshotell – Anläggning med lägenheter, oftast fullt möblerade, som hyrs ut under hotelliknande former.
- Motell – Enklare form av hotell, ofta i utkanten av större tätorter eller längs trafikleder. Motell är ofta byggda i låga längor, där gästen kan parkera sitt fordon direkt utanför dörren.
- Stadshotell – Representativt hotell i mindre eller mellanstor svensk stad som erbjuder rum, mat och annan service.
- Turisthotell – Anläggning med hotell riktat till turister, ibland beläget utanför tätort. Jämför med kategorin Motell.
- Värdshus – Hotell- eller restaurangrörelse, vanligen på landsbygden. Jämför med kategorin Härbärge.
- Kafé – Serveringsställe för bakverk, kaffe och andra förfriskningar, ibland även enklare maträtter och lokal tillverkning (konditori).
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Pensionat – Byggnad där tillfälligt boende med mathållning erhålles mot betalning under mera hemliknande förhållanden än på hotell.
- Restaurang – Byggnad med lokal för offentlig servering av mat och dryck mot betalning. En krog var ursprungligen en benämning på ett landsvägsvärdshus, senare ett enklare näringsställe med utskänkning av mat och sprit. Numera har krog och restaurang en synonym betydelse.
- Semesterhem – Semesteranläggning som drivs av föreningar eller stiftelser.
- Servering – Byggnad med enklare restaurang som serverar mat, kaffe och förfriskningar.
- Vandrarhem – Byggnad där övernattning erbjuds med låg logiavgift och möjlighet till självhushållning.
HÄLSO-, SJUK- OCH SOCIALVÅRD
Verksamheter som bedriver vård i olika former. Det kan bland annat handla om förebyggande hälsofrågor, sjukvård eller sociala institutioner som fritidshem, barnhem eller härbärgen för hemlösa.
- Barnhem – Inrättning för vård och tillsyn av barn utan hem, ofta i väntan på att barnet adopteras bort.
- Mödrahem – Byggnad för vistelse av ogifta mödrar före och efter förlossning, oftast i väntan på adoption eller omhändertagande av barnen.
- Behandlingshem och vårdhem – Institution i offentlig eller enskild regi, till exempel inom socialtjänsten för vård eller boende inom barn- och ungdomsvård, eller omhändertagande av långvarigt sjuka.
- Bårhus – Byggnad där omhändertagande och undersökning av avlidna sker.
- Daghem och förskola – Institution där barn före skolåldern togs om hand under dagtid medan föräldrarna arbetade. Idag är benämningen förskola, en institution som tar hand om och lär ut enklare kunskaper till barn i förskoleåldern.
- Fattighus – Byggnad inrättad för fattiga, med enkelt uppehälle.
- Fritidsgård – Lokal med fritidsaktiviteter för ungdomar. Tidigare benämnd ungdomsgård.
- Fritidshem – Byggnad där yngre skolbarn kan vistas före och efter skoltid medan föräldrarna arbetar.
- Karantänsbyggnad – Byggnad eller del av byggnad för isolering av människa eller djur för att förhindra spridning av smitta.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Parloir – Byggnad i anslutning till försvarsanläggning, kloster eller karantänsanstalt, delad i två avgränsade sektioner för samtal med utomstående person.
- Serviceboende – Byggnad med lägenheter som ingår i ett gruppboende med stöd och vård, för exempelvis demenssjuka eller på annat sätt funktionsnedsatta personer.
- Sjukhem – Boendeform med tillgång till vårdpersonal dygnet runt och vanligen med helinackordering, samt sjukhem med större resurser för medicinsk vård.
- Sjukhus – Byggnad för vård och undersökning av patienter med sjukdomar eller skador som inte kan utredas eller behandlas inom primärvården eller annan öppen vård.
- Barnbördshus – Sjukhusbyggnad där förlossningar sker.
- Epidemisjukhus – Sjukhus, vanligen i isolerat läge för vård av smittsamma sjukdomar.
- Hospital – Barmhärtighetsinrättning för vård av sjuka, orkeslösa eller fattiga. Benämningen har även använts för sjukhus för psykiskt sjuka.
- Mentalsjukhus – Separat sjukhus för psykiatrisk vård. Ordet ersatte 1958 benämningen sinnessjukhus som i sin tur 1929 ersatte hospital.
- Sanatorium – Vårdinstitution för isolering och vård av främst tuberkulospatienter, med tillhörande personalbostäder.
- Sjukvårdsmottagning – Byggnad för härbärgering och vård av sjuka med mindre krävande vårdbehov .
- Tandläkarmottagning – Byggnad där vård och behandling av tandläkare, tandsköterska eller tandhygienist ges.
INDUSTRI, TILLVERKNING OCH REPARATION
Industriell och hantverksmässig tillverkning samt reparation.
- Bod – Mindre, enkel byggnad eller del av byggnad för förvaring eller enklare försäljningsställe. Utformning och inredning är anpassade efter användningen. Jämför med kategorierna Affär och butik, Barack, Förråd, Uthus. Finns i flera huvudgrupper.
- Färgbod – Bod inom en bruks- eller industrianläggning för förvaring av färgpigment och färg.
- Isbod – Byggnad för förvaring av isblock att använda till kylning av matvaror.
- Järnbod – Bod vid bruk för förvaring av producerat järn.
- Kalkbod – Bod vid järnbruk och större byggnadshyttor, för förvaring av kalk.
- Malmbod – Byggnad för förvaring av malm.
- Saltbod – Bod för förvaring av salt och saltade produkter, såsom livsmedel och hudar för garvning.
- Slipbod – Bod där slipning av verktyg och redskap på slipsten utförs.
- Spikbod – Bod på en bruksanläggning, för förvaring av den tillverkade spiken.
- Syrabod – Bod inom en bruks- eller industrianläggning, för förvaring av syra.
- Cementindustri – Industri för framställning av cement.
- Damm – Damm avser en konstgjord sjö eller tjärn. Det kan även avse ett byggnadsverk som ändrar den naturliga vattennivån, till exempel för kraftproduktion. Finns i flera huvudgrupper.
- Fabriksbyggnad – Byggnad för produktion av varor, halvfabrikat och förädlade råvaror.
- Färgeri – Byggnad för infärgning av textilier, päls eller skinn.
- Glas- och keramikframställning – Byggnad för framställning av glas eller keramik.
- Glashytta – Byggnad på glasbruk för glassmältugn och bearbetning av det varma glaset.
- Krukmakeri – Byggnad med verkstad för hantverksmässig tillverkning av föremål av lera, företrädesvis kärl. Brännugn kan ligga i eller i anslutning till byggnaden.
- Porslinsfabrik – Fabrik för porslinsframställning.
- Grafisk industri – Industri för framställning av trycksaker med tryckpress och dylikt.
- Tryckeri – Byggnad för framställning av trycksaker med tryckpress och dylikt.
- Gruv- och metallindustri – Byggnad för gruvverksamhet eller metallframställning.
- Anfart – Byggnad med förbindelse mellan dagöppning och arbetsplats i gruva, i form av gång, schakt eller dylikt.
- Anrikningsverk – Byggnad för anrikning, det vill säga separation av mineraler för ökning av malmhalten.
- Gjuteri – Byggnad där framställning av gjutgods sker.
- Gnisterhus – Byggnad till för att samla upp det varma och glödande stoftet från härdar i smedjor.
- Gruvlave – Byggnad över gruvschakt med spel- eller hissmaskineri för vertikal transport av material och manskap.
- Hammarsmedja – Byggnad där tackjärn smids ut till stångjärn med hjälp av en vattendriven stångjärnshammare.
- Hytta – Byggnad för smältugn, där järnmalm med tillsats av kalksten smälts till tackjärn med träkol som bränsle.
- Krossverk – Byggnad med krossmaskineri. Jämför med kategorin Stampverk.
- Metallverk – Byggnad inom anläggning för framställning och bearbetning av stål och andra metaller.
- Rostugn – Byggnad för ugn för rostning av malm, utdrivning av vatten, kolsyra och svavel.
- Smedja – Byggnad med verkstad för smidesarbete.
- Sorteringsverk – Byggnad med maskineri där krossad sten sorteras i olika fraktioner.
- Sovringsverk – Byggnad där sovring, separation av malm från gråberg, sker.
- Stålugn – Byggnad med ugn, i vilken stål framställs av råjärn.
- Hantverkslokal – Byggnad med lokal avsedd för utövande av hantverk.
- Hjulmakeri – Byggnad eller del av byggnad där tillverkning av vagnshjul sker.
- Kalkindustri – Byggnad för framställning av kalk.
- Kalkbrott – Plats för brytning av kalksten.
- Kalkugn – Byggnadsverk i form av en ugn, ibland delvis inbyggd, för bränning av kalk.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kemiindustri – Byggnad eller anläggning för framställning av kemikalieprodukter.
- Färgindustri – Byggnad för färgframställning.
- Linoljeslageri – Byggnad där framställning av oljor ur fettrika frön sker, till exempel linfrön.
- Oljepump – Anläggning för utvinning av olja ur marken.
- Petroleumraffinaderi – Anläggning för framställning av olika petroleumprodukter från råolja.
- Sprängämnesindustri – Industri för framställnig av sprängmedel som dynamit eller krut. Jämför med kategorin Salpeterlada.
- Tvätt- och rengöringsmedelindustri – Industri för framställning av tvätt- och rengöringsmedel.
- Kolhus – Större byggnad för förvaring av kol, till exempel på ett järnbruk. Jämför med kategorierna Bod och Kolbod.
- Kruthus – Byggnad för förvarning av krut och andra explosiva ämnen. Jämför med kategorin Krutbod.
- Kvarn – Byggnad med maskineri som ursprungligen tog tillvara kraften från vind och vatten, senare även ånga, el med mera, för till exempel malning av spannmål.
- Elkvarn – Kvarn som drivs med elektricitet.
- Vattenkvarn – Kvarn som drivs av vattenkraft med hjälp av vattenhjul, turbiner eller liknande.
- Väderkvarn – Kvarn som drivs med vindkraft. De vanligaste typerna är stolpkvarn, även kallat stubbamölla, och hättkvarn som även kallas vindmölla.
- Ångkvarn – Kvarn som drivs av ångmaskin.
- Labbi – Byggnad intill masugn eller hammarsmedja, vid bruk eller hytta, där arbetare mellan arbetsskiften kunde vila sig.
- Livsmedelsförädling – Byggnad för förädling av livsmedel.
- Bagarstuga – Byggnad där bakning för husbehov sker.
- Bageri – Byggnad eller del av byggnad avsedd för bakning.
- Bryggeri – Byggnad eller del av byggnad för tillverkning av öl, läskedrycker med mera.
- Bränneri – Anläggning för framställning av brännvin och råsprit.
- Fryshus – Byggnad för lagring av djupfrysta livsmedel.
- Mejeri – Byggnad eller del av byggnad där mjölk förädlas till mejeriprodukter.
- Mälteri – Byggnad inrättad för beredning av malt. Jämför med kategorin Torkbastu.
- Salteri – Anläggning där matvaror i större skala saktas in, vanligen strömming eller sill.
- Slakteri och charkuteri – Byggnad för slakt och styckning eller tillverkning av charkuterivaror. Charkuteri är en byggnad för försäljning av köttvaror.
- Sockerfabrik – Fabriksbyggnad för sockerproduktion.
- Spritdrycksindustri – Industribyggnad för framställning av spritdrycker.
- Stärkelsefabrik – Fabriksbyggnad för framställning av stärkelse från exempelvis potatis.
- Måleri – Byggnad för målningsverksamhet.
- Plåtslageri – Byggnad där plåt bockas, formas eller svetsas till olika plåtkonstruktioner.
- Repslageri – Byggnad för tillverkning av tågvirke såsom rep, tross och lina.
- Sand- och grustäkt – Plats där man utvinner naturgrus eller sand.
- Stenindustri – Industri för brytning och bearbetning av sten.
- Stenbrott – Plats för stenbrytning från berg.
- Stenhuggeri – Byggnad för bearbetning av sten.
- Tegelindustri – Industri för tegeltillverkning.
- Tegellada – Byggnad för torkning av tegel.
- Tegelugn – Byggnadsverk i form av ugn för bränning av tegel.
- Textil, skinn och konfektion – Tillverkning av textil, beredning av skinn samt framställning av kläder och andra textil- eller läderprodukter.
- Garveri – Byggnad för garvning av läder.
- Konfektion – Fabriksmässigt tillverkade färdigsydda kläder.
- Linberedning – Byggnad för framställning av linfibrer från linplantor.
- Sadelmakeri – Byggnad eller del av byggnad för tillverkning och reparation av läderarbeten, i synnerhet sadlar.
- Skofabrik – Byggnad för industriell tillverkning av skor.
- Skomakeri – Byggnad med verkstad för reparation och icke industriell tillverkning av skodon.
- Spinneri – Arbetsställe där spinning av stapelfibrer bedrivs.
- Stampverk – Byggnad för stampverk, där krossning och sönderdelning av material sker, till exempel sönderdelning av lump. Jämför med kategorin Krossverk.
- Stickeri – Byggnad där stickning sker i större skala.
- Syateljé – Byggnad för hantverksmässig framställning eller reparation av kläder.
- Textilfabrik – Fabrik för framställning av textilier.
- Väveri – Byggnad för industriellt eller hantverksmässigt framställda tyger genom vävning.
- Torkhus – Byggnad eller del av byggnad, ibland uppvärmd, för torkning.
- Transformatorstation – Byggnad över transformator, en anordning som med hjälp av elektromagnetisk induktion kan omvandla växelspänningar.
- Träindustri – Industri för tillverkning av bland annat byggnadssnickerier, board, möbler och sågade trävaror.
- Hyvleri – Byggnad där maskinhyvling av trä utförs.
- Pappersindustri – Industri för framställning av papper och pappersprodukter.
- Snickeri – Byggnad där snickeriarbete bedrivs i större skala. Jämför med kategorin Snickarbod.
- Spånhyvel – Byggnad eller anläggning för framställning av träspån för användning till exempelvis taktäckningsmaterial.
- Såg – Byggnad med maskiner för sågning av timmer.
- Träsliperi – Byggnad för tillverkning av mekanisk pappersmassa.
- Virkeslada – Byggnad för torkning och förvaring av virke.
- Virkestork – Byggnad för torkning av virke.
- Tunnbinderi – Byggnad för tillverkning av tunnor i trä.
- Tvätteri – Byggnad för yrkesmässig tvätt i större skala, vanligen av textiler.
- Verkstadsindustri – Anläggning med industri som bearbetar och förädlar metaller, senare även plast, till produkter av olika slag.
- Elektroteknik – Byggnad för tillverkning och underhåll av elekrotekniska produkter.
- Fordonstillverkning – Byggnad för tillverkning av fordon som bilar, tåg och cyklar.
- Instrument-, foto- och optikmanufaktur – Tillverkning av tekniska instrument samt produkter för optik och fotografi.
- Maskintillverkning – Byggnad för tillverkning av maskiner.
- Torrdocka – Anordning på ett skeppsvarv för att torrsätta fartyg vid underhåll och reparation.
- Varvsbyggnad – Verkstad för reparation eller produktion av båtar och skepp.
- Verkstad – Mindre arbetslokal utrustad för hantverksmässiga konstruktions- eller reparationsarbeten ofta av mekaniskt slag.
- Övriga tekniska anordningar – Tekniska och mekaniska anordningar för kraftöverföring, sortering eller bearbetning.
- Hjulhus – Byggnad för vattenhjul för kraftöverföring till bland annat gruvindustri och kvarnar.
- Ränna – Byggnadsverk i form av öppen eller överbyggd konstruktion som leder till exempel vatten från vattendrag till vattenhjul eller vattenturbin vid exempelvis en kvarn eller såg.
- Skruvhus – Byggnad eller del av byggnad inrymmande matarskruv, en så kallad arkimedesskruv, för förflyttning av vatten, säd, pellets med mera.
- Transformatorhus – Byggnad för anläggning som förändrar spänningsnivån och fördelar flödet av elström.
- Transmissionshus – Byggnad över transformator, en anordning som med hjälp av elektromagnetisk induktion kan omvandla växelspänningar.
- Transportbana – Byggnadsverk med bana, ibland täckt, med rörlig anordning för transporter av gods.
- Träsump – Byggnadsverk med en lådformig sluten sump, i vilken turbinerna omvandlade vattenkraften till energi.
- Turbinbyggnad – Byggnad för vattenturbin, den anordning som omvandlar vattnets rörelseenergi till el vid kraftverk, kvarn eller såg.
- Valsverk – Byggnad eller anläggning för valsning, plastisk bearbetning, av framför allt metall till mindre dimensioner.
- Vaskverk – Byggnad där bergarter, grusavlagringar och metaller åtskiljs genom maskinell vaskning.
- Vattenhjul – Hjul som roterar i strömmande vatten och alstrar energi för drift av till exempel en kvarn. Jämför med kategorin Hjulhus.
- Vändbrott – Anordning som vinklar och grenar ut kraften från vattenhjul, exempelvis i syfte att länspumpa gruvor.
- Ångcentral – Kraftstation med ångturbiner för produktion av elkraft.
KULTUR OCH FRITID
Skapande och tillgängliggörande av konstnärliga verk, nöjesverksamhet samt fritidsaktiviteter och rekreation.
- Ateljé – Byggnad med arbetslokal för till exempel konstnär, konsthantverkare eller fotograf. Jämför med kategorin Studio.
- Badbastu – Bastu avsedd för ångbad.
- Rökbastu – Bastu försedd med skorstenslös rökugn.
- Badhus – Byggnad eller del av byggnad för offentligt badande.
- Kallbadhus – Badhus för kallbad.
- Varmbadhus – Badhus för bad inomhus i uppvärmt vatten.
- Badhytt – Liten kabin belägen vid badplats, avsedd för omklädning.
- Biograf – Byggnad med lokal för visning av film.
- Bygdegård – Samlingslokal för social och kulturell verksamhet, främst på landsbygden, men senare även i städer och förorter.
- Cirkusbyggnad – Byggnad med arena för cirkusföreställningar.
- Dansbana – Byggnad eller paviljong med eller utan tak för sällskapsdans sommartid.
- Folkets hus – Samlingslokal som inrättades av arbetarrörelsen och föreningar för möten, kulturevenemang och aktiviteter.
- Föreningshus – Byggnad med lokaler för möten, aktiviteter och annat arbete inom ramen för en förening.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Konserthus – Byggnad med lokal avsedd för framförande av levande musik, tidigare särskilt symfonisk musik.
- Konsthall – Anläggning med byggnad för utställning av konst.
- Kulturhus – Anläggning med byggnad för kulturella aktiviteter i vid bemärkelse.
- Läktare – Byggnadsverk i form av upphöjd trappstegsformad åskådarplats kring idrottsplats eller teaterscen, ibland under tak.
- Medborgarhus – Offentlig anläggning för en kommuns representation och för sociala och kulturella sammankomster med mera.
- Musikpaviljong – Öppen, fristående byggnad med plats för en orkester.
- Nykterhetsloge – Byggnad för lokal avdelning inom nykterhetsrörelsens ordensväsen.
- Nöjeslokal – Byggnad med lokaler och utrustning för offentliga nöjen, till exempel dans och musik. Ibland med servering eller restaurang i anslutning.
- Operahus – Byggnad för operaföreställningar.
- Ordenshus – Samlingslokal för en nykterhetsförening.
- Scenhus – Byggnad med scen för teater och andra föreställningar, ofta i anslutning till friluftsteater.
- Societetshus – Byggnad för sällskaplig samvaro, särskilt vid bad- eller brunnsort.
- Spelhall – Byggnad med lokaler för spelapparater eller annan spelverksamhet.
- Bingohall – Byggnad med lokal för bingospel.
- Kasino – Byggnad där roulett, hasardspel bedrivs offentligt, ibland med underhållning och dans i anslutning. Jämför med kategorierna Nöjeslokal och Spelhall.
- Studio – Byggnad med större arbetslokal för konstnär eller konstakademi eller lokal för ljud- eller filminspelning. Jämför med kategorin Ateljé.
- Filmstudio – Byggnad med lokaler för filminspelning.
- Musikstudio – Byggnad med lokaler för inspelning av musik.
- Teater – Byggnad för skådespel eller andra sceniska uppvisningar. Jämför med kategorin Operahus.
- Friluftsteater – Teater med scen och åskådarplatser utomhus.
- Totohall – Byggnad för totalisatorspel (totospel), spel på hästar vid tävlingar.
- Turiststation – Byggnad med informationsbyrå för turister med till exempel bokförsäljning, ibland med café i anslutning.
- Utställningslokal – Byggnad för utställning av konst med mera.
- Vindskydd – Enkel byggnad som är öppen på en sida, för rast eller övernattning.
- Värmestuga – Uppvärmd byggnad där exempelvis skidåkare kan värma sig.
OFFENTLIG FÖRVALTNING
Offentlig förvaltning är en samhällsfunktion och avser statlig, regional eller kommunal verksamhet. Lagstiftning och rättsskipning ingår inte i begreppet offentlig förvaltning, men i fråga om kategorisering av en byggnadsdels ändamål bedöms även byggnadsdelar för sådan verksamhet tillhöra offentlig förvaltning. Byggnader för offentlig förvaltning kan vara till exempel kommun-, region- eller rådhus där förvaltningen sker företrädelsevis genom administration eller handläggning av ärenden.
- Ambassad – Byggnad för annat lands högsta representation med expeditions-, kontors- och representationsutrymmen, ibland även bostäder.
- Bod – Mindre, enkel byggnad eller del av byggnad för förvaring eller enklare försäljningsställe. Utformning och inredning är anpassade efter användningen. Jämför med kategorierna Affär och butik, Barack, Förråd, Uthus. Finns i flera huvudgrupper.
- Tiondebod – Bod för förvarande av tiondet, skatt som beräknades på avkastning av jordbruksprodukter.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kommunalhus – Byggnad i vilken kommunens centrala administration är inrymd.
- Konsulat – Byggnad för annat lands konsulära verksamhet.
- Länsstyrelse – Byggnad i vilken länets eller regionens centrala administration är inrymd.
- Magasin – Byggnad för förvaring av varor och förnödenheter. Finns i flera huvudgrupper.
- Kronomagasin – Stor magasinsbyggnad för förvaring av Kronans spannmål.
- Sockenmagasin – Magasinsbyggnad avsedd för förvaring av en sockens spannmål.
- Riksdagshus – Byggnad för riksdagens arbete och sammankomster.
- Sjömanshus – Byggnad för institution som förvaltar frågor kring avmönstrade och påmönstrade sjömän, även stöd till efterlevande änkor och barn.
- Sockenstuga – Byggnad där sockenstämman och andra sammankomster skedde. Jämför med kategorin Kommunalhus.
- Stadshus – Byggnad inrymmande lokaler för stadens förvaltning och representation, förekommande i större stad. Jämför med kategorin Rådhus.
- Ämbetsverk – Byggnad för central statlig förvaltningsmyndighet.
RELIGIONSUTÖVNING
Utövande av aktiviteter knutna till en viss religion. Aktiviteterna kan vara såväl praktiska som symboliska.
- Begravningsplats – Plats anordnad för förvaring eller utspridning av avlidnas stoft eller aska, såsom kyrkogårdar eller andra gravområden, minneslundar, urnlundar, kolumbarier eller urnmurar.
- Kyrkogård – Begravningsplats omkring eller vid en kyrka.
- Benhus – Byggnad för förvaring av skelettdelar som tillvaratagits när en gravplats använts på nytt.
- Bod – Mindre, enkel byggnad eller del av byggnad för förvaring eller enklare försäljningsställe. Utformning och inredning är anpassade efter användningen. Jämför med kategorierna Affär och butik, Barack, Förråd, Uthus. Finns i flera huvudgrupper.
- Likbod – Bod där kroppen efter nyss avliden person förvarades i väntan på begravning, Jämför med kategorin Bårhus.
- Likvagnsbod – Byggnad för förvaring av likvagnar.
- Domkapitelhus – Byggnad med lokaler där domkapitlet, stiftets styrelse, och eventuella nämnder sitter.
- Frikyrka – Byggnad med gudstjänst- och möteslokal inom frikyrkosamfund.
- Församlingshem – Byggnad med lokal för sammankomster, ibland även expedition, inom en församling.
- Gravkor – Fristående byggnad eller utbyggnad på kyrka med gravplats ovan mark för enskild ståndsperson eller släkt.
- Kapell – Mindre byggnad för gudstjänst och andra religiösa förrättningar, även sidorum eller utbyggnad i större kyrka. Jämför med kategorin Kyrka.
- Gravkapell – Byggnad där bisättning och jordfästningsceremoni äger rum, vanligen i anslutning till begravningsplats.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Klockstapel – Fristående byggnadsverk, vanligen i trä, för upphängning av klockor. En variant på klockstapel är Klockbock. Jämför med kategorin Klocktorn.
- Klocktorn – Torn ovanpå byggnad eller tornliknande byggnad i direkt anslutning till byggnad, för upphängning av klocka. Jämför med kategorin Klockstapel.
- Klosterbyggnad – Byggnad för klosterverksamhet inom en klosteranläggning.
- Krematorium – Byggnad för kremering, ofta med gravkapell i anslutning.
- Kyrka – Byggnad avsedd för den kristna gudstjänsten och därtill hörande handlingar. Jämför med kategorin Kapell.
- Garnisonskyrka – Kyrka knuten till militär verksamhet.
- Kyrkkåta – Kyrkobyggnad i form av en samisk kåta.
- Moské – Byggnad med lokal för muslimsk bön och samlingsplats.
- Mur – Byggnadsverk i form av staplat material, vanligtvis sten, tegel eller betong, eller gjutning. Ofta fristående i avgränsande syfte eller för att ta upp nivåskillnader.
- Kyrkogårdsmur – Steninhägnad runt kyrkogård.
- Stiglucka – Byggnad eller byggnadsverk i bogårdsmur med ingång till kyrkogården.
- Synagoga – Byggnad med lokal för judisk gudstjänst och samlingsplats.
- Tempel – Kultbyggnad eller gudahus, vanligen gällande utomkristna förhållanden.
RÄTTSVÄSENDE
De institutioner som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet.
- Arrest och häkte – Anläggning eller del av anläggning med lokal för förvaring av anhållna i väntan på utredning eller verkställighet av dom.
- Domstol – Byggnad för domstol, offentlig inrättning för rättsskipning.
- Hovrätt – Byggnad avsedd för hovrätt.
- Rådhus – Byggnad som innehåller stadens ämbetslokaler och rådhusrätt.
- Tingshus – Byggnad avsedd för sammanträden av allmän underrätt.
- Fängelsebyggnad – Byggnad där personer avtjänar ådömt fängelsestraff.
- Rasphus – Arbetsanstalt för vanartiga gossar.
- Spinnhus – Anstalt för i synnerhet lösdrivande kvinnor, vilka där sysselsattes med spinning. Senare kom ordet att bli liktydigt med kvinnofängelse.
- Tukthus – Anstalt för lösdrivare och småförbrytare särskilt under 1600- och 1700-talen.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Polishus – Byggnad för polisiär verksamhet.
SAMHÄLLSSERVICE OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING
Tjänster och verksamheter som tillhandahålls av samhället för att möta invånarnas behov framför allt ur perspektivet teknisk försörjning.
- Brandstation – Byggnad för räddningstjänstens arbetslokaler, brand- och räddningsfordon, brandsläcknings-, rökskydds- och övrigt räddningsmateriel.
- Brygga – Byggnadsverk i vatten vid strand eller kaj för angöring, i- och urlastning av båtar, tvätt, bad med mera.
- Klappbrygga – Brygga, tillhandahållen av samhället för hushållens tvätt, ofta mattor.
- Cistern – Byggnadsverk, vanligtvis med cylindrisk form, för förvaring av vätska, till exempel olja eller vatten.
- Damm – Damm avser en konstgjord sjö eller tjärn. Det kan även avse ett byggnadsverk som ändrar den naturliga vattennivån, till exempel för kraftproduktion. Finns i flera huvudgrupper.
- Elverk – Byggnad med kraftverk, en maskin som omvandlar primärenergi till el.
- Gasverk – Byggnad, anläggning eller plats för framställning av brännbar gas i stor skala för industriella ändamål eller hushållsgas i större tätorter.
- Gasklocka – Byggnadsverk i form av en stor cylindrisk behållare för uppsamling, lagring och utdrivning av gas.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kraftverk – Byggnad, anläggning eller plats för produktion av elkraft.
- Kraftvärmeverk – Anläggning som producerar värme till fjärrvärmenätet, men också producerar el.
- Maskinhus – Byggnad med teknisk installation för service eller drift av en viss anläggning, exempelvis vid gruvanläggning, vatten- eller vindkraftverk.
- Pannhus – Byggnad med värmepanna med mera, för produktion av värme i mindre skala.
- Pumphus – Byggnad som rymmer en teknisk konstruktion vars syfte är att överföra en vätska från en behållare till en annan, det vill säga en pump.
- Slangtork – Anordning eller torn för torkning av slangar.
- Sophus – Byggnad där kärl för källsortering av hushållssopor förvaras.
- Spruthus – Byggnad för förvaring av brandmaterial, i synnerhet brandspruta.
- Stadsvakthus – Byggnad för stadsvakt, vilken kunde ha både försvars- och polisuppgifter samtidigt som den utgjorde stadens brandförsvar.
- Ställverk – Byggnad eller anläggning för distribution av elkraft inom ett område eller för att manövrera ett tåg genom ett spårområde.
- Transformatorstation – Byggnad över transformator, en anordning som med hjälp av elektromagnetisk induktion kan omvandla växelspänningar.
- Vattenpost – Tappställe för vatten från vattenledningssystem.
- Vattenreservoar – Byggnadsverk med anordning för lagring av dricksvatten.
- Vattentorn – Byggnad med syfte att åstadkomma rätt vattentryck i vattenledningssystemet genom lagring av vatten på hög höjd.
- Vattenverk – Byggnad eller del av byggnad där grundvatten eller ytvatten bereds till dricksvatten.
- Värmeverk – Byggnad där värme produceras i stor skala.
- Återvinningscentral – En stationär insamlingsanläggning för uppdelad insamling av grovsopor.
SPORT OCH IDROTT
Verksamhet relaterad till sport och idrott.
- Biljardbyggnad – Byggnad för biljardspel.
- Föreningshus – Byggnad med lokaler för möten, aktiviteter och annat arbete inom ramen för en förening.
- Gym – Lokal med utrustning för fysisk träning så som styrketräningsutrustning, ibland även solarium och bastu.
- Idrottsplats – Utomhusanläggning för idrottsutövande.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kägelbana – Långsmal byggnad för kägelspel.
- Liftövervakningsbyggnad – Byggnad för övervakning av liftanläggning.
- Läktare – Byggnadsverk i form av upphöjd trappstegsformad åskådarplats kring idrottsplats eller teaterscen, ibland under tak.
- Ridhus – Byggnad eller del av byggnad med ridbana för ridning och annan träning av hästar.
- Skjutbanelokal – Byggnad för skjutbana. Finns i flera huvudgrupper.
- Sporthall – Byggnad innehållande ett stort, helt eller delvis inbyggt rum, ibland med mindre biutrymmen, för idrottsutövning, omklädning med mera.
- Bowlinghall – Byggnad med bowlingbanor.
- Gymnastikhall – Byggnad utrustad för träning, tävling eller uppvisning i gymnastik.
- Simhall – Inomhusanläggning med stor simbassäng och ibland flera bassänger, ofta med åskådarläktare. Främst avsedd för simning, simhopp och simträning. Jämför med kategorin Badhus.
- Tennishall – Byggnad innehållande ett stort, helt inbyggt eller halvöppet rum, samt ibland mindre biutrymmen, för tennisspel.
- Stadion – Slutet, arkitektoniskt utformat byggnadsverk för idrottsutövning innehållande åskådarläktare, omklädningsrum, försäljning med mera.
STADSRUM, PARK OCH TRÄDGÅRD
Park och trädgård samt stadsrum som inte är bostäder eller byggnader och anläggningar med transport som enda ändamål.
- Allé – Enkel- eller dubbelsidig trädrad av minst fem planterade träd längs en väg eller tidigare väg. Jämför med kategorin Väg.
- Damm – Damm avser en konstgjord sjö eller tjärn. Det kan även avse ett byggnadsverk som ändrar den naturliga vattennivån, till exempel för kraftproduktion. Finns i flera huvudgrupper.
- Duvslag – Byggnad eller del av byggnad med iordningställd boplats för tamduvor.
- Fontän – Anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte.
- Grotta – Konstgjord håla i berg inom trädgårdsanläggning. Jämför med kategorin Eremitage.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kolonistuga – Liten byggnad uppförd på en jordlott inom koloniträdgårdsområde i varierande storlek och funktion, från enkelstuga till mindre fritidshus.
- Lekplats – Lekplats, även lekpark, är ett område avsett för barn att leka på och är oftast beläget utomhus.
- Lekstuga – Liten stuga ämnad som lekplats för barn.
- Lusthus – Mindre byggnad uppförd i trädgård eller park för tillfällig vistelse eller rekreation.
- Ekotempel – Lusthus återgivna efter berömda antika helgedomar, dock utan rituell funktion utan endast med en estetisk och associativ karaktär.
- Eremitage – En sorts lustslott eller lusthus som liknar eller anspelar på en eremits bostad. Jämför med kategorin Grotta.
- Monument – Byggnadsverk uppfört till minne av en person eller händelse.
- Mur – Byggnadsverk i form av staplat material, vanligtvis sten, tegel eller betong, eller gjutning. Ofta fristående i avgränsande syfte eller för att ta upp nivåskillnader.
- Park – Privat eller offentlig anläggning för rekreation, med tillrättalagd natur.
- Folkpark – Festplats eller friluftsanläggning som inrättades av arbetarrörelsen och föreningar.
- Nöjespark – Område med nöjesattraktioner, så som berg- och dalbanor och andra åkattraktioner.
- Stadspark – Ett grönområde eller park centralt belägen i en stad.
- Plantskola – En plantskola eller handelsträdgård är en odling, ofta i kommersiellt syfte, av fleråriga växter, vanligen träd, buskar och perenner. Även i samband med försäljning till privatpersoner används begreppet handelsträdgård, då även tillsammans med servering och försäljning av trädgårdstillbehör.
- Torg – En planerad öppen plats i stadsmiljö som är en del av det offentliga rummet, ofta med användning som marknadsplats och för offentliga evenemang.
- Trappa – En konstruktion ämnad att underlätta passagen mellan två skilda nivåer genom uppdelning i mindre steg.
- Trädgård – Inhägnat markområde för odling av växter, med större odlingskrav än åkergrödor.
- Botanisk trädgård – Trädgård eller park där växter från olika områden på jorden odlas för i första hand forskning och undervisning.
- Koloniträdgård – Mark som delats in i mindre delar, kolonilotter, som hyrs ut till enskilda personer som odlar exempelvis grönsaker och andra växter.
- Voljär – Större bur eller inhägnad för fåglar.
- Växthus – Byggnad med en eller flera genomsiktliga väggar av glas eller plast för inomhusodling av växter.
- Orangeri – Uppvärmt växthus med stora fönsterytor mot söder, avsett för övervintring av frostömma träd och växter.
TRANSPORT OCH INFRASTRUKTUR
Byggnader, anläggningar och strukturer som säkrar essentiella funktioner i samhället. Framför allt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information.
- Bergbana – En typ av spårtrafik med större stigningsvinkel än vad som är normalt för järnväg och spårväg. För att klara stigningen utrustas bergbanan vanligen med en eller flera stållinor.
- Bro – Byggnadsverk som leder en väg, järnväg eller kanal över ett hinder, t.ex. vattendrag eller ravin
- Akvedukt – En smal sluten eller öppen ledning som med självfall ska leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller andra vattendrag.
- Viadukt – En bro som leder en väg, järnväg eller spårväg över land
- Brygga – Byggnadsverk i vatten vid strand eller kaj för angöring, i- och urlastning av båtar, tvätt, bad med mera.
- Ångbåtsbrygga – Angöringsplats för ångbåtar och andra passagerarfärjor i linjetrafik.
- Busstation – En byggnad, plats eller anläggning där stads- eller intercitybussar stannar för att hämta och lämna passagerare.
- Båthus – Byggnad till skydd för båtar, båttillbehör med mera. Byggnaden kan ligga på land eller helt eller delvis ute i vattnet.
- Kyrkbåtshus – Båthus för förvaring av kyrkbåtar.
- Flygterminal – Byggnad som utgör huvudbyggnaden för passagerare vid en flygplats.
- Fyr – Byggnad inom sjöfarten för vägledning och varning under nattetid och vid dimma.
- Angöringsfyr – En fyr som är ämnad till angöring, alltså för att när man kommer från öppet hav kunna bestämma sin position innan man hamnar i farliga vatten. Således är de oftast belägna utanför mynningen på större farleder, men det finns även exempel på angöringsfyrar som står på land.
- Fiskefyr – En enklare typ av ledfyr för att vägleda fiskebåtar för att komma till och från sin hemmahamn. Fiskefyrarna hålls tända endast den tid som fiske pågår. Fiskefyrarna bekostas och underhålls lokalt av fiskarna själva eller av fiskeföreningar.
- Flygfyr – Ljusfyr avsedd för flygnavigering.
- Hamnfyr – Fyr som markerar farled till eller i hamn.
- Ledfyr – En fyr som leder navigatören i inlopp, farleder och hamnar.
- Färjeterminal – Byggnad för resenärer på plats där fartyg lägger till för att ta emot passagerare, bilar och last.
- Garage – Byggnad för skyddad uppställning av bilar, bussar eller andra fordon. Jämför med kategorierna Bilverkstad eller Verkstad.
- Bussgarage – Ett garage där bussar ställs då de inte är i reguljär trafik
- Carport – En carport är en anordning under vilken fordon, vanligen en personbil, kan parkeras. Den består av ett tak på stolpar, och kan ha högst två väggar.
- Godsterminal – En knutpunkt eller en mellanstation för omlastning och sortering av gods.
- Hangar – Byggnad för uppställning och underhåll av flygplan.
- Hissbyggnad – Byggnad för hissanordning.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Kontrolltorn – Ett kontrolltorn är en del av en flygplats från vilken lufttrafikkontroll sker.
- Kruthus – Byggnad för förvarning av krut och andra explosiva ämnen. Jämför med kategorin Krutbod.
- Laddningsstation – En anordning eller byggnad för laddning av batterier i fordon.
- Lokstall – Anläggning för underhåll av lokomotiv med en byggnad, vanligtvis utformad som ett cirkelsegment runt en central vändskiva som fördelar loken till de olika stallplatserna.
- Lotsuppassningshus – Mindre byggnad där lotsarna vistades i väntan på lotsuppdrag. Jfr Lotsutkik
- Lotsutkik – Hög eller högt belägen byggnad för bevakning av fartygstrafik.
- Magasin – Byggnad för förvaring av varor och förnödenheter. Finns i flera huvudgrupper.
- Godsmagasin – Byggnad eller del av byggnad för förvaring av gods.
- Mistsignalhus – Byggnad för mistsignalering, ljudsignal som avges från fyrplatser vid nedsatt sikt.
- Parkeringshus – Byggnad, vanligtvis i flera våningar, avsedd för parkering, uppställning av fordon, i stor skala.
- Parkeringsplats – Område för organiserad, tillfällig uppställning av fordon.
- Perrongtak – Tak vilande på öppen konstruktion, exempelvis över plattform, perrong, cykelställ, friluftsteater, eller perrong.
- Posthus – Byggnad eller del av byggnad för hantering av postförsändelser.
- Radiomast – Byggnadsverk i form av en hög konstruktion, vanligtvis av metall, som bär upp utrustning för sändning och mottagning av radio- tele- och datatrafik
- Radiostation – Byggnad eller del av byggnad med utrustning för mottagning och sändning av radiovågor
- Sjösäkerhetsanordning – Nautiska objekt i syfte att underlätta navigering. Jämför kategorin Fyr
- Båk – Fast sjömärke utan ljusanordning i form av torn eller pyramid, avsett för navigering till sjöss.
- Kummel – Fast sjömärke utan ljusanordning, traditionellt i form av ett vitmålat stenröse till storleken mindre än en båk, avsett för navigering till sjöss.
- Märke – Ljust målat märke på till exempel klipphäll i syfte att underlätta navigering. Kan även vara i form av tavla i ljus färg, eventuellt med bokstav på.
- Röse – Hög av sten eller block uppförd för att underlätta navigering till sjöss.
- Sten – Sjömärke i form av större sten.
- Stångmärke – Ett enklare sjömärke bestående av en lodrät stång, ofta med stöttor, och någon form av toppmärke. Ett stångmärke är vanligen mindre än en båk.
- Skärmtak – Enkelt utkragande tak över dörr, entré, lastkaj, järnvägsspår, perrong eller liknande.
- Slussanläggning – Hydraulisk och mekanisk anordning i flod eller kanal för lyftning eller sänkning av fartyg från en vattennivå till en annan.
- Stall – Byggnad eller del av byggnad för hästar.
- Kyrkstall – Stall för uppställning av kyrkobesökares hästar.
- Tingshusstall – Stall vid tingshus.
- Station – Byggnad som rymmer avgångs- och ankomsthall för transport av gods eller passagerare med exempelvis flyg, tåg, båt eller buss.
- Busstation – Byggnad eller anläggning vid station bestående av flera hållplatser avsedda för på- och avsiktning av bussar i linjetrafik.
- Järnvägsstation – Byggnad vid järnväg avsedd för ankommande och avresande tågpassagerare, samt i vissa fall hantering av ankommande och avgående järnvägsgods.
- Tunnelbanestation – Stationsanläggning för tunnelbanetåg med spärrar, perrong, väntkur, biljettförsäljning med mera.
- Televerk – Anläggning med byggnad eller del av byggnad som rymmer en televäxel i ett telexnät, såsom kopplingsutrustning och transformatorsutrustning, för telefoni och telegrafi.
- Vagnhall – Byggnad för uppställning och underhåll av spårvagnar eller tunnelbanevagnar.
- Vagnslider – Byggnad eller del av byggnad för förvaring av vagnar och slädar, med mera.
- Väg – Plan landyta för transport mellan två platser avsedd att främja trafik av gående eller fordon. Exempel på olika typer av vägar är boulevard, esplanad och aveny. Jämför med kategorin Allé.
- Vändskiva – Anordning med cirkulär vridbar skiva för att på stället vända lok och järnvägsvagnar.
- Väntkur – Anordning vid hållplats med tre väggar och tak som skyddar mot väder och vind.
- Väntsal – Byggnad med hall eller sal där man inväntar buss, tåg, båt eller flyg. Byggnaden kan rymma biljettförsäljning, kiosk, toaletter med mera.
- Växelbyggnad – Byggnad med maskineri för överföring av rörelse och vridkraft eller av gods mellan olika transportbanor. Jämför med kategorin Vändbrott.
UTBILDNING OCH VETENSKAP
Verksamhet kopplad till undervisning, forskning och förvaltning av kunskap och information som skapas inom den verksamheten.
- Akademibyggnad – Byggnad för akademi, det vill säga samfund för befrämjande av vetenskap och konst.
- Bibliotek – Byggnad där ordnad samling av böcker, tidskrifter och handskrifter förvaras och tillgängliggörs för allmänheten genom läsning på plats eller hemlån.
- Försökshall – Byggnad för provning av militär utrustning.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Laboratorium – Byggnad med särskild utrustning för forskning, experiment, mätningar och analyser.
- Mareograf – Byggnad med vattenståndsmätare som kontinuerligt registrerar vattenytans variationer.
- Museum – Byggnad med museum för allmänheten tillgängliga samlingar av olika slag inom visst ämnesområde.
- Nationshus – Byggnad som inrymmer studentförening vid universitet. Nationen namnges efter medlemmarnas landskap.
- Observatorium – Byggnad eller del av byggnad med utrustning för observationer inom astronomi, meteorologi, geodesi eller jordmagnetism.
- Skola – Byggnad för undervisning.
- Arbetsstuga – Byggnad för praktisk undervisning i hantverk och handarbete där fattiga barn fick utföra ett arbete mot måltid eller liten betalning. Exempel på arbeten var sömnad, vävnadsarbete, snickeri och skomakeri.
- Borgarskola – Byggnad avsedd för utbildning av städernas borgerskap.
- Byskola – Mindre folkskola på landsbygden. Definieras sedan 1996 av Skolverket som en skola med högst 50 elever.
- Flickskola – Byggnad avsedd för teoretisk utbildning för flickor.
- Folkhögskola – Byggnad för undervisning i folkhögskoleform.
- Folkskola – Byggnad för undervisning i folkskoleform.
- Grundskola – Byggnad för undervisning i grundskoleform.
- Gymnasieskola – Byggnad för gymnasieutbildning.
- Högskola – Byggnad för högskoleutbildning. Jämför med kategorin Universitet.
- Katedralskola – Byggnad uppförd som katedralskola.
- Lantbruksskola – Byggnad avsedd för lantbruksskola. Idag är lantbruksskolorna ersatta med naturbruksgymnasier.
- Läroverk – Högre läroanstalt med företrädesvis allmän och teoretisk utbildning på nivå mellan obligatorisk skola och universitet/högskola. Benämningen användes till 1960-talet i skolstadgor och undervisningsplaner.
- Realskola – Byggnad för utbildning i realskoleform.
- Sameskola – Byggnad för utbildning av samer. Sameskolan ersatte 1962 nomadskolan.
- Seminarium – Institution för utbildning av lärare.
- Skolkåta – Kåta för undervisning av samebarn.
- Trivialskola – Byggnad för trivialskola, lägre sekundärskola i den gamla lärdomsskolan med undervisning inom grammatik, retorik och dialektik.
- Universitet – Byggnad för universitetsutbildning och forskning. Jämför med kategorin Högskola.
- Yrkesskola – Byggnad för utbildning i praktiska yrken.
- Utbildningslokal – Byggnad eller del av byggnad som huvudsakligen används för utbildningar och som inte är skola.
ÖVRIGA KOMPLETTERANDE KATEGORIER
Kompletterande byggnadsverk som inte går att hänföra till enskilda huvudgrupper.
- Arkiv – Byggnad för samling och vårdande av dokument och handlingar, som oftast tillgängliggörs för allmänheten.
- Avträde – Byggnad för uträttande av naturbehov.
- Bod – Mindre, enkel byggnad eller del av byggnad för förvaring eller enklare försäljningsställe. Utformning och inredning är anpassade efter användningen. Jämför med kategorierna Affär och butik, Barack, Förråd, Uthus. Finns i flera huvudgrupper.
- Härbre – Timrad bod för förvaring i en till tre våningar, vanligen med ett rum i varje våning. Oftast upplyft på stolpar eller på ett par extra syllvarv. Härbrena har vanligen gavelingång och kan vara försedda med svale och/eller utkragande övervåning.
- Loftbod – Timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder.
- Mangelbod – Byggnad med plats för mangel.
- Redskapsbod – Byggnad avsedd för förvaring av redskap.
- Snickarbod – Bod för snickeriarbete och förvaring av verktyg med mera.
- Vedbod – Bod för förvaring av ved.
- Visthusbod – Byggnad avsedd för förvaring av födoämnen.
- Brunn – Grävt eller borrat hål i marken vilket används för att utvinna vatten.
- Brunnshus – Byggnad över brunn, företrädesvis vid hälsobrunnar. Jämför med kategorin Brunnsöverbyggnad.
- Brunnsöverbyggnad – Byggnad över brunn.
- Brygghus – Byggnad eller rum avsett för brygd och tvätt. Under 1800-talet kom brygghusen alltmer att användas endast för tvätt. Jämför med kategorin Tvättstuga.
- Entrébyggnad – Byggnad med entré, förstuga eller port som utmärker sig som ingång i arkitektoniskt hänseende. Jämför med kategorierna Bostadshus och Grindstuga.
- Flygel – Arkitektoniskt underordnad del av en större byggnad eller ett byggnadskomplex. Parallell eller vinkelställd i relation till huvudbyggnaden och sammanbyggd eller fristående med denna. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Hundhus – Byggnad för hund.
- Kategori saknas – När giltig kategori saknas. (Endast för att hantera redan registrerade objekt. Kategorin är inte valbar framöver, använd i stället andra kategorier)
- Klocktorn – Torn ovanpå byggnad eller tornliknande byggnad i direkt anslutning till byggnad, för upphängning av klocka. Jämför med kategorin Klockstapel.
- Kolhus – Större byggnad för förvaring av kol, till exempel på ett järnbruk. Jämför med kategorierna Bod och Kolbod.
- Kontor – Byggnad eller del av byggnad med arbetslokal för tjänstemän inom offentlig förvaltning och företag.
- Kran – Byggnadsverk för lyftning och förflyttning av tyngre gods. Förekommer ofta i hamnar eller på byggen.
- Källare – Byggnad eller våningsplan som ligger helt eller delvis under markytan.
- Iskällare – Byggnad helt eller delvis under jord där is lades ned och täcktes med ett tjockt lager isolerande material, vanligtvis sågspån. Jämför med kategorin Isbod.
- Jordkällare – Fristående källarbyggnad för förvaring och lagring av livsmedel. Byggnaden är helt eller delvis nedgrävd i marken, ofta i en sluttning mot norr.
- Källhus – Byggnad över källa eller vattendrag för kylning av matvaror.
- Köksbyggnad – Byggnad för matlagning.
- Kokhus – Byggnad för matlagning åt soldater, eller enklare byggnad för matlagning på fäbod eller gård.
- Lager – Byggnad för förvaring och omlastning av gods och varor.
- Magasin – Byggnad för förvaring av varor och förnödenheter. Finns i flera huvudgrupper.
- Maskinhall – Större byggnad för uppställning av maskiner eller byggnad innehållande sal med maskiner.
- Matsalsbyggnad – Byggnad innehållande större rum för måltider.
- Personalbyggnad – Byggnad innehållande paus och uppehållsrum för personal, ofta med lunchrum, ibland även med omklädningsrum.
- Porthus – Överbyggnad till port eller annan passage. (Sätt gärna en annan kategori som primär, en som säger mer om vad byggnaden användes till.)
- Portlider – Genomkörsport i byggnad, in till innergård.
- Samlingslokal – Byggnad eller del av byggnad för större sammankomster. Jämför med kategorierna Föreningslokal och klubbhus.
- Servicebyggnad – Byggnad vid gästhamnar och campingplatser med toalett, dusch, tvättstuga med mera.
- Silo – Större, ofta tornliknande byggnad för förvaring spannmål, djurfoder eller annat finfördelat eller pelleterat massgods.
- Tvättstuga – Byggnad eller del av byggnad för tvätt och vård av textilier.
- Utsiktstorn – Byggnad eller enklare konstruktion som höjer sig över det omgivande landskapet för att möjliggöra utsiktsvyer.
- Vaktbyggnad – Byggnad för vakt eller vaktstyrkor. I en fästning, kasern eller slott benämns den ibland Corp-de-Garde. Finns i flera huvudgrupper.
- Våghus – Byggnad med våg, exempelvis för vägning av järn vid järnbruk eller vid torg för vägning av andra handelsprodukter.
2. Kategorier för områden
AREELLA NÄRINGAR
Näringar som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, till exempel jordbruk, skogsbruk, renskötsel eller yrkesfiske.
- Areella näringar – Område för näring som primärt använder olika biologiska resurser på land och i vatten, vanligtvis jordbruk, skogsbruk, renskötsel eller yrkesfiske.
- Fiske – Område relaterat till fiske.
- Jordbruk – Område relaterat till jordbruk.
- Nomadnäring – Område relaterat till renskötsel eller annan nomadnäring.
- Skogsbruk – Område relaterat till skogsbruk.
BOSTÄDER
Byggnad där en eller flera personer bor permanent eller till och från.
- Bostäder – Område med bostäder som inte kan benämnas eller beskrivas som bostadsområde, boställe, fritidshusområde, herrgårdsmiljö, kyrkstad eller slottsmiljö.
- Borgargård – Gård, företrädesvis i stadsmiljö, bebodd av handelsman, hantverkare eller annan person som idkade handel eller näring i en stad. Förutom bostadshus ingick uthus, fähus och odlingar i anläggningen samt speciella byggnader relaterade till borgargårdens verksamhet.
- Bostadsområde – Område med sammanhållen bostadsbebyggelse.
- Boställe – Boställen var gårdar som innehades av statliga ämbetsmän. Jordbruksboställen bestod av kronans eller kyrkans jordbruksfastigheter och gav inte endast boställsinnehavaren en bostad utan även en avlöning genom den inkomst som jordbruket gav. Bostadsboställen gav innehavaren en tjänstebostad.
- Fritidshusområde – Sammanhängande område med fritidshus.
- Herrgårdsmiljö – Större lantegendom med ståndsmässig bebyggelse, ursprungligen bebodd av adelsperson. Bebyggelsen kan utgöras av bland annat karaktärsbyggnaden (corps-de-logiet), flygelbyggnader, lusthus och orangeri. Jmf Säteri och Slott
- Kungsgård – Större gårdsanläggning i statlig ägo, avsedd som övernattningsbostad eller uppehållsplats åt konungen eller hans utsände.
- Kyrkstad – Kyrkstad, Tät bebyggelse med stugor och/eller kåtor för övernattning samt bodar och stall i anslutning till kyrka eller kapell. Kyrkstäder förekommer sedan 1600-talets början, företrädesvis i Norrland, och byggts av sockenborna för att nyttjas vid kyrkobesök, marknader, sockenstämmor, ting eller skatteuppbörd. Genom senare arvsskiften har varje stuga ett stort antal andelsägare.
- Slottsmiljö – Område med slott och till slottet hörande bebyggelse, park, m.m.
- Torpmiljö – Mindre jordbruk vars nyttjanderätt upplåtits åt en brukare som gjorde dagsverken eller annan tjänst åt markägaren.
FÖRSVARSVÄSENDE
Verksamhet som genom krigs- eller försvarsmakt försvarar ett lands territorium och gränser.
- Försvarsväsende – Område för verksamhet som genom krigs- eller försvarsmakt, försvarar ett lands territorium och gränser.
HANDEL OCH BANKVÄSENDE
Verksamhet kopplad till handel och bankväsende.
- Handel och bankväsende – Område för verksamhet som sysslar med omsättning av varor, tjänster och kapital mellan olika aktörer.
HOTELL, LOGI OCH RESTAURANG
Verksamhet som mot betalning erbjuder tillfälligt boende och/eller matservering.
- Hotell, logi och restaurang – Byggnad där rum, mat, och service erbjuds mot betalning.
HÄLSO-, SJUK- OCH SOCIALVÅRD
Verksamheter som bedriver vård i olika former. Det kan bland annat handla om förebyggande hälsofrågor, sjukvård eller sociala institutioner som fritidshem, barnhem eller härbärgen för hemlösa.
- Hälso-, sjuk- och socialvård – Område för verksamheter som sysslar med vård i olika former. Det kan bland annat handla om förebyggande hälsofrågor, sjukvård eller sociala institutioner som fritidshem, barnhem eller härbärgen för hemlösa.
INDUSTRI, TILLVERKNING OCH REPARATION
Industriell och hantverksmässig tillverkning samt reparation.
- Industri, tillverkning och reparation – Område för industriell och hantverksmässig tillverkning samt reparation.
- Bruksmiljö – Område för bruk (verksamhet som utvinner eller förädlar råvaror), t.ex. järnbruk, glasbruk eller pappersbruk eller område för annan industrianläggning som dominerat en ort.
- Gruvmiljö – Område för gruvverksamhet.
- Industriområde – Område för industriverksamhet.
- Varvsområde – Område för varvsverksamhet.
KULTUR OCH FRITID
Skapande och tillgängliggörande av konstnärliga verk, nöjesverksamhet samt fritidsaktiviteter och rekreation.
- Kultur och fritid – Områden relaterade till Kultur och fritid
- Brunnsmiljö – Område med byggnader och parker vid en hälsobrunn
OFFENTLIG FÖRVALTNING
Offentlig förvaltning är en samhällsfunktion och avser statlig, regional eller kommunal verksamhet. Lagstiftning och rättsskipning ingår inte i begreppet offentlig förvaltning, men i fråga om kategorisering av en byggnadsdels ändamål bedöms även byggnadsdelar för sådan verksamhet tillhöra offentlig förvaltning. Byggnader för offentlig förvaltning kan vara till exempel kommun-, region- eller rådhus där förvaltningen sker företrädelsevis genom administration eller handläggning av ärenden.
- Offentlig förvaltning – Geografiskt område relaterat till offentlig förvaltning.
RELIGIONSUTÖVNING
Utövande av aktiviteter knutna till en viss religion. Aktiviteterna kan vara såväl praktiska som symboliska.
- Religionsutövning – Område relaterat till religionsutövning.
RÄTTSVÄSENDE
De institutioner som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet.
- Rättsväsende – Område relaterat till rättsväsendet.
SAMHÄLLSSERVICE OCH TEKNISK FÖRSÖRJNING
Tjänster och verksamheter som tillhandahålls av samhället för att möta invånarnas behov framför allt ur perspektivet teknisk försörjning.
- Samhällsservice och teknisk försörjning – Område relaterat till samhällsservice och teknisk försörjning.
SPORT OCH IDROTT
Verksamhet relaterad till sport och idrott.
- Sport och idrott – Område relaterat till sport och idrott.
STADSRUM, PARK OCH TRÄDGÅRD
Områden relaterade till stadsrum, park och trädgård.
- Stadsrum, park och trädgård – Område relaterat till stadsrum, park och trädgård.
TRANSPORT OCH INFRASTRUKTUR
Områden för byggnader, anläggningar och strukturer som säkrar essentiella funktioner i samhället, framför allt system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information.
- Transport och infrastruktur – Område relaterat till transport och infrastruktur.
- Elektronisk kommunikation – Område relaterat till elektronisk kommunikation.
- Järnvägsmiljö – Område med koppling till järnväg.
- Luftfart – Område med koppling till luftfart.
- Sjöfart – Område med koppling till sjöfart.
- Vägtrafik – Område med koppling till vägtrafik.
UTBILDNING OCH VETENSKAP
Områden relaterade till utbildning och vetenskap.
- Utbildning och vetenskap – Område relaterat till utbildning och vetenskap.
Här hittar du alla kapitel i manualen