
Kyrkor
Kyrkan var länge socknens medelpunkt och nära förbunden med staten och makten. Kyrkobyggnadernas långa kontinuitet som gudstjänstrum ger oss kunskap om samhällsutvecklingen i stort, men också om lokalsamhället och människors livsvillkor under olika tider.
På många platser är kyrkan den mest utmärkande och påkostade byggnaden. Ofta är den vackert belägen och traktens äldsta byggnadsverk. Kyrkorna utsmyckades med det finaste sockeninvånarna kunde frambringa och byggdes för att stå kvar. Genom kyrkorna och deras omfattande arkivmaterial får vi möjlighet att möta tidigare generationers liv och öden, synsätt och värderingar.
Lagskyddet för kyrkorna och deras inventarier sträcker sig långt tillbaka i tiden och hör samman med statens koppling till kyrkan.
Sverige har sedan år 2000 inte någon statskyrka, men Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrklig inventarier och begravningsplatser omfattas fortfarande av kulturmiljölagens fjärde kapitel.
Kyrkobyggnader och begravningsplatser uppförda före år 1940 får inte ändras utan tillstånd. Detsamma gäller även vissa yngre kyrkobyggnader och begravningsplatser. Tillståndsplikten omfattar också kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde som inte ägs av privatpersoner.
Det är länsstyrelsen som fattar beslut om ändring av kyrkor, begravningsplatser och kyrkliga inventarier.
Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljövården i landet och stödjer länsstyrelserna i deras tillämpning av kulturmiljölagen. Riksantikvarieämbetet har även en stödjande roll när det gäller frågor som rör förvaltning, vård- och underhållsfrågor. Myndigheten samordnar och initierar forskningsinsatser samt verkar för standardisering och kvalitetssäkring vad gäller metod och material inom byggnadsvård och konservering.
Hållbart bruk av kyrkor
Begreppet ”övertaliga kyrkor” förekommer allt oftare i media och i den allmänna debatten. Svenska kyrkan och många församlingar uppmärksammar på olika sätt att ett minskat behov av kyrkobyggnaderna kan leda till åtgärder som ändrad användning och försäljning. Ett, än så länge litet, antal kyrkor har sålts.
Ett fall av övertalighet har år 2005 lett till en regeringsrättsdom som gav församlingen rätt att riva Maglarps nya kyrka. Kyrkomiljöerna utgör en väsentlig del av kulturarvet i Sverige och representerar oersättliga kulturhistoriska värden. De är därför skyddade enligt kulturmiljölagen. Svenska kyrkans minskade behov av kyrkorna som gudstjänstlokaler kan medföra ett betydande hot mot dessa värden. Staten och Svenska kyrkan har på olika sätt ansvar för att detta kulturarv förvaltas och vårdas väl.
Riksantikvarieämbetet har uppmärksammat att statens förhållningssätt i frågan behöver tydliggöras. I ett PM formulerade Riksantikvarieämbetet några utgångspunkter och ställningstaganden. Hur stort är problemet? Hur förhåller sig staten idag till de kyrkliga kulturminnena? Vilka åtgärder kan och bör vidtas i syfte att förebygga att ett minskat behov av kyrkorna som gudstjänstlokaler får negativa konsekvenser för kulturarvet.
Svenska kyrkans förvaltningsstrategi
Svenska kyrkan tog 2015 fram en förvaltningsstrategi för det kyrkliga kulturarvet med bland annat en reviderad modell för inomkyrkligt utjämningssystem och krav på lokalförsörjningsplanering. Implementering av modellen på stifts- och församlings-/ pastoratsnivå är nu (2022) inne i en slutfas:
Aktuellt om arbetet med det kyrkliga kulturarvet på Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet har under 2020-2021 arbetat med att ta fram revidering av Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen främst avseende två frågeställningar. Den ena rör avgränsning av kyrkotomt, som är ett begrepp inom kulturmiljölagen, där Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har gett vägledande domar utifrån två mål (Vreta klosterkyrka i Östergötland respektive Mikaelskyrkan i Uppsala). Avsikten i detta fall har varit att revidera KRFS 2012:2 utifrån det förtydligade rättsläget. Den andra frågeställningen har handlat om att förtydliga hur skyddet enligt Kulturmiljölagen ser ut vad gäller bevarandet av begravningsplatsers kulturhistoriska värden och då särskilt gravanordningar/ gravstenars juridiska hantering. Arbetet har medfört ett förtydligande och en fördjupning av skrivningar som redan finns i Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av kulturminneslagen. I januari 2022 fattade Riksantikvarieämbetet beslut om att lägga ärendet om föreskrift och allmänna råd vilande. Frågorna och gjorda insatser kommer dock att förvaltas inom ramen för den uppdatering av vägledningen som samtidigt påbörjades.
Hösten 2022 arrangerade Svenska kyrkan, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet tillsammans en internationell konferens kring kunskapsläge och forskning om medeltida kyrkors takkonstruktioner: Roof trusses as historical sources – craftsmanship, constructions and datings of medieval churches (Takstolar som kunskapskälla – Hantverk, konstruktioner och dateringar i medeltida kyrkor). Nu finns hela den filmade konferensen att se, textad till både engelska och svenska.
SIS-standarder för kyrkor och annan kulturhistorisk bebyggelse
Riksantikvarieämbetet arbetar, liksom bland annat Svenska kyrkan och Statens fastighetsverk, internationellt i den Europeiska kommittén för standardisering (CEN). Resultatet av kommitténs arbete blir europeiska standarddokument, så kallade CEN-standarder, som vid antagande automatiskt inordnas i Svensk standard (SIS). Standarderna är som regel formulerade på engelska men finns i vissa fall även i översättning på svenska.
Standarder av detta slag har under flera decennier präglat byggproduktion i Sverige. Hänvisning till olika byggstandarder för nyproduktion finns bland annat i Boverkets byggregler (AMA, BBR m.fl.). SIS-standarder inom kulturmiljöområdet är relativt nytt. Tendensen har varit att i dokumenten reglera en miniminivå rörande nomenklatur och struktur på process för att nå fram till bästa möjliga lösning utifrån individuella förutsättningar snarare än att fastställa ”godkända standardlösningar” kring själva utförandet.
Användningsområden
- redskap vid projektering av kyrkor och andra antikvariska miljöer
- redskap vid antikvariska undersökningar
- kvalitetssäkring vid anbudsprövning, granskning, tillståndsprövning och utförande
- metodlikare vid upprättande av konserveringsprogram samt vid materialanalyser inom konserveringsområdet
- redskap för fastighetsägare, förvaltare, beställare, byggherre vid beställning av arbete m.m.
Standardiseringsdokumenten saluförs av SIS, Swedish Standards Institute (http://www.sis.se/tk479).
Här finns alla standarder inom området för bevarande av kulturarv listade.
Läs mer om standarder på raa.se
Läs standarder utan kostnad
Riksantikvarieämbetet och SIS, Svenska Institutet för standarder, har slutit ett avtal som innebär att europeiska standarder inom kulturarvsområdet är fritt tillgängliga inom avtalstiden. Standarder kan läsas utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma i Sverige.
Genom att fylla i formuläret nedan får du inloggningsuppgifterna till SIS webbtjänst, där du har tillgång till de aktuella standarderna.
Nedan följer en lista på framtagen Svensk standard (SIS), som i sin tur direkt anammar Europeisk standard (CEN), av relevans för kyrkoområdet:
Allmänna standarder
- Generella termer för att beskriva förändringar hos objekt (eng, fra, ty)
Generella termer för att beskriva förändringar hos objekt (sve) - Generella termer och definitioner (eng)
Generella termer och definitioner (sve) - Kulturvårdsprocess – Beslut, planering och implementering (eng)
Kulturvårdsprocess – Beslut, planering och implementering (sve) - Upphandling av bevarandetjänster (eng)
Upphandling av bevarandetjänster (sve)
Standarder inom byggnadsarkeologi, antikvarisk dokumentation, antikvarisk projektering, konservering
- Historiska träkonstruktioner – Riktlinjer för att på plats bedöma bärande träkonstruktioner (eng)
- Provningsmetoder – Bestämning av kulör på yta
- Metodik för provtagning från kulturobjekt – Generella krav och riktlinjer
- Tillståndsrapport för flyttbart kulturarv
- Tillståndsbedömning av fast kulturarv
- Ytskikt i byggt kulturarv – Undersökning och dokumentation (eng)
Standarder inom klimatutredningar samt konservering
- Provningsmetoder – Bestämning av vattenabsorption genom kapillaritet
- Provningsmetoder – Bestämning av vattenånga permeabilitet (dp)
- Specifikationer för temperatur och relativ fuktighet i syfte att förhindra mekaniska skador på organiska hygroskopiska material.
- Metoder och instrument för mätning av luft och yttemperaturer
- Specifikationer för styrning av inomhusklimat – Del 1; Riktlinjer för uppvärmning av kyrkor, kapell och andra platser av sakral betydelse
- Metoder och instrument för att mäta relativ fuktighet i luft och fuktutbyte mellan luft och material.
- Testmetoder – Analys av vattenabsorption med hjälp av mätrör
Standarder inom konservering, förflyttning av föremål
- Packmetoder för transport (eng)
Packmetoder för transport (sve) - Transportmetoder (eng)
Transportmetoder (sve)
Att läsa inom kyrkoområdet
Tillsyn, tillstånd, restaurering
- Antikvarisk medverkan – vägledning
- Kyrkliga kulturminnen – vägledning för tillämpning av Kulturminneslagen
- Överklaganden av beslut enligt 2-4 kap. lag (1988:950) om kulturminnen m.m.: en utvärdering av domar från åren 2000-2008
- Riksantikvarieämbetets föreskrifter om kyrkliga kulturminnen, Kulturrådets författningssamling, KRFS 2012:2
Lagskydd
Rättsfall
Överenskommelsen mellan kyrka och stat
- Överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan i frågor som rör de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan, Ku2000/470/Ka
- Kyrkoantikvariska frågor (regeringen.se)
- Den kyrkoantikvariska ersättningen Skrivelse 2013/14:152 – Riksdagen
- Det kyrkliga kulturarvet Skrivelse 2018/19:122 – Riksdagen
- RiR_2008_02.pdf (riksrevisionen.se)
Kyrkoantikvarisk ersättning
- Kyrkoantikvarisk ersättning – Svenska kyrkan
- Länsstyrelsernas yttranden över kyrkoantikvarisk ersättning (diva-portal.org)
Byggnadsvårdsprinciper
Konservering och hantering av föremål
- Konservering i kyrkan: ABC för ansökan, upphandling och utförande
- Information om konservering för museer, men som även kan vara intressant för kyrkor
- Flytta föremål – information om packning och transport
- Konservering av föremål och inventarier
- Removal of damaging conservation treatments on mural paintings
- Tidens tand. Förebyggande konservering
Klimat och värme
Material
- Bemålad sten inom svensk kulturmiljövård
- Bevarande inomhusmiljö? Neutrala material i museimiljö
- Blymönja (Vårda väl-blad)
- Materialguiden
- Materialval till förvaring av kyrkliga textilier (Vårda väl-blad)
- Rostskyddsmedel för omålat järn
- Vad hade de på paletten?
- Medeltidsmästarnas färgval
- Pappersuppstrykning av trätjära : förstudie av en enkel metod för identifiering av kvalitetsmarkörer hos trätjära (diva-portal.org)
Vårda väl-blad
- Vårda väl-blad | Riksantikvarieämbetet
Natursten i byggnader
- Natursten i byggnader. Stenen i tiden : från 1000-talet till 1940 (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader – Svensk byggnadssten & Skadebilder (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader. Malmöhus och Kristianstads län (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader : Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader : Östergötlands län (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader : Gotlands län (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader – Göteborgs och Bohus län samt Hallands län (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader. Skaraborgs och Älvsborgs län (diva-portal.se)
- Natursten i byggnader : Värmlands och Kopparbergs län (diva-portal.se)
- Natursten i byggnader : Stockholms och Södermanlands län (diva-portal.org)
- Natursten i byggnader. Uppsala, Västmanlands och Örebro län (diva-portal.se)
- Natursten i byggnader : Norrlandslänen (diva-portal.org)
Dokumentation
- Dokumentationsprocesser och metoder inom kalkmålerikonservering
- Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av kyrkor – en handledning för kulturmiljövården och Svenska kyrkan
- Kunskapsuppbyggnad kring kyrkomiljöerna som kulturarv efter relationsförändringen kyrka/stat år 2000
- Byggnadsarkeologi i kulturmiljövården
- Byggnadsuppmätning – historik och praktik
- New methods for documentation and analysis in building archaeology prestudy
Förvaltning
- Roller och ansvar inför nyanskaffning av förvaring för kyrkliga textilier (Vårda väl-blad)
- Planering av förvaring för kyrkliga textilier (Vårda väl-blad)
Vård- och underhållsplanering
Katastrofberedskap
- Handbok i katastrofberedskap och restvärdesräddning (RVR) för konst- och kulturhistoriska samlingar, byggnader och miljöer
- Kyrkan brinner! Vad händer sedan?
Orglar
- Handbok om vård och underhåll av piporglar: Beställning och utförande
- Organ Documentation Manual
- Våra gamla kyrkliga orgelverk
- Konserverade och restaurerade äldre orglar 1930-1936
- Klangförändring – orglar och kärnstick.
Begravningsplatser
Sveriges kyrkor
Sockenkyrkoprojektet
Antikvarisktopografiska arkivet, ATA
Medeltidens konst och arkitektur – ämnesguide
Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet
Riksantikvarieämbetet samverkar via styrgrupps- och referensgruppsarbete, samarrangemang och ibland genom direkta beställningar med Hantverkslaboratoriet. Det kan gälla återkommande evenemang såsom Byggnadsvårdens konvent likväl som framtagande av fördjupningar kring byggnadsvårdens material. Hantverkslaboratoriet har även ett nära samarbete med Länsstyrelserna och Svenska kyrkan kring materialfrågor.