Fornminnesvård

Fornvård eller fornminnesvård innebär att praktiskt vårda, skydda och tillgängliggöra fornlämningar och kulturlandskapsmiljöer, samt att förmedla kunskap om platsens historia. Några exempel på landets ca 300 000 lämningar är hällristningar, skeppssättningar, bronsåldersrösen, järnåldersgravfält, runstenar, ruiner och bebyggelselämningar, varav endast en bråkdel vårdas och visas.

Förr, i det äldre bondelandskapet, vårdades fornlämningar naturligt genom hagmarksbeten och ängsskötsel. Idag har mycket av den naturliga skötseln försvunnit genom effektivare och mer storskaliga jordbruk och minskad djurhållning. Tillsammans bidrar detta till igenväxning där rotsystem kan skada och växtligheten kan göra att lämningarna blir svåra att upptäcka. Syns inte lämningarna riskerar de även att skadas i samband med jord- och skogsbruk eller byggnation. För att undvika detta vårdas ett representativt urval av miljöer som speglar länets historia och dess många olika typer av lämningar.

Åtgärder inom fornvård

Länsstyrelsen beviljar bidrag till fornvård, ger råd och samordnar fornvården i länet, ofta i samarbete med kommuner, hembygdsföreningar och markägare. Många markägare gör stora insatser genom att hålla betesdjur och röja sly kring fornlämningarna. De vanliga åtgärderna inom fornvården är röjning, slåtter och stängsling för bete, skyltning och annan informationsförmedling samt tillgängliggörande för besökare genom parkeringsplatser, stigar, sittmöjligheter, med mera.

Målet är att de vårdade platserna ska vara lättillgängliga för allmänheten och ge information och kunskap om vår historia och på ett tydligt sätt förklara vad som utspelat sig på den aktuella platsen. De vårdade platserna ska kunna berätta om människor som levt före oss och ge en bild av hur dagens samhälle vuxit fram. Samhället förändras liksom landskapet runt oss, därför är det viktigt för vår framtid att visa kontinuitet bakåt i tiden.

Vill du bli fadder?

Fornlämnings- eller runstensfaddrar ser till att lämningen bevaras för framtiden. Faddern är våra ögon och öron ute i landet och de hjälper markägaren att hålla fornlämningen tillgänglig för andra besökare.

Har du en fornlämning i närheten, som du är intresserad av? Tycker du att den behöver vårdas bättre? Ta kontakt med ditt länsmuseum som hänvisar dig till en förening eller kontaktperson som ansvarar för fadderverksamheten. Faddrarna träffas regelbundet och lär sig mer om sin trakt och får utbildning i fornvård.

Läs mer:
Hur kan man hjälpa att bevara våra runstenar?
Handbok i fornminnesvård
Fornlämningsbegreppet och fornlämningsförklaring

Alla har ansvar

Enligt kulturmiljölagen delas ansvaret för kulturmiljön av alla. Man behöver inte vara fadder för att ta bort fallna löv, fågelbajs eller för att anmäla nytillkomna skador på en sten till länsstyrelsen, det kan vem som helst göra. I kulturmiljölagen står det som gäller för att skydda och vårda en fornlämning i 2 kap. 7§.

Riksantikvarieämbetet erbjuder råd och stöd

Enligt kulturmiljölagen har Riksantikvarieämbetet överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Det innebär bland annat att inom området hitta och fylla kunskapsluckor, stödja länsstyrelsen, utveckla samarbete mellan olika aktörer och analysera konsekvenserna av förändringar i samhället.